Blomsovarbin

Blomsovarbin
Smörblommebi (C. florisomne)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljBuksamlarbin
Megachilidae
SläkteBlomsovarbin
Chelostoma
Vetenskapligt namn
§ Chelostoma
AuktorLatreille, 1809
Synonymer
Chilostoma Latreille, 1809
Storsovarbi (C. rapunculi)
Storsovarbi (C. rapunculi)
Hitta fler artiklar om djur med

Blomsovarbin (Chelostoma) är ett släkte solitära bin i familjen buksamlarbin. De är oligolektiska, det vill säga de drar nektar och pollen från ett begränsat antal blommarter.

Beskrivning

Blomsovarbin är avlånga, spolformade bin med svart grundfärg och gles, ljus behåring på övre delen av kroppen. På buken har honan en vit hårborste som hon använder för att samla pollen. I bakkanten av tergit 7 har de ingående arternas hanar olika utskott, som kan vara till hjälp för artbestämningen. De ingående medlemmarna varierar påtagligt i längd, från 4 till 15 mm.

Utbredning

Släktet, som innehåller 55 arter, förekommer i större delen av Holarktis (norra halvklotet), med undantag av Kina och Japan.

Ekologi

Blomsovarbina är vanligtvis oligolektiska, det vill säga specialiserade till en växtfamilj. Blåklockor är vanliga som värdväxter.

De ingående arterna är solitära (icke samhällsbildande) bin, där honan har hela ansvaret för att föda upp avkomman. Hon bygger sitt larvbo i existerande gnaghål av vedlevande insekter i ihåliga växtstjälkar eller i grenar med poröst innanmäte. De kan till exempel ofta ses i vasstak. I boet konstrueras larvcellerna i linje, och avdelas med mellanväggar som honan tillverkar av jord, lera eller sand blandat med saliv eller nektar.

Släktet har fått sitt svenska trivialnamn av hanarnas vana att övernatta inuti blommor.

Artlista

Ingående arter i släktet enligt Integrated Taxonomic Information System:

Arter i Sverige och Finland

I Sverige och Finland finns de tre arterna smörblommebi (C. florisomne), småsovarbi (C. campanularum) och storsovarbi (C. rapunculi). Alla arterna är klassificerade som livskraftiga (LC) i båda länderna..

Kommentarer

  1. ↑ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

  1. 1 2 3 ”Chelostoma Latreille, 1809” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=634064#null. Läst 12 december 2025.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 ”Blomsovarbin Chelostoma Latreille, 1809”. Information. Artdatabanken. 2024. https://artfakta.se/taxa/1005529/information. Läst 12 december 2025.
  3. ↑ ”Vildbin och fragmentering” (PDF, 1,02 MB). Svenska Vildbiprojektet. 2004. sid. 7. Arkiverad från originalet den 16 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200716211553/https://djur.jordbruksverket.se/download/18.51c5369e120aee363f080002059/1370040757098/vildbin%20fragmentering.pdf. Läst 16 juli 2020.
  4. ↑ Juho Paukkunen (2019). ”blomsovarbin – Chelostoma”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204591. Läst 12 december 2025.

Externa länkar

Katalogdata
​​​​ • Dyntaxa: 1005529​ • EoL: 2753882​ • GBIF: 1334476​​​ • Inaturalist: 252470​ • ITIS: 634064​​ • NCBI: 156305​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 231985​​​​​​​​​​​​​