| Den här artikeln bör enligt ett förslag flyttas till Daniel Nordlander (1829–1890) (2026-06) (Diskussion) Motivering: Flera snarlika, se Daniel Nordlander (olika betydelser) Mallen används för flyttningsförslag som behöver diskuteras, se diskussionssidan. Okontroversiella flyttningar kan utföras direkt. I fall då sidflytt kräver administratörshjälp, fråga efter denna på Wikipedia:Begäran om åtgärder. |
| Daniel Nordlander | |
| Daniel Nordlander, generaldirektör Telegrafverket 1874–1890. | |
| Information | |
|---|---|
| Födelsenamn | Daniel Enoch Nathanael Nordlander |
| Född | 3 januari 1829 Uppsala |
| Död | 27 februari 1890 (61 år) Stockholm |
| Begravningsplats | Solna kyrkogård |
| I tjänst för | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Grad | Överstelöjtnant |
| Övrigt | Adjutant hos kung Karl XV, generaldirektör, riksdagsledamot |
Daniel Enoch Nathanael Nordlander, född 3 januari 1829 i Uppsala, död 27 februari 1890 i Stockholm, var en svensk militär, ämbetsman och politiker.
Daniel Nordlander var som militär bland annat adjutant hos kung Karl XV 1864–1867. Under Daniel Nordlanders ledning infördes 1879 borgerlig normaltid i Sverige. Han tjänstgjorde som riksdagsledamot av första kammaren för Västerbottens län 1883–1885.
Daniel Nordlander var gynnare av telegrafen och så småningom, i takt med den tekniska utvecklingen, även av telefonin i Sverige. I egenskap av generaldirektör vid Telegrafverket var han högsta ansvarig för först telegrafnätverket samt därefter, i och med bildandet av Rikstelefon 1881, telefonin i Sverige, varmed de första stegen togs mot att Telegrafverket kom att bli Televerket, föregångaren till Telia.

Daniel Nordlander studerade vid Härnösands gymnasium och inskrevs som student vid Uppsala universitet 7 december 1846.
Nordlander blev furir 1849, underlöjtnant 9 juli 1850 vid Nerikes regemente, samt genom Högre artilleriläroverket löjtnant 2 november 1855. I armén blev han kapten 27 mars 1862, major 15 februari 1867 och överstelöjtnant 12 april 1872. Han invaldes som ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1871.

Han tjänstgjorde som tjänsteförrättande generalstabsofficer i Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition 1855, generalstabsofficer 18 april 1856, ordonnansofficer 5 mars 1861, varefter han 28 januari 1864 blev adjutant hos kung Karl XV. Nordlander var sous-chef i Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition 11 februari 1867–1872.

Han blev intendent i Telegrafstyrelsen och chef för Norra telegrafdistriktet. År 1874 utnämndes han till generaldirektör och chef för Telegrafverket.
I den senare egenskapen av Daniel Nordlander en gynnare av telegrafens utveckling och utbyggnad i Sverige. Initiativ som i någon mån stod i relation till den senare telefonins utveckling. Länge hette det att "de hundrade trevna små hemmen, som den älskvärde telegrafchefen, generaldirektören Daniel Nordlander, en gång i tiden velat skapa åt ensamma oförsörjda kvinnor, blevo inkräktade." I Nordlanders egen hemort Skellefteå upphörde telegrafen så sent som 1971. Det har sagts att Daniel Nordlander till en början hyste viss skepsis gentemot den tidiga telefonins med anledning av dess i begynnelsen jämförbara tekniska begränsningar. Tekniken sågs först mer som komplement till telegrafen. Ett resultat av den inställningen var att telefonin i Sverige också inledningsvis stod helt öppen för privata entreprenörer.
Inte desto mindre var telefonin som teknik likväl föremål även för Nordlanders intresse. År 1881 öppnade Telegrafverket under Nordlanders styrning en telefonstation i Stockholm för departementen och ämbetsverken. Rikstelefon tillkom. Därmed bidrog Nordlander till telefonins tidigare starka etablering i Sverige, och lade grunden till att Telegrafverket kom att bli Televerket.
Inom det politiska området var Daniel Nordlander engagerad både kommunalt och inom rikspolitiken. Till följd av hans kommittéordförandeskap angående den gemensamma tidsberäkningen, infördes 1878 den stora tidsreformen varmed en enda, gemensam borgerlig normaltid infördes i Sverige. Han tjänstgjorde som riksdagsledamot av första kammaren för Västerbottens län 1883-1885, som ledamot av tillfälligt utskott.
Daniel Nordlander upptogs i Svenska Frimurare Orden 1854 där han "plikttroget och samvetsgrant" svarade för flera högre ämbeten. Bland annat var han i egenskap av storsekreterare 1866–1872 ansvarig för Svenska Frimurare Ordens förhandlingar med utländska loger. Till Frimurarebarnhuset donerade han ekonomiska medel samt varje jul personliga gåvor, där han beskrevs som avhållen av såväl personal som barn.
Daniel Nordlander, ibland kallad Dan Nordlander, tillhörde släkten Nordlander från Bjärtrå. Han var son till kyrkoherde Nils Nordlander och Anna Maria Gestrin, samt bror till bland annat Nils Johan Nordlander och Anna Nordlander.
Daniel Nordlander avled 1890 ogift utan barn, begraven tillsammans med bland annat svågern Hjalmar Grahl i Nordlander-Grahls familjegrav på Solna kyrkogård i Stockholm.
|