EGP-6

	EGP-6
Termisk effekt	62 MW
Nettoeffekt	11 MW
Tekniska data
Bränsle	låganrikat uran-235
Moderator	grafit
Kylmedium	lättvatten

EGP-6 är en sovjetisk grafitmodererad lättvattenreaktor. Reaktorn är en nerskalad version av RBMK-reaktorn. EGP är en rysk akronym men översatt till engelska står för Power Heterogenous Loop reactor. Reaktorn ger upp till 62 MW termisk effekt och upp till 12 MW elektricitet. Reaktortypen används även för att producera fjärrvärme. Den är världens minsta kommersiella kärnreaktor i drift, men mindre reaktorer är för närvarande (2023) under utveckling.

Det har uppförts bara fyra EGP-6-reaktorer, alla vid Bilibino kärnkraftvärmeverk. De togs i drift 1974–1977, med en ny reaktor varje år.

Se även

RBMK

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, EGP-6, 31 maj 2023.

Noter

1 2 3 IAEA (12 september 2021). ”Bilibino-1” (på engelska). https://pris.iaea.org/pris/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=467. Läst 13 september 2021.
↑ Pioro, I.; Duffey, R. B.; Kirillov, P. L.; Pioro, R. (2021-01-01). ”Pros and Cons of Commercial Reactor Designs Part 1: Current Status of Electricity Generation in the World and Selected Countries”. i Greenspan, Ehud (på engelska). Encyclopedia of Nuclear Energy. Oxford: Elsevier. sid. 263–287. ISBN 978-0-12-819732-5. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780128197257001513. Läst 30 april 2022
↑ ”Small nuclear power reactors – World Nuclear Association”. www.world-nuclear.org. https://www.world-nuclear.org/information-library/nuclear-fuel-cycle/nuclear-power-reactors/small-nuclear-power-reactors.aspx. Läst 30 april 2022.
↑ Nilsen, Thomas (1 juni 2019). ”Nuclear Reactors in Arctic Russia” (pdf). The Barents Observer: ss. 29. Arkiverad från originalet den 17 september 2020. https://web.archive.org/web/20200917192048/https://thebarentsobserver.com/sites/default/files/atom-rapport_barents_observer_1.pdf. Läst 25 april 2022.

Externa länkar

[pris1-1] 1 2 3 IAEA (12 september 2021). ”Bilibino-1” (på engelska). https://pris.iaea.org/pris/CountryStatistics/ReactorDetails.aspx?current=467. Läst 13 september 2021.

[2] Pioro, I.; Duffey, R. B.; Kirillov, P. L.; Pioro, R. (2021-01-01). ”Pros and Cons of Commercial Reactor Designs Part 1: Current Status of Electricity Generation in the World and Selected Countries”. i Greenspan, Ehud (på engelska). Encyclopedia of Nuclear Energy. Oxford: Elsevier. sid. 263–287. ISBN 978-0-12-819732-5. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780128197257001513. Läst 30 april 2022

[3] ”Small nuclear power reactors – World Nuclear Association”. www.world-nuclear.org. https://www.world-nuclear.org/information-library/nuclear-fuel-cycle/nuclear-power-reactors/small-nuclear-power-reactors.aspx. Läst 30 april 2022.

[:0-4] Nilsen, Thomas (1 juni 2019). ”Nuclear Reactors in Arctic Russia” (pdf). The Barents Observer: ss. 29. Arkiverad från originalet den 17 september 2020. https://web.archive.org/web/20200917192048/https://thebarentsobserver.com/sites/default/files/atom-rapport_barents_observer_1.pdf. Läst 25 april 2022.