| CE Antliae | |
| | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Luftpumpen |
| Rektascension | 10t 42m 30,10s |
| Deklination | +33° 40′ 16,2″ |
| Skenbar magnitud () | +10,91 ± 0,07 |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M1 |
| Variabeltyp | rotationsvariabel, flarestjärna |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -10,81 ± 4,41 km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -118,751 mas/år Dek.: -19,648 mas/år |
| Parallax () | 29,3277 ± 0,0273 |
| Avstånd | 111,2 ± 0,1 lå (34,10 ± 0,03 pc) |
| Absolut magnitud () | +9,0 ± |
| Detaljer | |
| Massa | 0,46 ± 0,09 M☉ |
| Radie | 0,92 ± 0,12 R☉ |
| Luminositet | 0,115 ± 0,019 L☉ |
| Temperatur | 3 509 ± 116 K |
| Vinkelhastighet | 63,2 km/s |
| Ålder | 6,4 ± 1,1 miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| TWA 7, ASAS J104230-3340.3, TIC 54147487, TYC 7190-2111-1, GSC 07190-02111, 2MASS J10423011-3340162, 1RXS J104230.3-334014, CE Antliae, WISEA J104229.99-334016.3, WISE J104230.01-334016.4, Gaia DR3 5444751795151480320, Gaia DR2 5444751795151480320 | |
CE Antliae (även kallad TWA 7) är en ung stjärna med låg massa i stjärnbilden Luftpumpen. Den är omgiven av en skiva av restmaterial och har en direktavbildad tänkbar exoplanet.

TWA 7 upptäcktes 1999 som spektraltyp M1 och som medlem av TW Hydrae-föreningen. Observationen av molekylärt väte tolkas som ett svagt tecken på gasansamling nära stjärnan.En gigantisk röntgenutbredning noterades 2010-09-07 med MAXI/GSC på ISS.


Skivan avbildades första gången i spritt ljus 1998 med Hubble NICMOS, men den behövde en ombearbetning 2016 för att visa skivan. Observationen visade en polformad stoftring med en radie på ca 35 astronomiska enheter. En yttre ring och en spiralarm som utgår från huvudringen observerades preliminärt med VLT/SPHERE 2018. Modelleringen visade också tecken på en inre ring. En ytterligare observation med Hubble STIS visade tre ringar, två spiraler och en klump. År 2000 noterades stoft runt TWA 7 på grund av överskott av submillimeterstrålning. ALMA-observationer visade dock att det mesta av strålningen kommer från en bakgrundsgalax. Skivan noterades också med ALMA. Skivan innehåller kolmonoxidgas (CO) enligt ALMA-observationer, vilken sannolikt genereras av exokometer. Det var den första noteringen av CO-gas i en stoftskiva kring en M-dvärg. Denna typ av observation är vanligare kring mer massiva stjärnor.
År 2025 visade JWST MIRI-observationer en punktkälla som skulle kunna vara en ung subjupiterplanet med en massa på 0,3 jupitermassa (ca 100 jordmassor) och en temperatur på ca 320 K (47 °C). Den tänkbara exoplaneten kan förklara huvudringen i stoftskivan. Den passar inte heller in i spektrumet för en bakgrundsstjärna. Den skulle kunna vara förenlig med en stjärnbildande galax med mellanliggande rödförskjutning, men sannolikheten för att en sådan galax ska ligga så nära TWA 7 uppskattas till 0,34 procent. Om den bekräftas som en planet skulle den vara den minst massiva direktavbildade exoplaneten. Kandidaten befinner sig i en underdensitet i ring 2 som observerats tidigare. Mittemot planetkandidaten finns en annan underdensitetsregion, som skulle kunna skapas genom omloppsresonans. Kandidatens massa förutspåddes tidigare till 2 Neptunusmassor (cirka 34 jordmassor) innan den observerades.
En annan studie från 2025 syftade till att upptäcka närliggande planeter genom att söka efter periodiciteter i den radiella hastighet som skulle orsakas av planeter i omloppsbana. Deras modellering antyder en planet med en minsta massa av 12,5 +13,0−3,3 jordmassor och en sannolik omloppsperiod på 15,21 dygn, med perioder på 20,8 och 30,4 dygn som mindre troliga. Om man antar att planeten är i samma plan som den protoplanetära skivan, skulle dess lutning vara 13° och den verkliga massan skulle vara 0,17 +0,04−0,03 jordmassor. Planetens upptäckt anses oklar, eftersom perioden kan korreleras med rotationsperioden och fönsterfunktionen, även om den ligger nära den tillförlitliga detektionsgränsen. En annan periodicitet på 6,6 dygn har observerats i vissa spektrallinjer, men inte i andra spektrallinjer och radiella hastigheter. Det kan bero på stjärn-planet-interaktioner om den förmodade planeten kretsar kring den med 20,8 dagars intervall, eller mindre troligt, från planetens rotationsperioden, även om en möjlighet är att en tidvattenlåst planet kretsar runt med den perioden. Att periodiciteten i de radiella hastigheterna inte upptäcks innebär en övre massgräns på 0,12 jupitermassa.
| Planet | Massa | Halv storaxel (AE) | Siderisk omloppstid (d) | Excentricitet | Inklination | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ring 1 | - | 24,49 ± 0,04 | - | - | - | - |
| b | 0,3 MJ | 52 | 550 | - | - | - |
| Ring 2 | - | 52,38 ± 0,12 | - | - | - | - |
| Ring 3 | - | 101 +2−3 | - | - | - | - |
| ||||||||||||||||