Bryssel (kommun)

	Bryssel
	Kommun
	Centrala Bryssel med stadshuset, sett från Mont des Arts
Bryssels flagga	Bryssels stadsvapen
Land	Belgien
Arrondissement	Brussel-Hoofdstad
Höjdläge	70 m ö.h.
Koordinater	50°50′48″N 4°21′6″Ö / 50.84667°N 4.35167°Ö
Area	33,08 km² (2019)
Folkmängd	195 546 (2024)
Befolkningstäthet	5 911 invånare/km²
Politik
- Borgmästare	Philippe Close (2017–) (PS)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	1000, 1020, 1040, 1050, 1120 och 1130
Riktnummer	02
Kommunkod	21004
Geonames	2800866
	Kommunens läge i Brysselregionen. Kommunens läge i Brysselregionen.
	Wikimedia Commons: Brussels (municipality)
	Webbplats: https://www.brussels.be/
	Redigera Wikidata

Bryssel (franska: Ville de Bruxelles [vil də bʁysɛl] lyssna^ⓘ eller Bruxelles-Ville [bʁysɛl vil], nederländska: Stad Brussel [stɑd ˈbrʏsəl] lyssna^ⓘ eller Brussel-Stad) är en kommun och stad i Brysselregionen i Belgien. Kommunen omfattar Bryssels historiska centrum och är enligt Belgiens konstitution landets huvudstad och säte för den federala regeringen. Den är en av Brysselregionens 19 kommuner och den största, både sett till invånarantalet och ytan. I kommunen finns även säten för flera belgiska och internationella institutioner, bland annat Europeiska kommissionen i Europeiska kvarteret och Natos högkvarter.

Kommunen har cirka 195 546 invånare (2024), på en yta av 32,61 km². Liksom övriga kommuner i Brysselregionen är Bryssel (kommun) officiellt tvåspråkig, med franska och nederländska som officiella språk.

Geografi

Kommunen omfattar dels de mest centrala delarna av tätorten Bryssel, den gamla innerstaden som traditionellt definierades av Bryssels andra stadsmur, och som idag motsvaras av den inre ringvägen. Därutöver ingår även delar av EU-kvarteren öster om innerstaden (runt Schumanplatsen där bland annat Berlaymontbyggnaden finns), relativt stora områden i regionens norra delar (bland annat Laeken med sina kungliga palats och trädgårdar), och en remsa söderut som delar grannkommunen Ixelles i två delar och sträcker sig till parken Bois de la Cambre. Kommunen Bryssel är helt sammanväxt med grannkommunerna, med kontinuerlig bebyggelse över kommungränserna. Kommunen Bryssel gränsar till 12 av de övriga 18 kommunerna i regionen.

Bryssels innerstad har formen av en femhörning och begränsades tidigare av fortifikationer. Numera kringgärdas femhörningen av boulevarderna Boulevard d'Anvers, du Jardin Botanique, Bisschiffshem, du Régent, de Waterloo, du Midi, de l'Abattoir, Barthélémy och de l'Entrepot. Områdena Laeken, Quartier Nord-est och Qartier Léopold har senare inkorporerats med staden. De båda senare är exklusivare villaförorter. Stadens äldre infartsled över Boulevard Maurice Lemmonnier, drogs fram i samband med att en ny bro över Senne byggdes 1867–1874. Den går parallellt med en annan viktig gata, Rue de la Régence och Rue Royale, som bildar gränsen mellan den äldre lägre liggande staden, la ville basse i väster och nordväst och den äldre lägre staden, la ville haute i öster och sydost på en rad kullar.

Historia

Den äldre staden

År 977 gav den tyske kejsaren Otto II nedre Lorraine, vid imperiets västra gräns, till Karl av Nedre Lorraine, den franske kungen Ludvig IV:s bannlyste son, och redan då omnämndes Bryssel. Staden anses ha grundats då Karl lät bygga ett litet fort runt 979 på ön Sint-Gorik (på franska Saint-Géry) i floden Senne. Vid slutet av 900-talet, i samband med Karls död, togs Nedre Lorraine över av Lambert I av Leuven. Under Lambert II av Leuvens regeringstid byggdes de första stadsmurarna. Den lilla staden blev på 1100-talet en viktig kommersiell knutpunkt, på vägen mellan Brygge (på nederländska Brugge) och Köln, och under denna tid bytte grevarna av Leuven namn till "Greve av Brabant". Från 1357 till 1379 byggdes en ny stad i närheten, då den tidigare visat sig vara för liten. Denna del av staden är idag känd som "inre ringen".

Väveriindustrin blev redan på 1300-talet en av stadens viktigaste näringar och under 1500-talet var Bryssel en av Nederländernas viktigaste städer. Åren 1550–1561 byggdes Willebroekkanalen vilken gav staden en 28 kilometer lång och 3,2 meter djup vattenväg till havet. Habsburgarna gynnade Bryssel och utvecklade ett påkostat hovliv i staden, särskilt Karl V. Då Filip II utsåg Margareta av Parma till ståthållare över Nederländerna blev Bryssel säte för dess regering.

Nederländska frihetskriget blev förödande för staden, som 1576–1585 var ockuperad av de upproriska men därefter återtogs av Alexander Farnese. Under Pfalziska tronföljdskriget 1695 attackerades staden av kung Ludvig XIV av Frankrike, vilket ledde till att hela stadens hjärta jämnades med marken, bland annat Grote Markt. Stadshuset klarade sig.

Under Maria Teresia av Österrikes regering blomstrade Bryssel upp på nytt och invånarantalet steg till 75 000. Sedan Kungariket Förenade Nederländerna bildats var Bryssel omväxlande med Haag säte för hovet och generalstaterna.

1800-talets förändringar

År 1830 ägde den belgiska revolutionen rum i Bryssel efter en föreställning av La Muette de Portici (på nederländska De Stomme van Portici) vid De Munt-teatern (på franska La Monnaie). Bryssel blev det nya landets huvudstad.

Den 21 juli 1831 steg Leopold I, Belgiens förste kung, upp på tronen, och lät påbörja arbetet med att riva Bryssels stadsmur och bygga nya byggnader. Under Leopold II:s regeringstid gick staden igenom många förändringar, exempelvis överbyggdes floden Zenne eftersom den förde sjukdomar med sig, en järnvägslinje började byggas och Tervuren-avenyn skisserades.

Befolkning

Den 1 januari 2026 hade kommunen 198 674 invånare, jämfört med 186 916 fem år tidigare. Befolkningstätheten var samma år 6 005 invånare per kvadratkilometer, vilket var lägre än genomsnittet för Brysselregionen. Invånarnas medelålder var 37,1 år; 20,9 procent var yngre än 18 år och 11,4 procent var 65 år eller äldre. Andelen utländska medborgare var 38,7 procent av befolkningen, jämfört med 37,2 procent fem år tidigare. Kommunen hade 95 040 privathushåll med i genomsnitt 2,1 personer per hushåll, och drygt hälften av hushållen, 51,5 procent, bestod av en person.

Styre

Kommunens folkvalda kommunfullmäktige hade 49 ledamöter efter kommunalvalet 2024. De största listorna vid valet var PS–Vooruit med 16 mandat och MR+ med 11 mandat. Fullmäktige beslutar om kommunens föreskrifter, budget och räkenskaper. Det väljer också rådmännen, som tillsammans med borgmästaren bildar ett verkställande kollegium med ansvar för den löpande förvaltningen. Borgmästaren utses av regionregeringen, leder kollegiet och ansvarar bland annat för att lagar och föreskrifter följs samt för säkerhet och allmän ordning.

Kommunen ansvarar bland annat för folkbokföring, lokal väghållning, grundläggande utbildning samt plan- och miljötillstånd. Den har självstyre i lokala angelägenheter men står under överordnade myndigheters tillsyn. År 2017 tillträdde Philippe Close från Socialistiska partiet (PS) som borgmästare.

Huvudstadsfunktioner

Belgiens federala parlament har sitt säte i Palais de la Nation. På andra sidan Brysselparken ligger Kungliga palatset, kungens huvudsakliga arbetsplats, där han tar emot politiska företrädare och utländska gäster. Palatset rymmer även kungens och drottningens kanslier och andra hovfunktioner.

Europeiska kommissionen har sitt huvudkontor i Berlaymontbyggnaden. Europabyggnaden är huvudsäte för Europeiska rådet och Europeiska unionens råd och används för EU-toppmöten och ministermöten. Här har också Europeiska rådets ordförande och medlemsländernas delegationer sina kontor. Natos högkvarter är alliansens politiska och administrativa centrum och rymmer Nordatlantiska rådet samt medlemsstaternas permanenta delegationer.

Arkitektur

Många av stadens äldre trånga gränder finns kvar även om innerstaden genomgick en omfattande ombyggnad på 1860-talet. I dess gamla centrum ligger Grand-Place som trots förstörelsen 1695 bevarat flera barockbyggnader. Här ligger bland annat stadshuset (Hotel du Ville) huvudsakligen från början av 1400-talet och Le Cygne som idag är en restaurang. Strax nordväst om Grand-Place ligger Place de la Bourse med börshuset uppfört 1871–1873 i klassicerande barock och kyrkan Saint Nicolas uppförd på 1400-talet. Norr här om ligger Place Sainte Catherine med kyrkan Sainte Cathrine, Place de la Monnaie med post- och telegrafhuset (byggt 1885-1892) och Monnaie-teatern (uppförd 1817, nedbrunnen 1855 men återuppförd efter de gamla ritningarna) samt Place de Brouckère. Söderut finns Grand Sablin samt Place de la Chapelle med kyrkan Notre Dame de la Chapelle (grundlagd omkring 1210 och huvudsakligen färdigställd 1483).

Västerut i staden på en av dess högsta punkter ligger den berömda St. Michael och St. Gudula katedralen. Bland kyrkans sevärdheter märks dess glasmålningar från 1500-talet. Här finns även nationalbanken (uppförd 1865) och Palais de la Nation. Längre söderut ligger gamla universitetsbyggnaden (uppförd 1849), Mont des Arts och Place Royale med en ryttarstaty av Gottfrid av Bouillon (uppförd 1848) och Palais Royal de Bruxelles (Kungliga palatset, uppfört 1827–1830, ombyggt 1905–1909) och Palais des Académies i södra delen av den närbelägna slottsparken. Vid Place Royal eller den närbelägna Place du Musée ligger museet för modern konst (uppfört på 1700-talet) och kungliga biblioteket (grundat 1837), Musée Acien (uppfört 1876) och Palais des Beaux Arts. Längre söderut ligger musikkonservatoriet (uppfört 1876–1877) som innehåller konstsamlingar och där drottning Kristina bodde 1655. På en höjd längre söderut reser sig det stora Justitiepalatset, påbörjat 1866 av Wellens efter ritningar av Joseph Poelaert och invigt 1883.

Näringsliv

Offentlig förvaltning var kommunens största verksamhetsgren 2020 och svarade för 21 procent av arbetstillfällena. Finans-, försäkrings- och fastighetsverksamhet utgjorde den näst största gruppen, följd av detaljhandel och andra tjänster. Handel och turism är framträdande i det historiska centrumet, medan kontor och internationella organisationer präglar kommunens östra delar. År 2023 hade omkring 230 000 anställda sin arbetsplats i kommunen, oavsett bostadsort. Vid utgången av 2024 fanns här omkring 21 600 momsregistrerade företag och ungefär 11 200 lokala arbetsställen inom kommunens gränser.