Smörsyra

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Smörsyra
Systematiskt namn	Butansyra
Kemisk formel	C4H8O2 eller CH3CH2CH2COOH
Molmassa	88,1 g/mol
Utseende	Färglös, viskös vätska
CAS-nummer	107-92-6
SMILES	CCCC(O)=O
Egenskaper
Densitet	0,959 g/cm³
Löslighet (vatten)	löslig g/l
Smältpunkt	-7,8 °C
Kokpunkt	163,5 °C
Faror
Huvudfara	Frätande
NFPA 704	2 3 0
LD50	2940 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Smörsyra (n-butansyra, CH₃CH₂CH₂COOH) är en karboxylsyra som vid rumstemperatur är en trögflytande vätska med en extremt obehaglig lukt. Smörsyra bildas bland annat då smör härsknar. I smör finns smörsyra i form av estrar som frigörs när smöret härsknar, dvs vid nedbrytning. Lukten är tillräckligt stark för att en människa ska kunna upptäcka den om koncentrationen i luften är större än 10 ppm; hundar kan upptäcka en tusendel av denna koncentration. Smörsyra kan framställas genom jäsning av socker eller stärkelse.

Smörsyrans salter och estrar kallas butyrater eller butanoater. Smörsyra används vid framställning av smörsyreestrar som metylbutyrat (ananassmak) och etylbutanoat (persikosmak). Många smörsyreestrar luktar eller smakar gott och används därför inom parfymindustrin och som aromämnen. Kalciumsaltet av smörsyra kalciumbutyrat är mer lösligt i kallt än varmt vatten.

Framställning

Smörsyra produceras när smörsyrabakterier, till exempel den icke-patogena Clostridium tyrobutyricum, får inverka på socker. Som biprodukter produceras koldioxid och vätgas.

${\displaystyle {\rm {C_{6}H_{12}O_{6}\rightarrow C_{4}H_{8}O_{2}+2\ CO_{2}+2\ H_{2}}}}$

Smörsyra kan också produceras genom oxidation av butanol.

Biologisk betydelse

I människokroppen bildas smörsyra naturligt i tjocktarmen genom bakteriell fermentering av kostfiber. Den utgör en av de viktigaste kortkedjiga fettsyrorna och fungerar som en primär energikälla för tarmens epitelceller (kolonocyter). Smörsyra spelar en central roll för att upprätthålla tarmens barriärfunktion, reglera immunförsvaret och modulera inflammatoriska processer (Krauze et al. 2025 ).

Smörsyra påverkar även frisättning av hormoner som glukagonlik peptid-1 (GLP-1) och peptid YY (PYY), vilka är involverade i reglering av aptit och glukosmetabolism

Medicinsk forskning och användning

Intresset för smörsyra har ökat inom medecinsk forskning, särskilt i form av mikroinkapslad smörsyra, som möjliggör att smörsyran når tjocktarmen utan att brytas ner tidigare i mag-tarm-kanalen.

Klisniska studier har visat att tillskott av smörsyra kan minska symtom som buksmärta, uppblåsthet, diarré och förstoppning hos patienter med IBS, samt förbättra livskvaliten (Lewandowski et al. 2022; Banasiewicz et al. 2012)

Vid ulcerös kolit, en inflammatorisk tarmsjukdom, har smörsyran studerats som tilläggsbehandling. randomiserade kontrollerade studier visar förbättring av kliniska symptom, minskad inflammation och ökad andel patienter i remission (Karlowicz et al. 2025). Även observationsstudier tyder på att smörsyra kan bidra till att bibehålla remission och minska inflammatioriska markörer (Venero et. al 2020).

Smörsyra har även studerats vid divertikulos (tarmfickor). I en randomiserad studie sågs en minskad förekomst av divertikulit samt förbättrad livskvalitet hos patienter som behandlades med mikroinkapslad smörsyra (Krokowicz et al. 2014(.

Se även

• Ättiksyra
• Propionsyra
• Akrolein

Källor