Edi Rama

Tiranas borgmästare (2000–2011)

År 2000 valdes Rama till borgmästare i Tirana. Under sin tid på posten genomförde han omfattande stadsförnyelseprojekt, däribland rivning av olagliga byggnader, upprustning av offentliga miljöer och målning av bostadshus i starka färger. Insatserna väckte internationell uppmärksamhet, och 2004 tilldelades han utmärkelsen World Mayor av City Mayors Foundation. Efter Socialistpartiets nederlag i parlamentsvalet 2005 avgick Fatos Nano som partiledare. Rama valdes därefter till hans efterträdare och ledde partiet i opposition mot premiärminister Sali Berisha. Han omvaldes till borgmästare 2003 och 2007, men förlorade valet 2011 mot Lulzim Basha. Den preliminära rösträkningen visade först Rama som segrare med tio rösters marginal, men efter att den centrala valkommissionen beslutat att räkna flera hundra tidigare ogiltigförklarade röster omfördelades segern till Basha med 81 rösters marginal. Beslutet överklagades av Rama och kritiserades av internationella valobservatörer, vilket bidrog till en fördjupad politisk konflikt i Albanien.

Premiärminister

I parlamentsvalet 2013 ledde Rama Socialistpartiet till seger över Sali Berishas Demokratiska parti. Den 11 september 2013 tillträdde han som Albaniens premiärminister och bildade Regeringen Rama. Den nya regeringen inledde reformer av den offentliga förvaltningen, rättsväsendet och energisektorn. Under Ramas första mandatperiod beviljades Albanien status som kandidatland till Europeiska unionen och arbetet med ett framtida medlemskap intensifierades.

I parlamentsvalet 2017 vann Socialistpartiet egen majoritet i parlamentet och Rama kunde bilda sin andra regering utan koalitionspartner. Under mandatperioden genomfördes en omfattande reform av rättsväsendet, bland annat genom den så kallade vettinglagen, som innebar att domare och åklagare skulle granskas med avseende på tillgångar, bakgrund och yrkesutövning. Europeiska unionen betraktade reformen som en viktig förutsättning för fortsatta medlemskapsförhandlingar. Under mandatperioden drabbades landet även av den svåra jordbävningen 2019, varefter regeringen inledde ett omfattande återuppbyggnadsarbete med internationellt stöd. Samtidigt riktades kritik mot regeringen från oppositionen och internationella organisationer för korruption, organiserad brottslighet och brister i rättsstatens oberoende.

Efter segrar i parlamentsvalen 2021 och 2025 bildade Rama sin tredje respektive fjärde regering. Under dessa mandatperioder har regeringen fortsatt att prioritera ekonomisk utveckling, utbyggnaden av turistnäringen och Albaniens närmande till Europeiska unionen. Rama har även varit en drivande förespråkare för det regionala samarbetsinitiativet Open Balkan, tillsammans med Serbien och Nordmakedonien. Samtidigt har regeringen mött återkommande kritik från bland annat internationella organisationer för korruption, maktkoncentration samt inskränkningar i press- och mediefriheten.

Under 2026 inleddes omfattande protester mot regeringens politik, den så kallade Flamingorevolutionen. Protesterna utlöstes av regeringens stöd för planerna på en lyxturistanläggning på ön Sazan och i det skyddade området Vjosa–Narta med koppling till investeraren Jared Kushner. Rörelsen leddes inledningsvis av miljöorganisationer och lokalbor, men kom att utvecklas till en bredare proteströrelse mot korruption, bristande insyn i beslutsfattandet och Ramas regering. Demonstranterna krävde bland annat att projektet skulle stoppas och att Rama skulle avgå.