Buskgeting

Buskgeting
Buskgeting, arbetare (mörk form).
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljVespoidea
FamiljGetingar
Vespidae
SläkteLångkindade getingar
Dolichovespula
UndersläkteDolichovespula sensu stricto
ArtBuskgeting
Dolichovespula media
Vetenskapligt namn
§ Dolichovespula media
Auktor(Retz., 1783)
Utbredning
Utbredningsområde (mörkblå prickar).
Synonymer
Dolichovespula borealis Lee, 1986
Dolichovespula sugare Ishik., 1969
Dolichovespula conjugens Paul, 1943
Vespula lugubris Birula, 1927
Vespa lineolata Perkins, 1910
Vespa rufoscutellata Schenck, 1853
Vespa similis Schenck, 1853
Vespa crassa Herrich-Schäffer, 1841
Vespa geerii Lepeletier, 1836
Buskgeting, drottning.
Buskgeting, drottning.
Hitta fler artiklar om djur med

Buskgeting (Dolichovespula media) är en getingart som först beskrevs av Anders Jahan Retzius 1783. Buskgeting ingår i släktet långkindade getingar och familjen getingar. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade.

Utseende

Arten är en stor geting, nästan lika stor som bålgetingen, och kan bli mellan 16 och 22 mm lång. Grundfärgen är svart, med flera, gula markeringar. Munskölden och käkarna är klargula, munskölden med en svart, vertikal strimma i mitten. Också partierna ovanför ögonen och den understa antennleden är gula, och huvudets sidor har gula markeringar. Bakkroppen har gula tvärstreck med oregelbundna bakkanter i slutet av varje bakkroppssegment (tergit). Vissa arbetare har dock en nästan helsvart bakkropp med endast mycket tunna tvärstreck.

Ekologi

Arten är mycket vanlig i låglänta områden i skogsbryn och -gläntor. Under våren hämtar drottningen nektar från svarta vinbär, lingonoxbär och rododendron. Längre framåt året hämtar arbetare och hanar föda från ett stort antal växter. De kan även ta eksav och honungsdagg. Dessutom fångar arten flugor och nattfjärilar som föda åt larverna. Det har även förekommit att de angripit bon av honungsbin.

Endast drottningen övervintrar, gärna under eller i en fallen trädstam, och hon kommer fram på våren för att bygga boet. Flygtiden varar från omkring april till september. Den är emellertid kortare ju längre norrut kolonin är belägen.

Bo

Bo av buskgeting.

Boet är grått och litet (som mest 18 gånger 24 cm). Det hängs fritt i buskar, träd eller under takskägg. Boet byggs ofta i trädgårdar, även i stadsplanerade områden. Det konstrueras av papper, som drottningen och arbetarna framställer genom att gnaga på både färskt och murket trä. Ibland har boet i början en rörformad ingång. Som mest kan ett bo innehålla 1 000 celler.

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar England, Wales, ett fåtal lokaler i Skottland via Nordeuropa, Ryssland och genom norra Asien till Japan. I Sverige finns den i hela södra delen, och norrut längs Norrlandskusten; i Finland finns den i hela landet, men glesare längre mot norr. En hane har upptäckts i Nya Zeeland, men man tror inte att arten etablerat sig i landet.

Bildgalleri