Epifauna

Krabbor är exempel på epifauna. De lever, kryper och söker sin föda direkt på havets bottenyta.

Epifauna avser inom ekologi djur som lever på ytan av ett substrat i akvatiska miljöer, exempelvis på havs- och sjöbottnar, stenar eller vattenväxter. Organismerna kan antingen vara fastsittande eller röra sig fritt över underlaget. Begreppet används inom både marinbiologi och limnologi och utgör, tillsammans med infauna, en viktig del av bentos.

Förekomst och organismgrupper

Epifauna förekommer i såväl marina som limniska ekosystem och kan leva på en mängd olika substrat, däribland berggrund, stenar, skal, sediment och vattenvegetation. Gruppen omfattar både fastsittande organismer, exempelvis havstulpaner, musslor och svampdjur, och rörliga organismer såsom krabbor, sjöstjärnor och vissa kräftdjur.

I marina miljöer förekommer epifauna bland annat på klippbottnar, korallrev, musselbankar och andra hårdbottnar. I sötvatten kan exempelvis musslor, snäckor, kräftdjur och vattenlevande insekter leva på stenar, sediment eller vattenväxter. Även vissa sötvattensmusslor bildar täta bestånd på hårda substrat.

Ekologisk betydelse

Epifaunala organismer bidrar till bentiska ekosystems biologiska mångfald och ekologiska funktioner. Fast­sittande arter, exempelvis musslor och andra revbildande organismer, kan skapa tredimensionella strukturer som erbjuder skydd och livsmiljöer för andra arter. Vissa arter filtrerar dessutom partiklar ur vattnet och påverkar därigenom transporten av organiskt material och näringsämnen.

Rörliga epifaunala organismer bidrar bland annat till födovävar genom att beta på andra organismer, äta organiskt material eller fungera som predatorer. Epifauna utgör även en viktig födoresurs för andra bentiska djur och fiskar. Artsammansättningen påverkas av faktorer som substrat, vattenrörelser, djup, ljus och miljöförhållanden.

Se även

Referenser

  1. 1 2 ”Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/skola/avancerad/epifauna. Läst 7 november 2026.
  2. ↑ Victor Gold, Alan McNaught, The International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC), red (2025) (på engelska). The IUPAC Compendium of Chemical Terminology: The Gold Book (5). International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC). doi:10.1351/goldbook. https://goldbook.iupac.org/. Läst 7 november 2026
  3. 1 2 Walag, Angelo Mark P. (2022). Understanding the World of benthos: an introduction to benthology. Elsevier. sid. 1–19. doi:10.1016/B978-0-12-821161-8.00002-7. ISBN 978-0-12-821161-8. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/B9780128211618000027. Läst 7 november 2026
  4. ↑ National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). Vocabulary, definition av epifauna.
  5. 1 2 Vaughn, Caryn C.; Hoellein, Timothy J. (2018). ”Bivalve Impacts in Freshwater and Marine Ecosystems”. Annual Review of Ecology, Evolution, and Systematics (Annual Reviews) 49: sid. 183–208. doi:10.1146/annurev-ecolsys-110617-062703. ISSN 1545-2069. https://www.annualreviews.org/content/journals/10.1146/annurev-ecolsys-110617-062703. Läst 7 november 2026.
  6. ↑ Clark, Malcolm R.; Rowden, Ashley A.; Schlacher, Thomas; Williams, Alan; Consalvey, Mireille; Stocks, Karen I. (2010). ”The Ecology of Seamounts: Structure, Function, and Human Impacts”. Annual Review of Marine Science (Annual Reviews) 2: sid. 253–278. doi:10.1146/annurev-marine-120308-081109. ISSN 1941-0611. https://www.annualreviews.org/content/journals/10.1146/annurev-marine-120308-081109. Läst 7 november 2026.