De flesta europeiska monarkierna är konstitutionella monarkier, vilket innebär att monarken inte påverkar politiken i staten: antingen förbjuds monarken juridiskt att göra detta, eller så utövar han/hon inte någon makt i enlighet med den konstitutionella sedvanerätten. Undantagen är Liechtenstein, vilket vanligen ses som en semi-konstitutionell monarki på grund av det stora inflytande som fursten fortfarande har på den förda politiken, och Vatikanstaten, vilket är en teokratisk absolut monarki. Det pågår för närvarande ingen större kampanj för att avskaffa monarkin i någon av de tolv staterna, även om det finns betydelsefulla republikanska minoriteter i många av dem. För närvarande är sex av de tolv monarkierna medlemmar i Europeiska unionen: Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Sverige.
Nuvarande monarkier
Sveriges kung Carl XVI Gustaf.Alois, arvprins av Liechtenstein.Nederländernas kung Willem-Alexander.
Andorra har varit delat furstendöme sedan 1278, då greven av Foix och biskopen av La Seu d'Urgell kom överens om att dela på makten över landet. Sedan titeln "greve av Foix" hade överförts till kungen av Navarra och sedan Henri Navarre hade blivit kung Henrik IV av Frankrike utfärdades 1607 ett dekret, vilket slog fast att den franske statschefen var den lagliga tronföljaren till greven av Foix. Andorra annekterades tillsammans med Katalonien av det första franska kejsardömet 1812-1813. Efter kejsar Napoleon I:s fall blev Andorra åter självständigt. Idag har Andorra två furstar och positionerna ärvs inte längre. Furstarna är den sittande biskopen av La Seu d'Urgell i Spanien och Frankrikes president. De nuvarande (2017) furstarna är biskop Joan Enric Vives Sicília och president Emmanuel Macron.
Danmarks monarkistiska historia sträcker sig tillbaka till förhistorien, innan 1000-talet, då de legendariska danska kungarna styrde landet. Ungefär 80% av Danmarks befolkning stödjer monarkin.
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland grundades 1707 genom att kungarikena England och Skottland, som redan var i personalunion, formade en realunion, Förenade konungariket Storbritannien. Det nuvarande namnet har landet sedan 1922, då den nuvarande Republiken Irland hade blivit självständig; från 1801 hade landet haft namnet Förenade konungariket Storbritannien och Irland.
Liechtenstein började formellt existera den 23 januari1719 då kejsar Karl VI förklarade grevskapet Schellenberg och grevskapet Vaduz vara enade och bilda ett furstendöme.
Luxemburg har varit ett oberoende storhertigdöme sedan den 9 juni1815. Fram till 1890 var det i personalunion med Nederländerna.
Nederländerna blev ursprungligen självständigt som "De sju förenade nederländernas republik", som varade från den 26 juli1581 till den 18 januari1795, då Nederländerna blev en fransk marionettstat. Landet återupprättades 1815 efter fransk annektion och blev då kungarike.
Norge enades på 800-talet och var sedan ett självständigt kungarike fram till 1380, då det fick gemensam kung med Danmark. 1450 gick de båda länderna i personalunion med varandra och 1536 beslutades det, att Norge inte längre skulle vara ett eget kungarike styrt av den danske kungen, utan en del av Danmark. 1814 blev Norge självständigt i några månader, innan landet hamnade i union med Sverige och fick den svenske kungen som regent. Denna ordning varade till 1905, då lande gjorde sig fritt från unionen och blev ett eget kungarike med egen kung.
Sverige och dess monarkistiska historia går långt tillbaka i tiden. Det fick sin förste historiskt säkerställde kung, Erik Segersäll, runt 970 och har varit kungadöme sedan dess.
Vatikanstaten blev självständigt från Italien1929. Sedan dess är påven den valda monarken över stadsstaten. Nuvarande monark är Leo XIV.
Tronföljdslagar
Tronföljdsordningen bestäms i de flesta europeiska monarkier av förstfödslorätten. I Belgien, Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige ärver det förstfödda barnet tronen, oavsett kön. I Monaco och Spanien ärver det förstfödda barnet av manligt kön tronen. I Spanien finns det planer på att ändra på detta. Detta medför emellertid stora komplikationer eftersom det innebär förändring av konstitutionen. I Spanien måste två på varandra följande parlament godkänna lagen med två-tredjedelars majoritet och därefter bekräfta den i ett referendum. Lagändringen har starkt folkligt stöd.
Liechtenstein har ett ännu äldre tronföljdssystem, vilket helt och hållet utesluter kvinnor från tronen, såvida det inte finns några manliga arvtagare överhuvudtaget.
Furstendömet Andorra
Konungariket Belgien (artikel)
Konungariket Danmark (artikel)
Furstendömet Liechtenstein
Storhertigdömet Luxemburg
Furstendömet Monaco
Konungariket Nederländerna
Konungariket Norge (artikel)
Konungariket Spanien
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (artikel)
Konungariket Sverige (artikel)
Vatikanstaten (artikel)
