Distansarbete
Med distansarbete menas att arbete sker från en arbetsplats utanför arbetsgivarens lokaler. Termen avser numera huvudsakligen arbete hemma där man har kontakt med den ordinarie arbetsplatsen via telefon och dator (i många fall uppkopplad via en VPN-tunnel). Ett alternativt namn för denna senare betydelse är telependling från engelskans telecommuting.
Funktion
Distansarbete någon enstaka dag eller några timmar av en dag är numera mycket vanligt i de flesta kontorsarbeten. Mer regelbundet schemalagt distansarbete brukar kräva en överenskommelse med arbetsgivaren först och omfattar vanligtvis en eller två dagar i veckan. Vanligtvis krävs vid distansarbete att man är regelbundet fysiskt närvarande på den ordinarie arbetsplatsen, en eller två dagar i veckan.
Frilansande (det vill säga arbete på uppdragsbasis utan fast anställning) kan dock löpande ske genom distansarbete och utan att man behöver någon regelbunden fysisk närvaro hos uppdragsgivaren. Detta är vanligt inom tidningsjournalistik, bokproduktion och andra massmedierelaterade branscher.
Distansarbete under coronapandemin
Under coronaviruspandemins båda första år (2020 och 2021) tilltog distansarbetets omfattning kraftigt. De som kunde arbeta hemma rekommenderades att göra det för att minska smittspridningen. Fördelar ur de anställdas synvinkel var att kunna minska kostnader och tid för pendlingsresor och för en del också att lättare kunna kombinera arbete med familjeliv och fritid, det så kallade livspusslet. Somliga fick lättare att koncentrera sig och fokusera på arbetsuppgifterna då de kunde arbeta ostört, vilket inte alltid är fallet i kontorslandskap, så kallade aktivitetsbaserade kontor. Många saknade å andra sidan den sociala gemenskapen med kollegorna. En följd av det ökade distansarbetet är att företag och myndigheter får starkare incitament att ytterligare minska på kontorsytorna för att hålla nere lokalkostnaderna.
I undersökningen Svenskarna och internet 2021 framgick det att hälften av de yrkesverksamma i Sverige hade arbetat hemifrån under de senaste året och 3 av 4 tjänstemän hade arbetat hemifrån. 9 av 10 av de som arbetat hemifrån ville fortsätta med det i någon utsträckning även efter pandemin. Majoriteten (84 %) tyckte att distansarbetet hade fungerat bra och bara 7 % upplevde att det hade fungerat dåligt.
Fördelar och nackdelar
Till fördelarna med distansarbete hör:
- Mer fritid eftersom behovet av att resa till arbetet försvinner.
- Inga köer och/eller förseningar.
- Sparar kontorsyta, även om det samtidigt måste finnas tillräckligt med utrymme och resurser för att inrätta en arbetsplats hemma.
- Ökad flexibilitet för både arbetsgivare och arbetstagare.
- Mer tystnad och lugn för arbete, fler möjligheter att koncentrera sig, även om det finns andra distraktioner hemma än på kontoret, och det kan vara svårare för kollegor att hjälpa varandra att behålla fokus om de inte kan se eller höra varandra.
- Mer självständighet för de anställda, även om det också kräver större egenansvar.
- Ökad produktivitet, även om detta beror på flera faktorer, såsom avsaknad av distraktioner i hemmakontoret eller tillräckligt (tekniskt) stöd för att arbeta självständigt hemifrån.
En undersökning av företaget Amerisleep visade att i genomsnitt ägnas 1,3 timmar åt eftermiddagslur under en typisk arbetsvecka i distansarbetsläge, vilket på ett år motsvarar nio hela arbetsdagar från 9 till 17. I framtiden kan denna siffra öka med tanke på skillnader i benägenhet att somna under arbetsdagen mellan olika generationer. För arbetstagarna kan detta vara en fördel, men för arbetsgivaren är det en tydlig nackdel.
- Arbetsplatsen är också ett bostadsutrymme, vilket kan sudda ut gränsen mellan arbete och privatliv. Detta kan leda till att den anställde ständigt känner sig pressad att vara tillgänglig dygnet runt, även när hen är sjuk eller på semester.
- Det finns andra potentiella distraktionskällor hemma (till exempel rumskamrater, husdjur eller grannar, samt andra åtaganden som hushållssysslor eller hobbyer) som inte finns på kontoret. Som ett resultat kan den anställdes koncentration och produktivitet minska, men det beror på olika omständigheter.
- Distansarbete ersätter inte den sociala kontakten med kollegor. Kontakten med kollegor kan bli mer avlägsen eller försvinna (i bokstavlig eller bildlig mening på grund av tekniska problem).
- Att uppfylla processuella krav och principen om "fyra ögon" är en mer komplicerad uppgift.
- Arbetsgivaren har ingen direkt kontroll över den anställde. Dessutom, när en distansarbetande anställd själv är chef, blir det också svårare för hen att kontrollera sina underordnades arbete.
- Distansarbete är ofta svårt eller omöjligt på grund av bristande kunskaper om program- eller hårdvara hos de anställda som måste utföra det. Detta beror på att distansarbetare ofta är äldre och inte vuxit upp med nya tekniska framsteg.
- För vissa typer av arbete är pappersdokument viktiga, såsom böcker eller andra fysiska föremål. Dessa kan inte alltid (lätt) digitaliseras eller tas med hem, så de måste granskas och förvaras på kontoret.
- I en hybrid arbetsmodell som kombinerar kontor och hem måste den anställde ofta ständigt bära med sig sin bärbara dator och tillhörande utrustning så att alla nödvändiga filer och program finns på samma enhet. För rent kontorsarbete kan det mesta av arbetsutrustningen lämnas kvar på kontoret i slutet av arbetsdagen. Dessutom är en stationär dator (PC) med högre prestanda för vissa typer av arbete ett bättre alternativ än en bärbar dator; en stationär dator är dock mycket mindre praktisk för regelbundna förflyttningar och bör därför lämnas på en fast plats.