Eriococcus spurius

Eriococcus spurius
Fullständigt utvecklad hane med vingar och långa vaxfilament.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningHalvvingar
Hemiptera
ÖverfamiljSköldlöss
Coccoidea
FamiljFiltsköldlöss
Eriococcidae
SläkteGossyparia
ArtGossyparia spurius
Vetenskapligt namn
§ Gossyparia spurius
Auktor(Modeer, 1778)
Synonymer
Ericoccus spurus
Gossyparisa spurisa Tang in Tang & Li, 1988
Acanthococcus spurius Danzig, 1980
Eriococcus spurius Ferris, 1955
Nidularia spuria Lindinger, 1933
Gossyparia spuria Cockerell, 1899
Gossyparia gramuntii Signoret, 1875
Nidularia gramuntii Targioni-Tozzetti, 1869
Nidularia lanigera Targioni-Tozzetti, 1868
Coccus gramuntii Planchon, 1864
Coccus lanigera Gmelin, 1790
Gossyparia spuria (Modeer, 1778)
Coccus spurius Modeer, 1778
Coccus ulmi Linnaeus, 1766
Eriococcus spurius (Modeer, 1778)
Hitta fler artiklar om djur med

Gossyparia spuria, ibland kallad "almsköldlus" eller bara "almlus", är en insekt som beskrevs 1778 av Adolph Modéer. Arten tillhör släktet Gossyparia och familjen filtsköldlöss.

Morfologi och utvecklingsstadier

Arten genomgår flera utvecklingsstadier från ägg till vuxen insekt. Hos hanarna förekommer även två vilostadier (prepuppa och puppa) innan de når det vuxna stadiet.

Ägg

Äggen är ovala, ungefär dubbelt så långa som de är breda, cirka 0,35 gånger 0,2 millimeter. De är klargula och har en slät, glänsande yta. Innan kläckning syns larvens ögon som två svarta fläckar genom äggmembranet.

Larv

Under första larvstadiet är den klargul och mäter ungefär 0,45 millimeter i längd. Kroppsformen är långsträckt oval, avrundad framtill och avsmalnande baktill mot två spetsiga utskott. Larven har kraftiga ben med korta skenben samt två par andningshål på bröstsegmentet. Längs kroppens sidor löper en enkel rad med trubbiga taggar, och längs ryggen löper en dubbelrad. Antennerna är kraftiga och uppdelade i sex segment, där det sjätte segmentet är det längsta.

Under andra larvstadiet, som fullvuxen larv, mäter den cirka 1,1 millimeter. Den framstår som gråaktig på grund av ett skyddande vaxlager, men under vaxet är kroppen rödbrun. Benen är långa och smala. Det går nu att könsbestämma larverna baserat på antennernas struktur, där hanarna har sju antennsegment medan honorna har sex. Båda könen har femdelade porer på buksidan, men enbart hanarna har stora runda porer på ryggsidan och längs bukmarginalen.

Puppstadier för hanar

Efter andra larvstadiet spinner hanen en kokong och förvandlas till en prepuppa, vilket är hanens första vilostadium. Puppan är brunröd, oval, mäter 1 millimeter och saknar fungerande mundelar och synliga ögon. Antennerna och benen är korta, tjocka och orörliga, och outvecklade vinganlag blir synliga.

Efter ytterligare en hudömsning övergår prepuppan i det egentliga puppstadiet. Puppan är också brunröd men något längre – 1,1 millimeter – och smalare än prepuppan. Antennerna är nu tydligt tioledade och benen är mer välutvecklade och vikta över framsidan.

Vuxna insekter (imago)

Hona (imago).
Hane (imago)
Artens olika stadier (de övre illustrationerna).

Den vuxen hona är efter sista hudömsningen matt rödbrun eller grönbrun och till formen elliptisk. När honan mognar och blir fylld med ägg utvecklar hon en vaxartad frans längs kroppens kant och når en storlek på 2,1 millimeter gånger 1,8 millimeter. Antennerna är tydligt sjusegmenterade, där det tredje och fjärde segmentet är de längsta. Hela ryggsidan är täckt av kraftiga, trubbiga taggar. Honan har stora runda porer på ryggen och längs kroppskanten som är förbundna med vaxproducerande kanaler.

Den vuxna hanen är rödbrun, långsmal och mäter 1,3 millimeter gånger 0,4 millimeter. Huvudet är avrundat och mundelarna är helt ersatta av ett par ventrala ögon utöver det vanliga dorsala ögonparet. Antennerna är långa, håriga och har tio segment. Hanens bakre ände är tredelad, där det mellersta utskottet hyser könsorganen. Hanar förekommer i två morfer, där en har fullt utvecklade vingar och en är vinglös med bara korta vingkuddar. Det förekommer även mellanformer med missbildade vingar av varierande storlek.

Fullständigt utvecklade hanar har två långa vaxfilament som skjuter ut från analutskotten och sträcker sig lika långt bakåt som hela hanens kroppslängd.

Utbredning

G. spuria har ursprungligen en västpalearktisk utbredning och förekommer över stora delar av Europa, inklusive Brittiska öarna och Skandinavien och vidare österut i Mellanöstern, Kaukasus, västra Europeiska Ryssland och Centralasien i Mongoliet och Kina och vidare i Japan. I slutet av 1800-talet introducerades arten till USA och har sedan dess spridit sig över stora delar av Nordamerika.

Ekologi

Denna sköldlus har en generation per år. Den övervintrar som nymf i barksprickor på alm och kläcks till aktiva, gula larver i månadsskiftet juni/juli. Larverna sätter sig sedan orörliga på bladens undersidor resten av sommaren.

Som skadedjur

Värdväxt för Gossyparia spuria är almar och arten suger vätska från löv och grenar, vilket gör att bladen gulnar i förtid och kvistar kan falla av. Insekten utsöndrar även honungsdagg som kan orsaka svart sotdaggssvamp.

Källor

  1. ↑ Modéer, A. (1778) "Om fästflyet. Coccus". Handlingar Gotheborgska Wetenskaps och Witterhets Samhallets. Wetenskaps Afdelingen. Götheborg (ser. 1), 1.
  2. ↑ SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: Gossyparia spuria, läst 2026-10-11
  3. 1 2 Catalogue of life (2026). 'Gossyparia spuria (Modéer, 1778), läst 2026-10-11
  4. 1 2 3 4 5 6 Herbert, F. B. (1924) The European elm scale in the west, Washington, D.C. : U.S. Dept. of Agriculture
  5. 1 2 Montana State University (2026). European Elm Scale (Gossyparia spuria), läst 2026-10-11