Clas Tott

Clas Tott
Clas Tott
	Titlar
	Rikskansliråd
Tidsperiod	1654–1656
Utnämnd av	Kristina
	Riksstallmästare
Tidsperiod	1654–1656
Utnämnd av	Kristina
Företrädare	Hans Wachtmeister af Björkö
Efterträdare	Gustaf Adam Banér
	Generalmajor
Tidsperiod	1656–1658
Utnämnd av	Karl X Gustav
	Generallöjtnant
Tidsperiod	1658–1665
Utnämnd av	Karl X Gustav
	Ambassadör i Paris
Tidsperiod	1661–62
Utnämnd av	Karl XI
	Överståthållare i Stockholm
Tidsperiod	1664–1665
Utnämnd av	Karl XI
Företrädare	Schering Rosenhane
Efterträdare	Axel Carlsson Sparre
	Fältmarskalk
Tidsperiod	1665–1674
Utnämnd av	Karl XI
	Generalguvernör över Livland
Tidsperiod	1665–1671
Utnämnd av	Karl XI
Företrädare	Bengt Oxenstierna
Efterträdare	Fabian von Fersen
Andra titlar	Riksråd, kansliråd, överkammarherre
Yrke	Ämbetsman, diplomat, militär
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Infanteriet
Tjänstetid	1653–1674
Grad	Fältmarskalk
Enhet	Svea livgarde
Slag/krig	Karl X Gustavs polska krig Tredagarsslaget vid Warszawa; Karl X Gustavs första danska krig Tåget över Bält; Karl X Gustavs andra danska krig Stormningen av Köpenhamn;
	Personfakta
Personnamn	Clas Tott
Födelsenamn	Clas Åkesson Tott den yngre
Född	14 augusti 1630; Ekolsunds slott, Uppland, Sverige
Nationalitet	Sverige
Alma mater	Uppsala universitet
Död	12 juli 1674 (43 år); Paris, Frankrike
Begravd	Braheska gravkoret, Jäders kyrka, Södermanland
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Tott
Sätesgård	Ekolsunds slott
Far	Åke Henriksson Tott
Mor	Sigrid Bielke
	Familj
Gift	1665;
Make/maka	Anna Margareta Oxenstierna af Södermöre
	Heraldiskt vapen
	;
	Ätten Totts vapen.

Clas Tott (även känd som Clas Åkesson Tott den yngre), född den 14 augusti 1630 på Ekolsund i Uppland, död den 15 juli 1674 i Paris, var en svensk greve, riksråd, diplomat, militär och generalguvernör över Livland, son till Sigrid Bielke och Åke Henriksson Tott.

Biografi

Efter att ha vistats några år i Frankrike kom han 1651, 21 år gammal, till drottning Kristinas hov. Ett år senare upphöjdes han till greve med Karleborg som grevskap. 1654 (ej 1653) tog han plats i riksrådet och utnämndes till riksstallmästare. Innan drottningen abdikerade tilldelades han Ekolsunds slott vid Mälaren.

Efter Kristinas abdikation anslöt han sig till den svenska armén i Karl X Gustavs polska krig, där han deltog i striderna. Han erövrade Neumarkt och Gebnitz samt drev därpå i en strid 6 000 man polska trupper på flykten. Befordrad till generalmajor, anförde han svenska förtrupperna vid framryckandet mot Warszawa 1656, där han bland annat segrade i en skärmytsling mot litauiska trupper.

Under Karl X Gustavs tid tjänstgjorde Clas Tott en tid i en beskickning i Paris och var sedan, under Karl X Gustavs andra danska krig, med om att belägra Köpenhamn (1658). Efter reduktionen, då Ekolsunds slott återgått till staten, fortsatte hans karriär med två års ambassadörsbefattning i Paris och ett år (1664) som överståthållare i Stockholm. 1665 utnämndes han till fältmarskalk och samma år till generalguvernör i Livland, där han stannade i sju år. När han dog 1674 hade han sedan två år åter beklätt posten som ambassadör i Paris.

Clas Tott vilar i det Braheska gravkoret i Jäders kyrka. Han var 1665–1672 gift med Anna Oxenstierna af Södermöre, dotter till rikskanslern Erik Oxenstierna.

Se även

Referenser

Noter

↑ Flodin, Barbro (1989). Jäders kyrka Österrekarne härad, Södermanland. sid. 166, 171. https://libris.kb.se/bib/19512918. Läst 7 maj 2022
↑ Gazette (Lyon), 1674, N:o 93 [https://books.google.se/books?id=rIyDIpZFxBcC& s. 390]
1 2 3 Tott, 13. Klas Åkesson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
1 2 Rosander 2003, s. 157.
↑ Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, Den 31 Januarii 1771: “Denne blef i anseende til dess Herr Faders tappra och märkeliga tjenster , 1652 Grefwe til Carleborg, och fick til Grefweskap åtskillige Cronones byar i Österbotten och Nya Carleby Socken.”
↑ Svenskt biografiskt handlexikon. 1906. sid. 633. https://runeberg.org/sbh/b0633.html. Läst 22 juni 2016
1 2 3 Rosander 2003, s. 158.
↑ Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, Den 31 Januarii 1771: “Som Ambassadeur extraordinaire dog han i Paris 1674 den 15 Julii barnlös, så at denna ätt gick ut med honom. Se von Stjernmans Matrikel. Grefskapet återföll til Cronan, och sedan et mantal blifwit lämnadt til et beständigt Häradshöfdinge boställe, äro bönder satte på de öfrige.”
↑ Svenska adelns ättar-taflor. 1858–1864. sid. 404–405. https://runeberg.org/anrep/4/0408.html. Läst 22 juni 2016

Tryckta källor

Rosander, Lars (2003). Sveriges fältmarskalkar: svenska fältherrar från Vasa till Bernadotte. Lund: Historiska media. Libris 7779602. ISBN 9189442059

Företrädare: Schering Rosenhane	Överståthållare 1664–1665	Efterträdare: Axel Sparre

[1] Flodin, Barbro (1989). Jäders kyrka Österrekarne härad, Södermanland. sid. 166, 171. https://libris.kb.se/bib/19512918. Läst 7 maj 2022

[2] Gazette (Lyon), 1674, N:o 93 [https://books.google.se/books?id=rIyDIpZFxBcC& s. 390]

[ref_1-3] 1 2 3 Tott, 13. Klas Åkesson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)

[Rosander_157-4] 1 2 Rosander 2003, s. 157.

[5] Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, Den 31 Januarii 1771: “Denne blef i anseende til dess Herr Faders tappra och märkeliga tjenster , 1652 Grefwe til Carleborg, och fick til Grefweskap åtskillige Cronones byar i Österbotten och Nya Carleby Socken.”

[6] Svenskt biografiskt handlexikon. 1906. sid. 633. https://runeberg.org/sbh/b0633.html. Läst 22 juni 2016

[Rosander_158-7] 1 2 3 Rosander 2003, s. 158.

[8] Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, Den 31 Januarii 1771: “Som Ambassadeur extraordinaire dog han i Paris 1674 den 15 Julii barnlös, så at denna ätt gick ut med honom. Se von Stjernmans Matrikel. Grefskapet återföll til Cronan, och sedan et mantal blifwit lämnadt til et beständigt Häradshöfdinge boställe, äro bönder satte på de öfrige.”

[9] Svenska adelns ättar-taflor. 1858–1864. sid. 404–405. https://runeberg.org/anrep/4/0408.html. Läst 22 juni 2016