Infauna

Infauna avser inom ekologi som lever nedgrävda eller inborrade i bottnens substrat i akvatiska miljöer. Begreppet används inom både marinbiologi och limnologi och omfattar organismer som lever helt eller delvis inne i sediment eller andra bottensubstrat. Infauna utgör en del av bentos, det vill säga de organismer som lever på, i eller i nära anslutning till bottnen.

Förekomst och organismgrupper

Infauna förekommer i både marina och limniska ekosystem, exempelvis på havsbottnar, i sjöar och i vattendrag. Gruppen är särskilt förknippad med mjuka bottensubstrat såsom sand, silt och lera, där organismerna kan gräva gångar eller leva mellan sedimentpartiklarna. Exempel på infauna är havsborstmaskar, fåborstmaskar, musslor, snäckor och vissa kräftdjur.

Även i sötvatten förekommer infaunala organismer. Ett exempel är flera arter av sötvattensmusslor, vars individer lever helt eller delvis nedgrävda i sedimentet. Vilka arter som förekommer påverkas bland annat av bottensubstratets egenskaper och de lokala miljöförhållandena.

Ekologisk betydelse

Infaunala organismer bidrar till nedbrytning och omsättning av organiskt material i sedimenten. Genom att gräva, röra sig och skapa gångsystem kan de dessutom blanda sedimentlager och påverka transporten av syre och lösta ämnen mellan sedimentet och det omgivande vattnet. Sådana processer benämns bioturbation respektive bioirrigation.

Infauna utgör också en födoresurs för andra bottenlevande organismer och predatorer, exempelvis fiskar och kräftdjur. Organismernas förekomst och artsammansättning används inom ekologisk forskning och miljöövervakning för att undersöka sedimentens och vattenmiljöernas tillstånd.

Se även

• Epifauna
• Bentos
• Bentiska zonen
• Bioturbation
• Sediment

Referenser