| DIK | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Ordförande | Anna Troberg |
| Historia | |
| Grundat | 1972 |
| Land | Sverige |
| Huvudkontor | Stockholm |
| Antal medlemmar | 21 000 (2016) |
| Huvudorganisation | Saco |
| Övrigt | |
| Webbplats | dik.se |
DIK är ett svenskt fackförbund som organiserar akademiker inom kultur, kommunikation och kreativ sektor, grundat 1972. Organisationen är partipolitiskt obunden och ansluten till Sveriges akademikers centralorganisation (Saco).
DIK, då kallat DIK-förbundet, grundades den 12 november 1972, genom sammangåendet av de sex SACO-förbunden Sveriges Humanistförbund, Sveriges Arkivtjänstemäns Förening, Sveriges Museimannaförbund, De vetenskapliga bibliotekens tjänstemannaförening, Svenska Folkbibliotekarieförbundet och Svenska Logopedförbundet. Namnet DIK var vid bildandet en akronym för dokumentation, information och kultur. Vid bildandet organiserade DIK 3 200 medlemmar.
Förbundet har genom åren även bidragit till att sätta fokus på bibliotek, arkiv och relaterade yrkesfält genom flera utmärkelser. Mellan 1986 och 2022 delades priset Årets bibliotek ut, ofta i samband med Bokmässan i Göteborg (som startade året före, som Biblioteksmässan). Dessutom har man delat ut utmärkelserna Årets skolbibliotek (alternativt benämnt Skolbibliotek i världsklass), Årets arkiv och Bästa arbetsgivare i kommunikationssektorn.
Allt prisutdelande pausades dock 2023 och lades ner mer permanent 2025, efter att förbundet velat lägga fokus på andra delar av sin verksamhet. Priset Årets skolbibliotek har också fått kritik för en omfattande nomineringsprocess och liten reell betydelse. Istället har DIK på senare år velat lägga motsvarande resurser på ett mer aktivt opinions- och politiskt arbete.
De tidigare självstående förbunden blev genom sammangåendet delföreningar inom DIK och förändrades över tid. Delföreningarna De vetenskapliga bibliotekens tjänstemannaförening och Svenska Folkbibliotekarieförbundet bildade 1997 den nya delföreningen Bibliotekarieförbundet. År 1999 bestod DIK-förbundet av delföreningarna Bibliotekarieförbundet, Humanistfacket, Informatörsfacket, Kulturfacket, Mediefacket, Sveriges Arkivtjänstemäns Förening, Svenska Logopedförbundet, Sveriges Museimannaförbund samt Tolkfacket.
Kongressen 2011 fattade beslut om att stryka delföreningarna som organ ur stadgarna samt flytta ansvaret för professionsfrågor till DIK-förbundet. Svenska Logopedförbundet samt DIK Student fick undantag för att fortsätta driva sina frågor.
År 2015 lämnade Svenska Logopedförbundet DIK till förmån för SRAT. Detta för att öka sitt fokus på professionsfrågor, vilket de upplevde försvagats i och med avskaffandet av delföreningarna.
År 1983 kom första numret av medlemstidningen DIK-forum ut, senare även skrivet som DIK forum. utgivningen av tidningen avslutades 2012, och därefter har förbundet presenterat motsvarande information bland annat på sin webbplats dik.se.
DIK lanserade i mars 2022 den oberoende tidningen Magasin K.
DIK:s medlemmar finns på många olika arbetsplatser, de arbetar bland annat på kommunikationsavdelningar och -byråer, på bibliotek och i arkiv, på museer eller inom kulturadministration och turism. De kan också arbeta med språk eller vara tolkar.
Förbundet hade 2023 drygt 20 000 medlemmar (2025 knappt 20 000). 2025 hade man drygt 1 300 lokala fackliga företrädare. 2021 fanns cirka 25 anställda på DIK:s kansli.
DIK är också en opinionsbildande intresseorganisation som arbetar för god kompetens-, löne- och professionsutveckling för sina medlemmar. Man har bland annat lyft den osäkra positionen för offentliganställda kommunikatörer.
Den 25 maj 2023 anslöt sig DIK till Fackligt center för papperslösa, FCFP.
| |||||