| Commius | |
| Född | Omkring 90 före Kristus Gallien |
|---|---|
| Död | Omkring 30 före Kristus Troligen Calleva Atrebatum, Britannien |
| Känd för | Kung över atrebaterna |

Commius, född omkring 90 före Kristus, död omkring 30 före Kristus, var hövding över atrebaterna, som var en stam inom belgierna, en grupp keltiska folkstammar som levde i norra Gallien. Commius var först hövding över huvudgruppen i Gallien och senare över den del av stammen, som hade flyttat till södra Britannien.
Julius Caesar satte in Commius som kung för atrebaterstammen efter sin seger år 57 före Kristus över belgierna under romarnas erövring av Gallien. Ceasar ansåg att Britannien utgjorde ett hot mot sitt - efter åtta års kampanjande - erövrade Gallien. Han sände år 55 Commius till Britannien med ett meddelande till hövdingarna för kelterna där, i vilket han varnade dem för att sätta sig emot honom. Därvid togs Commius till fånga. Han återlämnades till romarna som en del av den förhandlingar, som fördes efter det att Ceasar själv landat i Britannien med en expeditionskår och besegrat en keltisk styrka.
Under Caesars andra expedition agerade Commius medlare mellan den brittiska ledaren Cassivellaunus och Ceasar. Därefter fick han i uppdrag att kontrollera det erövrade menapiernas land, men år 53 bytte han sida och anslöt till Vercingetorix revolt mot romarna. Han deltog i slaget vid Alesia och fortsatte motståndet efter det att Vercingetorix besegrats med germanska värvade trupper. Efter att till slut ha besegrats år 51, flydde han till Britannien, där de brittiska atrebaterna etablerat sin huvudstad Calleva Atrebatum, sydväst om nuvarande Reading. Han blev omkring år 30 före Kristus kung i atrebaternas brittiska rike.