Colombias senat, spanska: Senado de la República de Colombia, är överhuset i Colombias kongress. Senaten har (sedan 2026) 102 ledamöter som alla väljs på en gång, på fyraåriga mandatperioder. Senaten verkar enligt den grundlag som antogs 1991.
Colombias senat, spanska: Senado de la República de Colombia, är överhuset i Colombias kongress. Senaten har (sedan 2026) 102 ledamöter som alla väljs på en gång, på fyraåriga mandatperioder. Senaten verkar enligt den grundlag som antogs 1991.
Enligt den colombianska grundlagen från 1991 väljs 100 senatorer (senadores) i en och samma nationella valkrets, samt två ytterligare senatorer i en särskild valkrets för gemenskaper av urfolk. Som en följd av den colombianska fredsprocessen 2012–2018 gavs FARC (under partinamnet Comunes) ytterligare fem platser i senaten och presidents politiska opposition ytterligare en plats. Det sammanlagda antalet senatorer var fram till 2026 således 108.
Colombianska medborgare bosatta utanför landet har rösträtt. Däremot har de, i motsats till förhållandet i representanthuset, ingen egen representation i senaten.
Inför de allmänna valen till senaten, i den nationella valkretsen, sätter de politiska partierna och rörelserna upp en röstlista var. Röstlistorna kan innehålla upp till så många namn som det finns valbara platser i senaten. Det nuvarande (2026) valsystemet infördes 2003 och modifierades 2009 och 2015; enligt detta behöver en sådan röstlista få minst 3 procent av rösterna för att kunna tilldelas platser i senaten. Inför valen 2006 och 2010 var denna tröskel satt på 2 procent, innan den höjdes som ett resultat av röstningsreformen 2009.
Partier kan använda sig av slutna röstlistor, med ordningen mellan kandidaterna avgjord på förhand. Alternativt kan de använda sig av öppna röstlistor, där väljarnas "kryss" avgöra vilka kandidater som först väljs in i senaten.
De två platserna som reserverats för colombianska urfolk, tilldelas efter ett kvotsystem.
För att blir valbar till en plats som senator måste en person vara född som colombiansk medborgare och minst 30 år gammal vid tiden för det aktuella valet. Representanter från urfolksgemenskaperna som kandiderar på dessa specialmandat måste ha tjänstgjort i någon traditionell ledarroll i sina respektive gemenskaper
Dessutom finns det olika undantagsregler för valbarhet, vilka är de samma som för representanthuset. Samma sak gäller om en senator behöver ersättas under särskilda omständigheter.
I senaten, liksom i kongressen i stort, är könsfördelningen mellan män och kvinnor relativt ojämn. Efter parlamentsvalen i början av 2026 belades 32 procent av senatorsplatserna av kvinnor. Bland partierna i senaten hade endast ett parti eller partikoalition en någorlunda jämn fördelning mellan könen – Pacto Histórico, där 12 senatorer var män och 13 kvinnor (inklusive den uppmärksammade arbetsrättsaktivisten Alejandra Omaña). Könsfördelningen i kongressen har under 2020-talet dock varit relativt sett jämnare än under de närmast föregående decennierna, och under mandatperioden 2014–2018 var endast 23 av senatorerna kvinnor.
Colombias senat har ett antal exklusive maktbefogenheter. Dessa är
Kongressens rättsliga makt är uppdelade mellan representanthuset och senaten. Senaten är ansvarig för att ta del av de åtal som representanthuset riktar emot presidenten (eller den som ersätter henne eller honom). Senaten avgör giltigheten i anklagelserna runt de handlingar eller underlåtelser som skett i tjänsten.
Senaten kan utse en grupp av senatörer att bilda en särskild kommitté för den förberedande utredningen. Domen avkunnas dock vid ett offentligt sammanträde där minst två tredjedelar av senatorerna närvarar.
Vid de förhör som hålls inför senaten avstängs den åtalade automatiskt från sitt ämbete när domen har fallit. Om åtalet gäller ett brott begånget i tjänsten eller ett underlåtelse motsvarande tjänstefel, får senaten endast avsätta den åtalade från sitt ämbete, och/eller tillfälligt eller permanent beröva den åtalade hens politiska rättigheter. Den åtalade ställs därefter inför rätta i Högsta domstolen, om bevisen visar att personen är ansvarig för en förseelse som förtjänar andra straff.