| Empower | |
| Typ | civilsamhällesorganisation |
|---|---|
| Syfte | stöd åt sexarbetares rättigheter |
| Sätesort | Chiang Mai, Thailand |
| Grundad | 1984 |
| Grundare | Chantawipa Apisuk |
| empowerlibrary.online | |
Empower (Education Means Protection Of Women Engaged in Recreation) är en ideell thailändsk organisation grundad 1984. Stiftelsen stödjer sexarbetare genom att erbjuda kurser i språk, hälsa, juridik och universitetsförberedande skolgång. Man ägnar sig även åt lobbying för att försöka få landets regering att utöka arbetarskydd även åt personer i sexbranschen, liksom att avkriminalisera sexarbete. Empower har eller har haft kontor i åtminstone Patpong i Bangkok, Chiang Mai, Mae Sai (vid gränsen till Myanmar) och Patong i Phuket.
Empower arbetar endast med stöd åt sexarbetare. Till skillnad mot vissa andra thailändska organisationer på det här området försöker Empower ha en icke-dömande attityd mot sexarbete, och man anser inte att sexarbetare behöver påtryckningar för att lämna branschen. Detta anses ha lett till att Empower fått minimalt ekonomiskt stöd från den thailändska staten; det mesta av bidragen kommer från utlandet.
Efter att hon slutfört studier i sociologi och antropologi vid Thammasat-universitetet i Bangkok, inledde Chantawipa Apisuk arbete vid Southeast Asia Resource Center i New York. Detta gjordes som en del av hennes fortsättningsstudier och arbete omkring mänskliga rättigheter. Efter tio års arbete i USA återvände hon 1984 till Thailand, och samma år grundade Apisuk och en grupp av sexarbetare i Bangkok-stadsdelen Patpong organisationen Empower.
Apisuk har fram till 2020-talet fortsatt att leda organisationen, och hon har administrerat dess huvudkontor i Nonthaburi-provinsen strax norr om Bangkok. 2026 noteras dock Empowers adress vara belägen i Chiang Mai.
Vid 2004 års internationella aids-konferens i Bangkok arrangerade Empower en låtsad gogobar, komplett med en dansare. Detta var i syfte att öka kondomanvändningen hos sexarbetare. Initiativet kritiserades av Thailands dåvarande hälsominister Sudarat Keyuraphan.
Strax efter jordbävningen i Indiska oceanen 2004 öppnade Empower ett kontor i Patong i Phuket. Organisationen publicerade en rapport som beräknade att 2 000 sexarbetare dött i samband med jordbävningen och den efterföljande tsunamin. Empower kritiserade också bristen på stöd till sexarbetande migranter som drabbats av flodvågen.
I september 2005 producerade Empower ett radioprogram för sexarbetare i Phuket, Chiang Mai och Mae. Syftet med utsändningen var att utbilda landets sexarbetare om deras rättigheter.
2006 öppnade organisationen en arbetarägd bar i Chiang Mai vid namn "Can Do". Den var tänkt att fungera som ett exempel på acceptabla arbetsvillkor inom sexbranschen, inklusive regler kring en ledig dag i veckan och möjligheten till sjukförsäkring. Lek, som 2011 var delägare i baren och då arbetat som sexarbetare under sex års tid, meddelade: "Jag är väldig nöjd med arbetet här. Jag får utöva mitt arbete på ett säkert sätt och i en trygg miljö."
Vid den 17:e internationella aids-konferensen, som arrangerades 2008 i Mexico City, offentliggjordes att Empower var mottagare av en av de 25 Ribbon Awards. Denna utmärkelse, som skapas för att hylla ledarskap och handlingskraft mot aids, inkluderade ett stipendium på 5 000 US-dollar som gav Empower ekonomisk möjlighet att delta i konferensen.
År 2012 drev Empower kontaktcenter i elva av Thailands provinser. Därigenom nådde man över 20 000 sexarbetare på en regelbunden basis. Fram till 2012 hade över 50 000 sexarbetare använt sig av Empowers tjänster.
2016 öppnade Chantawipa Apisuk "This Is Us", ett museum som vill lyfta fram prostitution i Thailand genom historien. Museet, som endast är öppet efter bokning, är härbärgerat i utkanten av Bangkok. Skyltar i museet hävdar att sexarbete spelat en viktig roll i den thailändska ekonomin sedan landets första lyxbordell öppnade och gavs kunglig kontroll 1680. På den tiden började prislistan för bordellens olika tjänster på 50 satang, vilket på 2000-talet motsvarar ungefär 28 US-dollar. Apisuk har nämnt att det ungefärligen motsvarar prisnivån i den moderna thailändska sexbranschen.
På museet finns bland annat dockor i papier-mâché, med namnet "kumjing". Varje docka har skapats av en kvinnlig sexarbetare som arbetar/arbetat i den thailändska sexbranschen, och varje docka ska symbolisera förhoppningarna hos en migrant med drömmar om att sexarbete kan ge henne ett bättre liv.
Empower skrev 2024 ett öppet brev till olika politiska partier i Thailand, med syfte att kräva likabehandling åt sexarbetare – gentemot andra typer av arbetare. Detta gjordes sedan ett lagförslag om att legalisera prostitution i Thailand under fem års tid legat för beslut i Thailands parlament. Detta lagförslag skulle då avskaffa den gällande lagen från 1996 som gör prostitution olagligt i Thailand.
2026 lade Empower fram ett färdig lagförslag för beslut i parlamentet, efter att man samlat närmare 12 000 underskrifter. Något senare demonstrerade organisationen för att lagförslaget skulle få stöd från ministernivå. Detta gjordes efter att parlamentets talman och ordförandena för de olika parlamentsutskotten gemensamt bedömt att lagförslaget behövde godkännas av premiärministern. Lagförslaget skulle enligt talmannen och ordförandena kosta pengar, eftersom den berörde sociala förmåner. Talelsmän från arbets- och hälsoministerierna gav dock sitt gillande till lagförändringen.
Empower har en webbplats, där stiftelsens olika publikationer finns tillgängliga.
Stiftelsen publicerade 2003 en rapport som menade att många organisationer som arbetar mot människohandel inte ser skillnad mellan sexarbetande migranter och kvinnor som tvingas till sexarbete mot sin vilja. Rapporten dokumenterade en "raid-and-rescue"-operation från 2003, mot en bordell i Chiang Mai, en operation som leddes av organisationen Trafcord och stöddes av den kristna International Justice Mission (IJM). Operationen, som genomfördes utan samarbete med de berörda sexarbetarna, resulterade enligt Empower i ett stort antal brott mot grundläggande mänskliga rättigheter. Ett resultat av IJM:s och andra liknande organisationers aktivism har varit en ökad misstro från sexarbetare och bordellägare mot främlingar som säger sig vilja hjälpa, eftersom resultatet kan bli hårdare straff från polisen med hjälp av den befintliga lagstiftningen.
2012 publicerade Empower rapporten Hit and Run: The impact of anti-trafficking policy and practice on Sex Workers' Human Rights in Thailand. I den presenterades en sammanställning av ett års studier av sexarbetare i olika delar av landet, för att få en bättre uppfattning om situationen i sexbranschen. I rapporten hävdade Empower bland annat att "Vi har nu nått en punkt i historien där fler kvinnor i den thailändska sexbranschen drabbas negativt av aktivismen mot människohandel än av människohandlare."
Under sina tidiga år gav Empower ut ett thaispråkigt nyhetsbrev betitlat Bad Girls, där sexarbetare kunde uttrycka sin egen åsikt. Det 26:e och sista numret av nyhetsbrevet publicerades 1991.