| Stinkflokesläktet | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
| Släkte | Stinkflokesläktet Ferula |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ferula | |
| Auktor | Linné |
| Synonymer | |
|
Agasulis Raf. Buniotrinia Stapf & Wettst. Dardanis Raf. Diserneston Jaub. & Spach Dorema D.Don Eriosynaphe DC. Euryangium Kauffm. Merwia B.Fedtsch. Narthex Falc. Pinacantha Gilli Polycyrtus Schltdl. Schumannia Kuntze Scorodosma Bunge Soranthus Ledeb. Sumbulus H.Reinsch Talassia Korovin | |
Stinkflokesläktet (Ferula) är ett släkte inom familjen flockblommiga växter med omkring 170 arter förekommande i medelhavsområdet samt sydvästra och centrala Asien.
Släktet omfattar glatta, ofta blådaggiga högväxta örter med parbladigt delade blad och gula eller gröna blommor i stora sammansatta flockar. Flera arter innehåller i rötter och rotstockar gummihartser, som kommit att brukas såväl medicinskt som inom kemisk industri. Myskrot som brukat mot kolera har utvunnits ur Ferula moschata och Ferula suaveolens. Asafoetida är vanlig som krydda i till exempel Indien.
Ferula foetida, Ferula narthex och Ferula gummosa har brukats för att utvinna marockanskt ammoniakgummi.
Ett flertal arter har även brukats till rökelse i religiösa ceremonier, och de har varit flitigt brukade i folkmedicinen. I dyvelsträck har också arter ur ferulasläktet varit huvudingrediens.
Släktet innehåller över 200 arter:
|