Bryssel (franska: Bruxelles[bʁysɛl]ⓘ eller [bʁyksɛl]ⓘ; nederländska: Brussel[ˈbrʏsəl]ⓘ), även kallat Storbryssel, är det sammanhängande urbana och funktionella storstadsområde som omger Bryssel i Belgien. Området omfattar Brysselregionen (franska Région de Bruxelles-Capitale, nederländska Brussels Hoofdstedelijk Gewest) och angränsande delar av de flamländska och vallonska regionerna, och sträcker sig därmed utanför regionens administrativa gränser. Inom storstadsområdet bildar bebyggelsen och samhällsfunktionerna en sammanhängande helhet vad gäller bland annat arbetsmarknad, bostadsmarknad, infrastruktur och service.
Storstadsområdet omfattar såväl den tätbebyggda kärnan, som i stort motsvarar Brysselregionen och dess 19 kommuner, som omgivande förorts- och pendlingsområden i provinserna Flamländska Brabant och Vallonska Brabant. Beroende på avgränsning uppgår folkmängden till omkring 1,5–2,5 miljoner invånare, vilket gör det till det största storstadsområdet i landet.
Bryssels stad (franska Bruxelles-Ville eller Ville de Bruxelles, nederländska Brussel-Stad eller Stad Brussel), den kommun där gamla stadskärnan ligger (samt vissa områden utanför centrum, bland annat Laeken), har 185 000 invånare (2020). Den administrativa regionen Bryssel har en befolkning på drygt 1,2 miljoner. Stora delar av innerstaden ligger i andra kommuner än Bryssels kommun, till exempel Anderlecht, Schaerbeek och Ixelles.
I Bryssel är språken franska och nederländska juridiskt jämlika, även om franska är helt dominerande i staden och modersmål för 85–90 procent av befolkningen.[källabehövs] Ungefär 10–15% av befolkningen har nederländska som modersmål.[källabehövs] Det franska språkets dominans började under 1800-talet. Innan dess var nederländska det dominerande språket.
De äldsta formerna av namnet är Broecsele, Brozella eller Bruocsella av nederländskabroek 'bäck' och sali 'liten bebyggelse'. Betydelsen blir 'Bosättning i träskmark'.
Historia
Bryssels historiska stadskärna ligger i kommunen Bryssel. Staden var på 1100-talet en viktig kommersiell knutpunkt och blev 1830 Belgiens huvudstad.
Stadens expansion
Under 1800-talet växte nya bostads- och industriområden fram utanför den äldre staden, bland annat i Molenbeek-Saint-Jean, där jordbruksmark successivt bebyggdes. Charleroikanalens öppnande 1832 knöt samman Bryssel med kolfälten i Hainaut, och järnvägens tillkomst 1835 bidrog till den industriella expansionen. I Molenbeek etablerades bland annat stora metallindustrier som tillverkade järnvägsmateriel och ångmaskiner.
Industrialiseringen åtföljdes av inflyttning från fattigare delar av Belgien, och arbetarbefolkningen samlades i tättbebyggda kvarter nära fabrikerna i stadens lägre belägna delar. Samtidigt flyttade välbärgade invånare till höjderna och till nya bostadsområden i stadens utkanter.
Under hela första världskriget från 20 augusti 1914 hölls Bryssel besatt av tyskarna.
Från och med 10 maj 1940 under andra världskriget bombades Bryssel av den tyska armén, som 17 maj besatte staden. Staden undgick dock större skador under kriget, en av de byggnader som skadades var dock Gestapos högkvarter inrymt i Justitiepalatset – dess torn sprängdes bort och byggnaden eldhärjades. Den 3 september 1944 ryckte Eisenhowers allierade trupper in i Bryssel.
Efterkrigstidens omvandling
Förortstillväxten nådde en höjdpunkt under 1960-talet, understödd av en bostadspolitik som främjade bostadsägande och investeringar som underlättade pendling. Samtidigt bosatte sig arbetskraftsinvandrare från bland annat Italien, Spanien, Grekland, Marocko och Turkiet i äldre arbetarkvarter som den belgiska medelklassen lämnade. Europeiska och internationella organisationer lockade också utländsk arbetskraft, som ofta bosatte sig i mer välbärgade stadsdelar och förorter. Nato flyttade sitt högkvarter från Paris till Bryssel 1967.
Övergången till en postindustriell ekonomi efter 1970-talet förstärkte skillnaderna mellan högutbildade pendlare och internationellt rekryterad arbetskraft samt lågutbildade stadsbor med färre arbetsmöjligheter. Från slutet av 1900-talet bidrog inflyttningen av unga, välutbildade hushåll till gentrifiering och stigande hyror i delar av innerstaden.
Den 22 mars 2016 ägde terrordåden i Bryssel rum med tre koordinerade explosioner. De första två skedde vid flygplatsen Zaventem och en senare ombord på ett tunnelbanetåg vid stationen Maalbeek i Bryssels tunnelbana. Totalt dog 35 personer inklusive de tre självmordsbombarna och över 300 skadades, varav många allvarligt. Terrororganisationen Islamiska staten tog på sig ansvaret för attackerna.
Geografi
Bryssels tätorts-, förorts- och pendlingsområden enligt en indelning baserad på 2001 års statistik. Mörkgrönt visar kommuner där mer än hälften av invånarna bor i den sammanhängande tätorten, starkt grönt kommuner med en mindre andel, ljusgrönt förortsområdet och gult det yttre pendlingsområdet.
Bryssel är beläget ungefär mitt i Belgien, 110 kilometer från den belgiska kusten. Staden ligger vid Scheldes biflod Senne och vid Willebroeck- och Charleroikanalerna. Willebroeckkanalen är mycket gammal och utvidgades 1829–1831 och åter efter första världskriget då den yttre hamnen mellan Laeken och Vilvorde tillkom.
Avgränsning
Storstadsområdet sträcker sig över Brysselregionen, Flandern och Vallonien. Dess utbredning beror på om avgränsningen utgår från sammanhängande bebyggelse eller från funktionella samband, såsom pendling och användning av stadens service. I Statistics Belgiums indelning utifrån 2001 års statistik omfattade agglomerationen, anpassad till kommungränser, även exempelvis Vilvoorde, Zaventem, Dilbeek och Waterloo. Utanför agglomerationen urskildes ett förortsområde med glesare bebyggelse och starka samband med staden samt ett yttre pendlingsområde vars invånare i stor utsträckning arbetade i stadsregionen.
Stadsstruktur
Den täta stadskärnan och 1800-talets kvarter omges av glesare bebyggelse från 1900-talet, där äldre ortscentrum, grönområden och industriområden ingår i stadslandskapet. Låginkomstområden är särskilt koncentrerade till äldre arbetarkvarter längs kanalen, medan många välbärgade bostadsområden ligger i de yttre delarna, framför allt i sydost.
I sydost bryter skogen Zoniënwoud bebyggelsens kontinuitet mot bland annat Overijse, Hoeilaart, La Hulpe och Rixensart, vilket gör att dessa orter kan ingå i en funktionell avgränsning utan att tillhöra den sammanhängande tätorten. Skogsområdet sträcker sig över samtliga tre regioner och har stor betydelse för naturvård och friluftsliv.
Arkitektur
Bryssel utmärks mycket av arkitektur från jugend och art déco, där många av byggnaderna är skapade av nyskapande pionjärer som Victor Horta och Henry van de Velde eller andra kända brysselarkitekter som Paul Hankar, Antoine Pompe, Francois Strauven och P. Teenaerts. Även den österrikiske arkitekten Josef Hoffmann lät uppföra en av sina mest kända byggnader i staden. Bland senare tiders brysselarkitekter märks André Jacqmain och Charles Vandenhove.
Kommunikationer
Bryssels spårvägar är ett av världens tio största spårvägsnät med 19 linjer.
Bryssels tunnelbana består av fyra linjer samt av två spårvagnstunnlar (premetro). Metron byggdes åren 1965–1969, då som ett underjordiskt spårvägssystem (så kallad premetro). År 1976 uppgraderades systemet till en tunnelbana och det enda som behövde göras var att höja plattformarna till att passa till tågens golv. Det finns två premetrotunnlar som trafikeras av spårvagnslinjer.
SnabbtågssystemetEurostar ansluter till Bryssel. De tre stora järnvägsstationerna är Brussel Noord/Bruxelles Nord, Brussel Centraal/Bruxelles Central och Brussel Zuid/Bruxelles Midi.
EU har inte formellt utsett en huvudstad, även om Amsterdamfördraget anger Bryssel som säte för Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd. Fördraget placerar det formella sätet för Europaparlamentet i den franska staden Strasbourg, där omröstningarna äger rum; dock förläggs mötena för politiska grupper och utskott (där det mesta arbetet sköts) formellt i Bryssel tillsammans med ett antal plenum. Tre fjärdedelar av parlamentet är idag placerat vid Espace Léopold. Mellan 2002 och 2004 hade även Europarådet sitt säte i staden. År 2017 öppnade Europeiska historiens hus i Bryssel, på initiativ av Europaparlamentet.
Belgien
