| Erik Geisler | |
| Född | Erik Geisler 22 augusti 1720 Falu Kristine församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 11 augusti 1773 (52 år) Paris |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet |
| Sysselsättning | Kartograf |
| Befattning | |
| Auskultant i Bergskollegium (1739–) Markschejder vid Ingenjörsstaten (1755–1773) | |
| Barn | Johan Tobias Geisler (f. 1758) |
| Föräldrar | Johan Tobias Geisler |
| Redigera Wikidata | |
Erik Geisler, född 22 augusti 1720 i Falu Kristine församling, Stora Kopparbergs län, död 11 augusti 1773 i Paris, var en svensk bergsstatstjänsteman.
Elias Noræus föddes 1720 i Falu Kristine församling. Han var son till markschejder Johan Tobias Geisler. Geisler blev 1731 student vid Uppsala universitet och 29 november 1739 auskultant i Bergskollegium. Han blev 17 december 1745 stipendiat i mekaniken och genom tjänstebyte 26 juni 1755 markschejder. Geisler fick 28 november 1760 bergmästares tur och befordringsrätt och blev 30 januari 1771 ledamot av Vetenskapsakademien. Han avled 1773 i Paris.
|