| Denna artikel eller detta avsnitt behandlar ett pågående skeende. (2026-03) Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt. |

Epstein-filerna är en delvis publicerad samling av miljontals dokument, bilder, videor och e-postmeddelanden. De beskriver aktiviteter och händelser, inklusive en social krets av offentliga personer, politiker och kändisar, relaterade till den amerikanske finansmannen Jeffrey Epstein (1953–2019) som 2008 dömdes för sexualbrott mot barn/minderåriga samt 2019 anhölls misstänkt för ytterligare brottslighet.
Filerna inkluderar dokument som samlats in som bevis i brottmålen mot Epstein och hans medarbetare, lagrade som över 300 gigabyte data, tillsammans med andra medier, i FBI:s ärendehanteringssystem Sentinel(en). De inkluderar Epsteins kontaktbok, flygloggar från hans flygplan och domstolsdokument. Många av registren och filerna tillhör Epsteins dödsbo, som drivs av advokaten Darren Indyke och revisorn Richard Kahn.
I november 2025 antog det amerikanska representanthuset den så kallade Epstein Files Transparency Act, ett lagförslag om att offentliggöra delar av Epstein-filerna. Den amerikanska senaten godkände den enhälligt, och president Donald Trump undertecknade lagförslaget dagen därpå. Följande månad släppte det amerikanska justitiedepartementet ett relativt litet antal filer, vilket ledde till kritik från båda de stora partierna i USA. Trump hade tidigare föreslagit att släppa filerna under sin presidentvalskampanj 2024; han sa senare att kontroverserna kring filerna var påhittade av medlemmar av det demokratiska partiet.
Den 30 januari 2026 släpptes ytterligare 3 miljoner sidor, inklusive 2 000 videor och 180 000 bilder. Medan justitiedepartementet erkände att totalt 6 miljoner sidor skulle kunna kvalificera sig som filer som måste släppas, uppgav det att frisläppandet 30 januari skulle vara det sista, och att det därefter hade uppfyllt sina rättsliga skyldigheter. De frisläppta filerna nämnde ett antal offentliga personer, och ledde till ökad granskning av deras verksamhet.
Den släppta informationen har i första hand fått stora konsekvenser i USA, men har också påverkat många andra länder. I bland annat i Norge har tidigare okänd information om relationer mellan Epstein och bland annat Kronprinsessan Mette-Marit, Terje Rød-Larsen och Thorbjørn Jagland med flera blivit komprometterande och skadat anseendet för kungahuset, Nobelkommittén och utrikesdepartementet. I Storbritannien har informationen bland annat lett till rättsliga åtgärder mot före detta prinsen Andrew Mountbatten-Windsor och politikern Peter Mandelson.
En annan aspekt är att personuppgifter om uppenbart ovidkommande personer blivit publicerade, till exempel svenska studenter som sökt stipendier via det av Barbro Ehnbom instiftade stipendiet "Female economist of the year" vid Handelshögskolan i Stockholm.
I mitten av februari 2026 fanns bland annat följande personer bland dem som på olika sätt påverkats i sina karriärer av uppgifter i Epsteindokumenten: