David Edward Hughes

David Edward Hughes
Född16 maj 1831
Bala, Storbritannien
Död22 januari 1900 (68 år)
London
BegravdHighgate Cemetery
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och USA
Utbildad vidSpalding Hall
SysselsättningMusiker, lärare, tekniker, musikvetare, uppfinnare, fysiker, ingenjör
MakaAnna Merrill Chadbourne Morey Hughes
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society (1880)
Royal Medal (1885)
Albert-medaljen (1896)
Kommendör av Hederslegionen
Järnkroneorden (Österrike)
Redigera Wikidata

David Edward Hughes, född den 16 maj 1831 i Corwen, Wales, död den 22 januari 1900 i London, England, var en amerikansk-brittisk fysiker, uppfinn are, musiker och musikpedagog känd för sitt arbete med trycktelegrafen och mikrofonen. Han anses allmänt vara född i London men hans familj flyttade runt vid den tiden så han kan ha varit född i Corwen, Wales.

Biografi

Hughes var son i en musikaliskt begåvad familj som ursprungligen kom från Y Bala (födelseorten var antingen London eller Corwen, Denbighshire), och emigrerade till USA vid sju års ålder. Vid bara sex års ålder är han känd för att ha spelat harpa och engelsk concertina med hög kvalitet. I tidig ålder utvecklade Hughes sådan musikalisk förmåga att han sägs ha väckt uppmärksamhet från Herr Hast, en framstående tysk pianist i Amerika, som skaffade honom en professur i musik vid St. Joseph's College i Bardstown, Kentucky. Hughes arbetade också som praktisk experimentledare och kom på trycktelegrafen 1855. Han flyttade tillbaka till London 1857 för att sälja sin uppfinning och arbetade med överföring av ljud via ledningar. Han arbetade med mikrofoner och utvecklingen av induktionsvågen (som senare användes i metalldetektorer). Trots Hughes skicklighet som experimentledare hade han liten matematisk utbildning. Han var vän med William Henry Preece.

David Edward Hughes gravvalv, i Circle of Lebanon, Highgate Cemetery, London

Hughes dog i London och begravdes i en familjegrav på den yttre ringen av Circle of Lebanon på Highgate Cemetery.

Hans hustru Anna Chadbourne Hughes begravdes med honom.

I sitt testamente testamenterade han större delen av sin egendom (473 034 pund) till en trustfond, som skulle fördelas mellan de fyra sjukhusen i London, Middlesex Hospital, London Hospital, King's College Hospital och Charing Cross Hospital. Han testamenterade också till Institute of Electrical Engineers, Société Internationale des Electriciens, Royal Society, Académie des Sciences de l'Institut och Royal Institution of Great Britain.

Trycktelegraf

Hughes-telegrafen var den första telegrafen som tryckte text på pappersband. Denna tillverkades av Siemens och Halske, Tyskland (Warszawa Muzeum Techniki).

År 1855 konstruerade Hughes ett trycktelegrafsystem. På mindre än två år gick ett antal små telegrafföretag, som Western Union i tidiga utvecklingsstadier, samman och bildade ett stort företag – Western Union Telegraph Company – för att bedriva telegrafiverksamhet på Hughes-systemet. I Europa blev Hughes Telegraph System en internationell standard.

Mikrofon

Hughes kolfibermikrofoner. (överst) Vertikal kolfiberstav (A) upphängd i sina spetsiga ändar (nederst). Kolfiberstav vilar på kolfiberblock. Känsligheten kan justeras med fjädern. (S)

År 1878 publicerade Hughes sitt arbete om ljudets effekter på de motordrivna elektroniska ljudupptagare, kallade "sändare", som utvecklades för telefoner. Han visade att förändringen i resistans i telefonsändare av kolfiber var ett resultat av interaktionen mellan kolfiberdelar istället för den allmänt kända teorin att det kom från själva kolfiberns kompression. Baserat på dess förmåga att fånga upp extremt svaga ljud, kallade Hughes det för en " mikrofoneffekt" (med ett ord myntat av Charles Wheatstone 1827 för en mekanisk ljudförstärkare). Han genomförde en enkel demonstration av denna princip om lös kontakt genom att lägga en järnspik över två andra spikar anslutna till ett batteri och en galvanometer. Hans artikel lästes upp inför Royal Society of London av Thomas Henry Huxley den 8 maj 1878, och hans nya "mikrofon" behandlades i 1 juli-upplagan av Telegraph Journal and Electrical Review. Hughes publicerade sitt arbete under den tid då Thomas Edison arbetade på en telefonsändare av kolfiber och Emile Berliner arbetade på en löskontaktsändare. Både Hughes och Edison kan ha baserat sitt arbete på Philipp Reis telefonarbete. Hughes förfinade sin mikrofonkonstruktion med hjälp av en serie "kolpennor" instuckna i kolblock för att bättre fånga upp ljud, men patenterade aldrig sitt arbete, eftersom han tyckte att det borde vara allmänt tillgängligt för utveckling av andra.

Royal Society

Hughes valdes till ledamot av Royal Society i juni 1880, och vann deras Royal Medal 1885. Efter Hughes död inrättades Hughesmedaljen av Royal Society till hans ära, för att delas ut till andra forskare "som ett erkännande av en originell upptäckt inom fysik, särskilt elektricitet och magnetism eller deras tillämpningar". Den åtföljdes av en gåva på 1000 pund och delades ut första gången 1902.

Utmärkelser och priser

De utmärkelser Hughes fick som uppfinnare är:

  1. Grand Gold Medal utdelad vid Världsutställningen 1867.
  2. Royal Society gold Medal 1885.
  3. Royal Society of Arts Albert Gold Medal 1897.
  4. Chevalier of the Hederslegionen, tilldelad av Napoleon III 1860 för hans uppfinningar och upptäckter, vilket gav honom titeln "Befälhavare av den kejserliga Hederslegionens orden".

Han tilldelades också:

  1. The Sankt Mauritius- och Lazarusorden (Italien)
  2. The Järnkroneorden (Österrike) som gav honom titeln Baron (Freiherr)
  3. The Sankt Annas orden (Ryssland)
  4. Den ädla Sankt Mikaelsorden (Bayern)
  5. Kommandör av Meschidie-orden (Turkiet)
  6. Kommandör av Karl III:s orden (Spanien)
  7. The Grand Officers Star
  8. Halsband av Takovoorden (Serbien)
  9. Officer av Leopoldsorden (Belgien)

Patent

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, David Edward Hughes, 9 juni 2026.

Noter

  1. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 6590, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hughes-david-edward, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 26616.[källa från Wikidata]
  4. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6mg9g1w, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 4 Юз, Давид Эдвард, Malaja sovjetskaja entsiklopdija.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1170547717749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  8. 1 2 David Edward Hughes, F. R. S., 1831-1900 (på engelska), läs online, läst: 9 juni 2025.[källa från Wikidata]
  9. ↑ läs online, www.thersa.org .[källa från Wikidata]
  10. 1 2 ”David Hughes”. Encyclopædia Britannica online. Encyclopædia Britannica Inc. 2014. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/274915/David-Hughes. Läst 11 april 2015.
  11. ↑ Stephens, S. D. G. (1979). ”David Edward Hughes and his audiometer”. The Journal of Laryngology & Otology 93 (1): sid. 1–6. doi:10.1017/S0022215100086667. PMID 372469.
  12. ↑ Anon. ”88. David Edward Hughes”. 100 Welsh Heroes. Culturenet Cymru. http://www.100welshheroes.com/en/biography/davidedwardhughes.
  13. ↑ Worrall, Dan W.. ”David Edward Hughes: Concertinist and Inventor”. ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/268044076.
  14. ↑ "Large Bequest for London Hospitals". The Times. No. 36085. London. 9 mars 1900. p. 8.
  15. 1 2 Sarkar, T. K.; Mailloux, Robert; Oliner, Arthur A. (2006). History of Wireless. USA: John Wiley and Sons. sid. 260–261. ISBN 0471783013. https://books.google.com/books?id=NBLEAA6QKYkC&pg=PA260
  16. ↑ Anton A. Huurdeman, The Worldwide History of Telecommunications, John Wiley & Sons - 2003, page 168
  17. ↑ Lewis Coe, The Telephone and Its Several Inventors: A History, McFarland - 2006, page 36
  18. 1 2 ”Bob Estreich, Professor David Hughes, telephonecollecting.org”. Bob Estreich, Professor David Hughes, telephonecollecting.org. http://telephonecollecting.org/DavidHughes.html.
  19. ↑ Proceedings of the Royal Society of London, Volume 30, 1899, pages 373, 468–469.
  20. ↑ ”David Edward Hughes:Concertinist and Inventor - Archived copy”. David Edward Hughes:Concertinist and Inventor - Archived copy. http://www.angloconcertina.org/files/HughesforWebsite.pdf.
  21. ↑ Acović, Dragomir (2012). Slava i čast: Odlikovanja među Srbima, Srbi među odlikovanjima. Belgrade: Službeni Glasnik. sid. 362

Externa länkar