Ett slukhål, även kallat sjunkhål, eller glaciärbrunn på glaciärer, är ett naturligt bildat dräneringshål där vatten leds ner från is- eller markytan till djupare liggande tunnelsystem. Slukhål förekommer främst i karstområden (ibland benämnt blå hål) men även på glaciärer. Om ett slukhål bildas plötsligt, genom att taket på en underjordisk grotta kollapsar, är den korrekta termen för detta en instörtningsdolin.
Slukhål på glaciärer kallas glaciärbrunnar. De leder ner smältvatten från ytan till de vattendrag som i glaciärens botten leder ut vattnet till glaciärens framkant, ibland flera kilometer bort.
Även på istäckta sjöar och vattendrag bildas slukhål. De kallas ibland även slurkhål. Regn- eller smältvatten på isytan har högre densitet än isen, så vattnet letar sig ner i sprickor i isen som sakta kan vidgas till slukhål. Sådana slukhål är oftast bara någon decimeter i diameter men kan i ovanliga fall bli uppemot två meter i diameter. Slukhålen kan vara svåra att se när isen är vattentäckt, och om till exempel en långfärdsskridskoåkare fastnar med ena skridskon och benet i ett slukhål kan detta ge upphov till allvarliga skador.
Slukhål i marken bildas främst i områden med karst. Slukhålen dränerar vatten från markytan ner till berggrunden som ofta består av kalksten, där vatten med lågt pH-värde kan lösa upp kalkstenen ovanför och därmed bilda ett nätverk av kalkstensgrottor med gångar och ibland stora salar.
Om taket på en sådan kalkstensgrotta plötsligt kollapsar och störtar ner i grottan uppstår en så kallad instörtningsdolin, som sedan bildar en permanent dolin (nedsjunken mark i ett karstområde). En dolin är antingen en kittelformad fördjupning eller har formen av en elliptisk tratt i terrängen, varför de även kallas för jordtratt, jordfallstratt, jordfallshåla eller karsttratt.
Områden som präglats av denna typ av underjordisk erosion kallas karstlandskap efter bergsplatån Karst i gränstrakterna mellan Kroatien, Slovenien och Italien.
Instörtningsdoliner kan dock även uppstå under andra förhållanden, exempelvis i områden med övergivna gruvor eller till följd av markerodering på grund av brustna vattenrör.
Vintertid kan doliner med omgivande höga berg få extremt låga temperaturer på grund av att kall luft rinner ner från de omgivande bergen och stannar i dolinern. Temperaturer ned mot -45°C har lokalt uppmätts i doliner i Alperna.
Innan man förstod att land efter en nedisning höjde sig ur havet, trodde man att havsytans undansjunkande i förhållande till land, den så kallade vattuminskningen, berodde på att det någonstans uti världshavet fanns slukhål där havsvatten störtade ner i jordens inre. Teorin kallades för slukhålsteorin.
Det finns dock instörtningsdoliner till havs, främst i vikar och grundare vatten. Dessa kallas blå hål.
