Dals-Eds kommun

Dals-Eds kommun
Kommun
SloganFramgångsrika Dals-Ed
Kommunens vapen.
Dals-Eds kommunvapen
LandSverige
LandskapDalsland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortEd
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd4 591 ()
Areal825,43 kvadratkilometer ()
- därav land724,32 kvadratkilometer
- därav vatten101,11 kvadratkilometer
Bef.täthet6,34 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°55′00″N 11°55′00″Ö / 58.916666666667°N 11.916666666667°Ö / 58.916666666667; 11.916666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVänersborgs domkrets (–)
Åmåls domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1413
Anställda525 ()
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1438 (–)
1504 (–)
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Dals-Eds kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Ed.

Kommunen är till stor del skogbevuxen. Området präglas av ett sprickdalslandskap med sprickdalssjöar så som en av Sveriges djupaste sjöar, Stora Le. Centrum för kommunens näringsliv är tätorten Ed som också är en känd turistort.

Kommunens befolkning ökade fram till 1990, men har därefter minskat. Sedan åtminstone 1994 har kommunen styrts av borgerliga partier.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Dals-Ed, Gesäter, Håbol, Nössemark, Rölanda och Töftedal. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 8 april 1927 inrättades Eds municipalsamhälle i Dals-Eds landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Dals-Ed av de tidigare kommunerna Dals-Ed , Gesäter, Håbol, Nössemark, Rölanda och Töftedal. Eds municipalsamhälle upplöstes den 31 december 1957.

Dals-Eds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Dals-Eds landskommun.

Kommunen ingick från bildandet till 1 maj 1999 i Åmåls domsaga och ingår sen dess i Vänersborgs domkrets.

Geografi

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Dalsland och gränsar i norr till Årjängs kommun i Värmlands län, i öster till Bengtsfors kommun och i söder till Färgelanda kommun, båda i före detta Älvsborgs län. I sydväst gränsar kommunen till Munkedals kommun och i väster till Tanums kommun, båda i före detta Göteborgs och Bohus län. I väster gränsar kommunen också till Haldens kommun och Aremarks kommun i Østfold fylke i Norge.

Topografi och hydrografi

Kommunen är till stor del skogbevuxen. Området präglas av ett sprickdalslandskap där berggrunden består av gnejs. En sprickdalssjö i nord-sydlig riktning är Stora Le, en av Sveriges djupaste sjöar som når ett djup på drygt 100 meter. Stora Le har även många ishavsrelikter, organismer som isolerats i sjön efter isavsmältningen. Ett exempel är hornsimpa. Ett annat exempel på vattendrag är Örekilsälven som följer en nordnordöstlig–sydsydvästlig sprickriktning. Vid Gesäter flyter Örekilsälven och Töftedalsån samman. I den lerfyllda dalgången har vackra raviner bildats.

Det finns flera områden I kommunen som anses ha särskilt höga naturvärden. Som exempel kan nämnas en markant, ryggformad israndbildning vid Gillanda. Dals-Ed-komplexet är ett stort område med isälvsdeltan och moränryggar som ingår i det mellansvenska randstråket och bildades under istidens sista kalla skede för omkring 10 500 år sedan.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.

Dals-Eds kommunHela riket






  Bebyggelse (2,6 %)
  Skog (82,1 %)
  Öppen myrmark (3,2 %)
  Jordbruksmark (5,7 %)
  Övrig mark (6,4 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

Mellan Stora Le och norska gränsen ligger Tresticklans nationalpark som utgörs av ett sprickdalslandskap med omfattande naturskogar, nästan helt opåverkade av modernt skogsbruk. År 2023 fanns, utöver nationalparken, 13 Naturreservat i Dals-Eds kommun.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett område Dals-Eds församling.

Distrikt (socknar) inom Dals-Eds kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:

Tätorter

I kommunen finns bara en tätort: Ed med en befolkning 2015 på 2 994 personer.

Styre och politik

Styre

År Partier
1994–2006 C KD M FP
2006–2010 C M KD
2010–2014 C M KD L
2014–2018 C M KD L
2018–2022 C M KD L
2022–2026 C M KD L

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
Ordförande C Christina Virevik
Förste vice ordförande M Jan Johansson
Andre vice ordförande S Carina Halmberg

Mandatfördelning 1970–2026

Antalet mandat i kommunfullmäktige var 41 från valet 1970 till och med valet 2002. Från valet 2006 minskades antalet mandat till 31.

ValårVSMPSDSVGCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701118534
1118534
4183,5
39
19731120433
1120433
4189,0
356
19761020434
1020434
4188,8
356
19791218434
1218434
4188,5
338
198212117236
1217236
4187,8
3011
198512216425
12216425
4185,0
329
198813316324
13316324
4180,1
2912
1991103114256
10314256
4181,5
2912
1994125212235
125212235
4180,7
2615
1998124113164
1241364
4176,65
2516
200212217253
12217253
4170,42
2516
20061029244
1029244
3173,97
2011
2010911112124
91224
3175,37
1714
2014101212123
1021223
3177,20
1811
201817412124
741224
3179,31
2110
20221847137
84737
3177,71
2110
20266134314
634314
3177,78
2011
  • I valet 2014 blev SD:s 2 mandat obesatta.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter.

Presidium 2022–2026
Ordförande M Andreas Nilsson
Förste vice ordförande C Anna Johansson
Andre vice ordförande S Per-Erik Norlin

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

NämndOrdförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Byggnadsnämnden C Ingvar Johanesson M Jan Johansson S Börje Holmqvist
Barn- och utbildningsnämnden M Linus Lännhult C Niklas Johansson S Öyvind Höiberg
Socialnämnden C Kenneth Gustavsson M Britt-Marie Johansson S Carina Halmberg
Valnämnden M Jan Johansson KD Tommy Olsson S Börje Holmqvist

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Centrum för kommunens näringsliv är tätorten Ed, som ligger mellan sjöarna Stora Le och Lilla Le och vid järnvägen Göteborg–Oslo. Det är också en känd turistort. I början av 2020-talet märktes Polyuretan Technology Sweden (inredningsdetaljer för bilindustrin) och Pyrotek Scandinavia AB (kemikalier) inom industrisektorn. Ett annat företag av betydelse var Sykes Sweden AB (affärstjänster). Kommunen ansvarade för en stor del av arbetstillfällena.

Infrastruktur

Transporter

Från väster mot nordöst genomkorsas kommunen av länsväg 164 och från väster mot sydöst av länsväg 166. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av Norge/Vänerbanan som trafikeras av Vy:s fjärrtåg mellan Oslo och Göteborg med stopp i Ed.

Befolkning

Demografi

Dals-Eds kommun är till invånarantalet Västra Götalands läns minsta kommun.

Befolkningsutveckling

Kommunen har 4 591 invånare (30 september 2026), vilket placerar den på 276:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Dals-Eds kommun 1970–2020
ÅrFolkmängd
1970
  
4 986
1975
  
5 252
1980
  
5 287
1985
  
5 362
1990
  
5 416
1995
  
5 287
2000
  
5 047
2005
  
4 891
2010
  
4 692
2015
  
4 799
2020
  
4 761

Kultur

Kulturarv

Bland kommunens kulturarv finns tre gravfält; Ulleröns gravfält, Ängs gravfält och Hindalebyns gravfält. På Ulleröns gravfält begravdes kremerade människor för mer än tusen år sedan. Gåvor i gravarna visar på norskt inflytande och namnet tyder på att den en gång var helgad åt guden Ull. Ängs gravfält ligger i Ängs naturreservat och utgörs av totalt drygt 30 gravhögar, lika många stensättningar och en domarring. Hindalebyns gravfält består av gravar från vikingatiden.

Ett senare kulturarv är Parsetjärns skans, en befästning som började byggas 1940, samma år som Tyskland invaderade Norge. Syftet med skansen var att hindra tyska trupper från Norge att ta sig ner till Göteborg.

Kommunvapen

Blasonering: En medelst vågskura bildad stam, som delas i grönt och blått, och däröver ett silverne parti att liknas vid en höjd, från vars topp uppstiger en eldslåga.

Vapnet komponerades av Carl Zakariasson och antogs av kommunen 1957. Ej fastställt av Kungl. Maj:t. Det registrerades hos PRV 2009 trots att det hade avstyrkts av Riksarkivets heraldiska nämnd eftersom det inte följer heraldikens regler.

Se även