| Buskcettia Status i världen: Livskraftig (lc) | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Cettior Cettiidae |
| Släkte | Horornis |
| Art | Buskcettia H. flavolivaceus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Horornis flavolivaceus | |
| Auktor | (Blyth, 1845) |
| Synonymer | |
| |
Underarten vulcanius | |
Buskcettia (Horornis flavolivaceus) är en asiatisk fågel i familjen cettior inom ordningen tättingar.
Buskcettian är en avvikande Horornis-cettia ("Aberrant Bush Warbler" på engelska) med sin grönaktiga ovansida och gulaktig undersida samt ögonbrynsstreck. Den påminner på så sätt om Phylloscopus-sångare, men lätena är helt annorlunda: locklätet ett "brrrt-brrrt" och sången en kort ramsa följd av ett långt och böjt "dir dir-tee teee-weee". Kroppslängden är 12 cm.

Buskcettia delas idag vanligen in i 13 underarter med följande utbredning:
Tidigare urskildes alla underarter utom de sista fem till en egen art, "sundacettia" (H. vulcanius). DNA-studier visar dock att intricatus och oblitus i buskcettian står närmare dessa, trots att de inte går att skilja från övriga buskcettior till utseendet. De flesta auktoriteter har därför valt att betrakta sundacettian som en del av buskcettian.
Artena inom Horornis har tidigare ingått i släktet Cettia, men genetiska studier visar att dessa arter är närmare släkt med släktena Phyllergates, Abroscopus och Tickellia än med till exempel sumpcettia (Cettia cetti).
Buskcettian påträffas som namnet avslöjar i buskområden, både intill skogskanter samt i långt gräs inne i tallskog. Där lever den ett tillbakadraget liv och födosöker nära marken, antagligen efter larver och ryggradslösa djur. Häckningsbiologin är dåligt känd men häckar mellan maj och augusti.
Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC). Den beskrivs som lokalt vanlig.
|