Naz växte upp i den västra delen av Los Angeles, cirka 15 kilometer från Stilla havet. Via modern Maxine F. Nazworthy är han ättling till Max Factor Sr., grundare av företaget Max Factor.
Mellan 1985 och 1997 spelade Naz i ett antal olika punkband, inklusive Chemical People, Down By Law och The Last. I Chemical People (ett band han var medgrundare av i slutet av 1980-talet) agerade han sångare, trummis och gitarrist, utöver att han skrev det mesta av musiken. Låtarna kretsade ofta kring pornografiska teman, och gruppens album So Sexist! (1988) hade porrskådespelaren Jeanna Fine på framsidan.
Fotografisk karriär
Naz inledde sin karriär som fotograf, inspirerad av namn som Larry Clark, Nan Goldin och Diane Arbus. Därefter har han mestadels arbetat med fotografi av personer i olika sexuella eller avklädda situationer, en verksamhet som han inledde 1995. 2001 assisterade Naz fotografen Richard Kern. Därefter har han bland annat arbetat för pornografiska tidningar som Leg Show, Leg World, Barely Legal,Hustler och Taboo. Flera av hans foton har använts i konstverk skapade av den amerikanske målaren och fotografen Richard Prince.
Naz ser själv inte någon skillnad mellan erotiskt foto och pornografi, och redaktören Dian Hansen menar att Naz är en av få fotografer som både blivit accepterade som skapare av erotisk konst och inom den pornografiska tidningsbranschen. Hon har sagt att Naz fått den kommersiella sexbranschen att acceptera höfter och lår som hos Rubens, och konstvärlden att ta sig an glamourfoto som en positiv kvalitet. Naz' multimediala projekt Identity: In & Beyond the Binary (presenterat i mitten av 2010-talet) baserar sig på åtta år av fotograferande av transpersoner och andra människor med koppling till HBTQ-rörelsen.
Olika slags filmer
Som filmare har Naz ofta arbetat med erotiska eller rent pornografiska motiv, ibland med en dokumentär prägel. Han har producerat filmmaterial för beställare som Vivid Entertainment, Private Media och JM Productions.
På sin kanal på Youtube började Naz i mitten av 2010-talet löpande presentera avsminkade personporträtt med både erfarna och ännu oetablerade porrskådespelare, i efterspelet av hans Identity-projekt. Bland namnen som han intervjuat där finns Lana Rhoades och Riley Nixon (2016), Abella Danger och Angela White (2017), Vanna Bardot och Gina Valentina (2018), Chloe Cherry och Alexis Tae (2019) samt Carter Cruise (2022). Ibland har han återkommit med uppföljningsintervjuer, med möjlighet att ta reda på om personernas åsikter förändrats efter en tids medverkan i porrbranschen.
Privatliv
Mellan 2009 och 2019 var Naz gift med Ashley Blue, som han blivit bekant med via ett gemensamt fotouppdrag för tidningen Taboo Magazine och delat bostad med sedan 2007. Hon publicerade länge sin konstblogg på hans webbplats. Naz hade dessförinnan under tre års tid varit sambo med Barbara Ann Crumm, en fetischmodell som under de åren fungerade som Naz' konstnärliga musa.
Verk
Bibliografi
(2002) Lust Circus – (förord av Tony Mitchell). Goliath Press. ISBN 3980760278
(2014) Genderqueer: And Other Gender Identities – (essäer av Morty Diamond, Jiz Lee, Sarah B. Burghauser, Ignacio Rivera, Jenny Factor). Rare Bird Books, A Barnacle Book. ISBN 1940207266
(2017) Identity: In & Beyond The Binary – Rare Bird Books, A Barnacle Book. ISBN 1945572515