Doux commerce

Den franske upplysningsfilosofen Montesquieu har ansetts vara en av de främsta förespråkarna för doux commerce-teorin.

Doux commerce (franska: 'mjuk handel'; uttal: [du kɔ.'mɛʁs]) är ett koncept inom handel. Konceptet härstammar från upplysningstiden och syftar på tanken att handeln tenderar att civilisera människor, vilket ska göra dem mindre benägna till våldsamma eller irrationella beteenden. Teorin har också kallats kommersiell republikanism.

Ursprung och betydelse

Förespråkare för doux commerce-teorin hävdade att spridningen av handel och näringsliv skulle minska våld, inklusive öppet krig. Montesquieu skrev till exempel att "varhelst människors seder är fredliga, finns det handel; och varhelst det finns handel, där är människors seder fredliga" och att "den naturliga effekten av handel är att leda till fred". Thomas Paine hävdade att "om handeln tilläts agera i den universella utsträckning den är kapabel till, skulle den utrota krigets system". Att bedriva handel har beskrivits som att "civilisera" människor, vilket har relaterats till dygder som att vara "rimlig och försiktig; mindre benägen till politisk och särskilt religiös entusiasm; mer pålitlig, ärlig, sparsam och flitig". I det större sammanhanget sågs handeln som ansvarig för att säkerställa stabilitet, tolerans, ömsesidighet och rättvisa.

Det är inte klart när termen myntades. Skrifter av Jacques Savary, en fransk köpman från 1600-talet, har föreslagits som ett möjligt ursprung. Däremot har liknande användning spårats tidigare, till exempel till ett verk från 1500-talet av Michel de Montaigne under renässansen. Den grundläggande idén att handel minskar risken för konflikter mellan nationer kan spåras ända tillbaka till antikens Grekland. Teorin blev populär i skrifter från 1600- och 1700-talen och har kopplats till tänkare som Montesquieu, Voltaire, Adam Smith och David Hume, såväl som Immanuel Kant. Den har diskuterats i deras essäer och litterära verk; till exempel har Voltaires dikt "Le Mondain" (1736) beskrivits som stödjande för doux commerce-teorin. Av dessa har Montesquieu ansetts vara den författare som varit mest ansvarig för spridningen av denna idé genom sin inflytelserika skrift De l'esprit des lois (1748); teorin beskrivs ibland som "Montesquieus doux commerce", även om Montesquieu inte använde termen.

Inom modern forskning har termen analyserats av den tyske ekonomen Albert O. Hirschman, i hans verk från 1977 The Passions and the Interests: Political Arguments for Capitalism Before Its Triumph. Hirschman tillskrivs sammanfattningen av doux commerce-argumentet för moderna läsare och populariseringen av termen i modern diskurs.

Kritik

Montesquieu och andra förespråkare för handel under upplysningstiden varnade samtidigt för att vissa sociala effekter av handel kan vara negativa. Detta kan inkludera kommodifiering, iögonfallande konsumtion eller urholkning av intresset för icke-kommersiella angelägenheter. Kritiken från Edmund Burke av doux commerce-idén gällde att det inte är handel som civiliserar människor, utan att människor civiliseras genom kultur. Detta skulle enligt Burke i sin tur göra det möjligt för dem att bedriva handel.

Teorin bidrog till att handel förknippades med fredliga och oförargliga aktiviteter som representerade de "civiliserade" västeuropeiska nationerna. Detta har dock kritiserats av senare forskare, för att det skulle utelämna bakgrunden till mycket av den "skonsamma" handeln och det resulterande välståndet. Dessa har pekat på aktiviteter som slavhandel och kolonial exploatering.

Empiriska bevis

Teorin om doux commerce har fortsatt att debatteras i modern tid. Frågan om huruvida handelns inverkan på samhället är nettopositiv eller nettonegativ har inget avgörande svar. Författaren och juridikprofessorn Mark Movsesian noterade "som Hirschman en gång föreslog är doux commerce-tesen rätt och fel på samma gång: marknaden både främjar och korrumperar god moral".

En växande mängd empirisk forskning ger dock stöd för doux commerce-hypotesen med hjälp av historisk analys, tvärkulturella experiment och fältstudier. Posch och Raz (2025) analyserade historiska amerikanska data från 1850–1920 och fann att ökad marknadsintegration främjade kulturella drag som stöder samarbete med främlingar. De upptäckte att detta försköt samarbetet från släktskapsbaserat till bredare och mer generaliserade samarbetsformer. Henrich et al. (2010) visade i olika samhällen att marknadsberoende är förknippat med ett mer rättvist beteende. Enke (2022) använde data om folktro från många samhällen för att visa att marknadsexponering är kopplad till mer opartiska moralnormer. Rustagi (2024) fann ett positivt samband mellan marknadsnärhet och medborgerliga värderingar i 52 byar i Etiopien. Med fokus på små byar på Grönland fann Agneman och Chervort-Bianco (2023) en korrelation mellan marknadsexponering och ärlighet. Andra studier har funnit att marknadsdeltagande påverkar politiska attityder, etniska relationer och förtroende.

Se även

Referenser

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Movsesian, Mark (10 January 2018). ”Markets and Morals: The Limits of Doux Commerce” (på engelska). William and Mary Business Law Review (Rochester, NY) 9 (2): sid. 449–475. https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3099712.
  2. ↑ Boettke, Peter; Smith, Daniel J.. The Theory of Social Cooperation Historically Contemplated.
  3. ↑ Schilpzand, Arjen; de Jong, Gerlach. Do market societies undermine civic morality? An empirical investigation into market societies and civic morality across the globe.
  4. ↑ Harris, Mark; Myers, David. The humanizing effect of market interaction.
  5. ↑ Margaret Schabas; Carl Wennerlind (2008). David Hume's Political Economy. Routledge. sid. 65. ISBN 978-1-134-36250-9. https://books.google.com/books?id=DbiDmYwNF7EC&pg=PA65
  6. ↑ Kenneth Pomeranz; Steven Topik (1999). The World that Trade Created: Society, Culture, and the World Economy, 1400-the Present. M.E. Sharpe. sid. 141. ISBN 978-0-7656-2849-7. https://books.google.com/books?id=JiB9G2TiftIC&pg=PA141
  7. 1 2 Manu Saadia (2016). Trekonomics: The Economics of Star Trek. Inkshares. sid. 173–175. ISBN 978-1-941758-76-2. https://books.google.com/books?id=Lns3DwAAQBAJ&pg=PT173
  8. 1 2 3 4 Andrea Maneschi (1998). Comparative Advantage in International Trade: A Historical Perspective. Edward Elgar Publishing. sid. 29. ISBN 978-1-78195-624-3. https://books.google.com/books?id=Vu_igwzgYzoC&pg=PA29
  9. ↑ Anoush Fraser Terjanian (2013). Commerce and Its Discontents in Eighteenth-Century French Political Thought. Cambridge University Press. sid. 11. ISBN 978-1-107-00564-8. https://books.google.com/books?id=NsSBqAPimgsC&pg=PA11
  10. ↑ Francesca Trivellato (2014). Religion and Trade: Cross-Cultural Exchanges in World History, 1000–1900. Oxford University Press. sid. 101. ISBN 978-0-19-937921-7. https://books.google.com/books?id=emuJBAAAQBAJ&pg=PT101
  11. 1 2 Graeme Garrard (2003). Rousseau's Counter-Enlightenment: A Republican Critique of the Philosophes. SUNY Press. sid. 17. ISBN 978-0-7914-5604-0. https://books.google.com/books?id=7uH3Nui2DOUC&pg=RA1-PA22
  12. ↑ Katrin Flikschuh (2014). Kant and Colonialism: Historical and Critical Perspectives. OUP Oxford. sid. 99. ISBN 978-0-19-103411-4. https://books.google.com/books?id=TUtVBQAAQBAJ&pg=PA99
  13. ↑ Andrew Scott Bibby (2016). Montesquieu's Political Economy. Palgrave Macmillan US. sid. 34. ISBN 978-1-137-47722-4. https://books.google.com/books?id=gsAYDAAAQBAJ&pg=PA34
  14. ↑ Brian Singer (2013). Montesquieu and the Discovery of the Social. Springer. sid. 279. ISBN 978-1-137-02770-2. https://books.google.com/books?id=z_4t4lv9jZQC&pg=PT279
  15. ↑ Francesca Trivellato (2019). The Promise and Peril of Credit: What a Forgotten Legend about Jews and Finance Tells Us about the Making of European Commercial Society. Princeton University Press. sid. 343. ISBN 978-0-691-17859-2. https://books.google.com/books?id=jON8DwAAQBAJ&pg=PA343
  16. ↑ Sharon A. Stanley (2012). The French Enlightenment and the Emergence of Modern Cynicism. Cambridge University Press. sid. 111. ISBN 978-1-107-01464-0. https://books.google.com/books?id=GsH8QoBr1FkC&pg=PA111
  17. ↑ Sankar Muthu (2012). Empire and Modern Political Thought. Cambridge University Press. sid. 152. ISBN 978-0-521-83942-6. https://books.google.com/books?id=Hzcwo75XnDIC&pg=PA152
  18. ↑ Anoush Fraser Terjanian (2013). Commerce and Its Discontents in Eighteenth-Century French Political Thought. Cambridge University Press. sid. 11–14. ISBN 978-1-107-00564-8. https://books.google.com/books?id=NsSBqAPimgsC&pg=PA11
  19. ↑ Christopher K. Clague; Shoshana Grossbard-Shechtman (2001). Culture and development: international perspectives. Sage Publications. ISBN 978-0-7619-2393-0. https://books.google.com/books?id=mul1AAAAIAAJ
  20. ↑ Dickey. Doux-commerce and humanitarian values: Free Trade, Sociability and Universal Benevolence in Eighteenth-Century Thinking. sid. 271–317.
  21. ↑ Posch (22 oktober 2025). ”Doux Commerce: Markets, Culture, and Cooperation in 1850-1920 U.S.”. https://www.dropbox.com/scl/fi/xydg1vid6a8pw8zmvw8yc/Posch_Raz_Markets.pdf?rlkey=4b4qwrdkdv47ri5721mfwy92v&e=1&dl=0.
  22. ↑ Henrich (2010). Markets, Religion, Community Size, and the Evolution of Fairness and Punishment. https://www.science.org/doi/10.1126/science.1182238.
  23. ↑ Enke (2022). Market Exposure and Human Morality. https://www.nature.com/articles/s41562-022-01480-x.
  24. ↑ Rustagi (22 oktober 2024). ”Market Exposure, Civic Values, and Rules”. https://drive.google.com/file/d/1o4hLiLGLTYLZAzsSE9JR4GC9hOpi3_xu/view.
  25. ↑ Agneman (2023-01-13). Market Participation and Moral Decision-Making: Experimental Evidence from Greenland. https://academic.oup.com/ej/article/133/650/537/6712329.
  26. ↑ Jha (2013). Trade, Institutions, and Ethnic Tolerance: Evidence from South Asia. https://doi.org/10.1017/S0003055413000464.
  27. ↑ Saumitra (2019). Valuing peace: the effects of financial market exposure on votes and political attitudes. https://doi.org/10.3982/ECTA16385.
  28. ↑ Margalit (2021). How markets shape values and political preferences: A field experiment. https://doi.org/10.1111/ajps.12517.
  29. ↑ Buggle (2021). Climate risk, cooperation and the co-evolution of culture and institutions. https://doi.org/10.1093/ej/ueaa127.
  30. ↑ Grosfeld (2020-01-01). Middleman Minorities and Ethnic Violence: Anti-Jewish Pogroms in the Russian Empire. https://academic.oup.com/restud/article/87/1/289/5280103.