| Tjockpalpsstövslända | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Stövsländor Psocoptera |
| Familj | Fransgaffelstövsländor Elipsocidae |
| Släkte | Cuneopalpus |
| Art | Tjockpalpsstövslända C. cyanops |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cuneopalpus cyanops | |
| Auktor | (Rostock, 1876) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Tjockpalpsstövslända (Cuneopalpus cyanops) är en stövslända som beskrevs 1876 av M. Rostock. Arten ingår i släktet Cuneopalpus och familjen fransgaffelstövsländor. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Tjockpalpsstövslända har en vinglängd på 2,1–2,6 mm och båda könen är långvingade (makroptera), det vill säga har fullt utvecklade vingar som är användbara för flygning. Framvingarna är nästan glasklara med en svagt gulbrun ton och uppvisar hos levande individer en diskret metallisk glans. Antennerna är hos honorna tydligt kortare än framvingarna, men bara något kortare hos hanarna. Hanarnas ögon är mörka till nästan svarta, medan honorna vanligen har ljust turkosblå ögon. Det yttersta segmentet av maxillarpalpen är markant förtjockat och ungefär dubbelt så långt som brett. Huvud, mellankropp och bakkropp är gulaktiga, och bakkroppen är tecknad med mörka tvärband.
Tjockpalpsstövslända förekommer i Europa, Marocko i Nordafrika och Nordamerika. I Norden förekommer den i alla länder utöver Island och så långt norrut som nordligaste Bottenviken i Sverige, Hammerfest i Norge men är bara rapporterad från sydligaste Finland.
Tjockpalpsstövslända är nästan helt knuten till barrträd – särskilt tall – men har även påträffats på lagrad ved i vedstaplar. Dess föda består av barr vilket skiljer den från övriga arter i familjen som främst lever av bark. Den är relativt orörlig och flyger sällan. Honor kan leva i upp till sex veckor och lägger sina ägg ett och ett vid basen av ett barr, där de täcks med en blandning av avföringssekret och partiklar av bark. Populationerna består vanligen ungefär av lika många hanar som honor.
|