Mozilla Firefox

Uppslagsordet ”Firefox” leder hit. För andra betydelser, se Firefox (olika betydelser).
Firefox
Mozilla Firefox logotyp
Firefox 145.0 opening Wikipedia article on Linux screenshot.webp
Skärmdump av Mozilla Firefox 145.0 (64-bitar) i OpenSUSE
UtvecklareMozilla Foundation
Först släppt9 november 2005; för 20 år sedan (2005-11-09)
Senaste utgåva159.0
(27 oktober 2026; för 3 dagar sedan (2026-10-27))
Senaste betautgåva160.0b2
(28 oktober 2026; för 2 dagar sedan (2026-10-28))
Skriven iC++, Javascript, HTML, C, Rust
UtvecklingsstatusAktiv
OperativsystemMultiplattform
PlattformIntel x86
TypWebbläsare
Språk97 (14 november 2017)
LicensMPL-2.0
Webbplatsmozilla.org/firefox

Mozilla Firefox är en fri webbläsare med öppen källkod utvecklad av Mozilla Foundation och dess dotterföretag, Mozilla Corporation. Gecko används för att rendera webbsidor och använder sig av aktiva och förväntade webb standarder. Programmet finns på Windows, macOS och Linux system. Firefox finns även på Android och IOS.

Firefox är en spirituell efterföljare av Netscape Navigator eftersom Mozilla skapades av Netscape 1998 innan uppköpanded av AOL. Firefox skapades 2002, med kodnamnet "Pheonix" (sv Fenix), av medlemmar från Mozilla som önskade en ensamstående webbläsare istället för Mozilla Application Suite paketet. I beta fasen blev den populär hos testare och präglad för dess hastighet, säkerhet och tillägg i jämförelse med Microsofts Internet Explorer 6. Den 9 november 2004 släpptes Firefox och utmanade Internet Exlorers marknadsdominans, med över 60 miljoner nedladdningar på nio månader. I november 2017 började ny teknologi under kodnamnet "Quantum" införas för att marknadsföra parallell kod och enklare användargränssnitt.

Den nuvarande versionen av Firefox finns tillgänglig på Windows 10 eller senare, macOS och Linux. Inofficiella varianter stödjer även Unix och Unixliknande operativ system som FreeBSD, OpenBSD och NetBSD. Det är den förinstallerade standard webbläsaren på Debian, Ubuntu, och andra Linuxdistributioner. Firefox på IOS använder, precis som alla andra IOS webbläsare, Webkit istället för Gecko.

Firefoxs marknadsandel växte så stort som 32,21% i november 2009. Användandet sjönk med konkurrensen av Google Chrome. Enligt hemsidan StatCounter har Firefox, i februari 2025, 6,36% marknadsandel för datorer. Det gör Firefox till den fjärde mest populära webbläsaren på dator efter Google Chrome(65%), Microsoft Edge(14%) och Safari(8,65%).

Historik

Firefox 1.0 släpptes 9 november 2004. Uppdateringarna som följde var långsamma att släppas med från och med version 5 och framåt ökade tempot. I mars 2011 var versionsnumret 4.0 och i slutet av 2011 var versionsnumret 9 och i slutet av 2012 nådde det 17.

Ursprungligen licensierades Firefox endast under Mozillas egen fria licens, MPL, som inte var kompatibel med GNU GPL och en del andra allmänt använda licenser. För att underlätta återanvändning av kod ändrades licenseringen så att man också får använda koden under GPL och LGPL

Namn

Version 0.1, kallad Phoenix, i Windows XP.

Firefox har fått flera namnbyten. När programmet släpptes 2004 kallades det först Phoenix, efter den mytiska fågeln Fenix. Namnet ändrades 2003 till Firebird efter klagomål från BIOS-tillverkaren Phoenix Technologies. Namnet Firebird fick en intensiv respons från databasprojektet FirebirdSQL, som också baseras på öppen källkod. Mozilla Firebird bytte namn till Mozilla Firefox den 9 februari 2004. Namnet Firefox kommer från ett engelskt smeknamn på den asiatiska djurarten röd panda.

För att undvika eventuella framtida namnbyten inledde Mozillastiftelsen december 2003 en process för att registrera Firefox som ett varumärke i USA. Varumärket var dock redan registrerat i Storbritannien, varpå Mozilla licensierade namnet från dess ägare.[källa behövs]

Utmärkande drag

Funktioner

Mozilla Firefox använder liksom andra projekt i Mozilla-familjen renderingsmotorn Gecko för att rita upp grafik och gränssnitt. Firefox är ett av de program som populariserat användandet av flikar, det vill säga att man kan ha flera webbsidor öppna samtidigt inuti samma fönster och växla mellan dessa. Denna funktion infördes sedan i Internet Explorer 7 från Microsoft, men Firefox var dock långt ifrån först med denna teknik, som blev populär med Opera.

Programmet introducerade även en speciell sorts sökning, find as you type, motsvarande sökfunktionen i emacs. När man söker inuti en sida (Ctrl + F i Windows och Linux, kommandotangent + F i OS X), får man en enkel rad längst ner istället i stället för att få upp en extra dialog, och dessutom söker man i realtid. Resultatet uppdateras hela tiden allt eftersom man skriver sina söktermer.

Firefox har inbyggt stöd för ett flertal sökmotorer, bland annat Google, Yahoo! och Dictionary.com. Om man skriver in något i adressfältet som inte är en URL så hoppar webbläsaren till det första matchande resultatet på Google. Detta är något som går att ändra; populärt är till exempel att göra en vanlig Google-sökning istället.[källa behövs]

Webbläsaren har även inbyggd stavningskontroll för textrutor i formulär på webbsidor.

Tillägg och konfiguration

En anledning till att Firefox har blivit så populär kan vara att webbläsaren har stöd för så kallade tillägg, extensions, med ett API som historiskt har varit både mångsidigt och förhållandevis säkert. Tillägg ger användaren möjlighet att utöka, förbättra och förändra webbläsarens olika funktioner. Det finns bland annat tillägg som blockerar annonser, hjälper till med webbutveckling, lägger till extrakommandon.

Tilläggen programmeras, precis som webbsidor, i HTML, CSS och Javascript. Stora delar av det gränssnitt (API) som används för att programmera tilläggen är kompatibelt med Google Chrome, Microsoft Edge och Opera. Detta underlättar vid portering av tillägg mellan olika webbläsare.

Tidigare skrevs tilläggen till Firefox i bland annat Javascript och XUL, Mozilla-projektets egna XML-baserade uppmärkningsspråk för grafiska gränssnitt. Eftersom utvecklarna ansåg att vissa av teknologierna började bli föråldrade och utgjorde säkerhetsproblem valde man att fasa ut dessa tillägg för att låta dem bli ersatta av dem gjorda med HTML, CSS och JavaScript. Eftersom detta innebar att många äldre tillägg inte längre skulle fungera blev flera utvecklare upprörda, men Mozilla hävdade att utfasningen skulle resultera i en minskad verifieringstid av tilläggen och ökad säkerhet för slutanvändarna. I samband med lanseringen av Firefox 57 den 14 november 2017 upphörde de äldre tilläggen att fungera helt och hållet.

Stöd för programvarustandarder

Mozilla Firefox har i hög grad stöd för många vanliga webbstandarder, speciellt de som specificerats av W3C. Programmet har stöd för standarder som HTML, XML, XHTML, CSS, Javascript, SVG, DOM, MathML, DTD, XSL och XPath. Programmet har även stöd för transparens i PNG-bilder samt animerade APNG-bilder.

I mars 2017 (Firefox 52) togs dock stödet för Java bort.

Kritik

De första versionerna av Firefox kritiserades av vissa för att vara för långsam i jämförelse med dess konkurrerande webbläsare (Internet Explorer, Opera och Safari).

Firefox har även kritiserats av webbutvecklare för en sen användning av webb standarder och ignorera buggar som är årtionden gamla. Inget stöd för övergångar, gradient eller CSS funktioner är även kritiserade.

Andra problem är även hög batterianvändning, resursintensiv, dåliga tab-grupper, användning av telemetri, reklam i sökrutan, gammalt nedladdningssystem och saknar PWA.

Mozilla intoducerade 2025 användarvillkor för Firefox, vilket skulle ge mer insikt över användarnas tillstånd för webbläsaren utanför Mozillas licens. Företaget fick kritik kring en del som gav Mozilla en "icke-exclusiv, royalty-fri, världsomfattande licens" att använda all information som sändes till Mozilla när webbläsaren användes. De nya termerna uppfattades som integritetskompromissande och var motiverad för användandet av användardata i AI-upplärning. Mozilla nekade påståendena och hävdade att många modifierade ord var lättlästa, ökade insikten och formaliserade befintliga överenskommelser. Mozilla beskrev även omständigheterna för en gratis webbläsare och att AI funktioner är täckta av en annan överenskommelse.

Firefox for mobile

Huvudartikel: Mozilla Fennec

Firefox for mobile (kodnamn Fennec) är Mozillas officiella webbläsare för mobila enheter, såsom mobiltelefoner, handdatorer och surfplattor.

Se även

Referenser

  1. ↑ Yegulalp, Serdar (3 februari 2017). ”Mozilla binds Firefox’s fate to the Rust language” (på engelska). InfoWorld. http://www.infoworld.com/article/3165424/web-browsers/mozilla-binds-firefoxs-fate-to-the-rust-language.html. Läst 19 augusti 2017.
  2. ↑ ”Webbläsaren Mozilla Firefox – Ladda ner Firefox på ditt språk – Mozilla”. https://www.mozilla.org/sv-SE/firefox/all/. Läst 29 oktober 2022.
  3. ↑ ”Gecko Layout Engine” (på engelska). download-firefox.org. 17 juli 2008. Arkiverad 15 juni 2010. http://download-firefox.org/spread-firefox/gecko-layout-engine-and-mozilla-firefox/. Läst 10 maj 2012.
  4. ↑ Paul Jay (28 februari 2008). ”Curtains for Netscape – Tech Bytes” (på engelska). CBC News. Arkiverad från originalet den 5 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150705110100/http://www.cbc.ca/technology/technology-blog/2008/02/curtains-for-netscape.html. Läst 26 juni 2015.
  5. ↑ ”Firefox browser takes on Microsoft” (på engelska). BBC News. 9 november 2004. Arkiverad från originalet den 20 december 2017. https://web.archive.org/web/20171220113953/http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/3993959.stm.
  6. ↑ Tim Weber (9 maj 2005). ”The assault on software giant Microsoft” (på engelska). BBC News. Arkiverad från originalet den 25 september 2017. https://web.archive.org/web/20170925233936/http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/4508897.stm.
  7. ↑ Mark Mayo (14 november 2017). ”Introducing the New Firefox: Firefox Quantum” (på engelska). Mozilla. Arkiverad från originalet den 26 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180627114050/https://blog.mozilla.org/blog/2017/11/14/introducing-firefox-quantum/. Läst 26 maj 2018.
  8. ↑ ”FreeBSD ports” (på engelska). Arkiverad från originalet den 23 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190323104221/https://svnweb.freebsd.org/ports/head/www/firefox/. Läst 24 mars 2019.
  9. ↑ ”OpenBSD ports” (på engelska). Arkiverad från originalet den 20 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190120074628/http://cvsweb.openbsd.org/cgi-bin/cvsweb/ports/www/mozilla-firefox/. Läst 25 mars 2018.
  10. ↑ ”NetBSD pkgsrc” (på engelska). Arkiverad från originalet den 1 november 2018. https://web.archive.org/web/20181101015707/http://cvsweb.netbsd.org/bsdweb.cgi/pkgsrc/www/firefox/. Läst 31 oktober 2018.
  11. 1 2 ”Desktop Browser Market Share Worldwide (Jan 2009 – Jan 2013)” (på engelska). Arkiverad från originalet den 11 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171011022101/https://gs.statcounter.com/browser-market-share/desktop/worldwide#monthly-200901-201301. Läst 21 oktober 2021.
  12. ↑ ”Desktop Browser Market Share Worldwide” (på engelska). StatCounter. https://gs.statcounter.com/browser-market-share/desktop/worldwide/#monthly-202502-202502-bar. Läst 5 mars 2025.
  13. ↑ ”Firefox 1.0 Release Notes” (på engelska). Mozilla. 9 november 2004. Arkiverad från originalet den 27 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180627005158/https://website-archive.mozilla.org/www.mozilla.org/firefox_releasenotes/en-US/firefox/releases/1.0.html. Läst 26 juni 2018.
  14. ↑ ”Mozilla Firefox Release Notes” (på engelska). Mozilla. Arkiverad från originalet den 19 september 2021. https://web.archive.org/web/20210919081204/https://www.mozilla.org/en-US/firefox/releases/. Läst 20 september 2021.
  15. ↑ ”Mozilla Relicensing FAQ” (på engelska). Mozilla. 21 april 2008. https://www-archive.mozilla.org/mpl/relicensing-faq. Läst 15 januari 2022.
  16. ↑ Se: ”Phoenix 0.1 (Pescadero) release Notes and FAQ” (på engelska). Mozilla. Arkiverad från originalet den 28 maj 2003. https://web.archive.org/web/20030528145420/http://www.mozilla.org/projects/firebird/0.1-release-notes.html. Läst 26 februari 2018. ”Phoenix 0.2 (Santa Cruz) release Notes and FAQ” (på engelska). Mozilla. 3 december 2003. Arkiverad från originalet den 3 december 2003. https://web.archive.org/web/20031203013057/http://www.mozilla.org/projects/firebird/0.2-release-notes.html. Läst 26 februari 2018. ”Phoenix 0.3 (Lucia) release Notes and FAQ” (på engelska). Mozilla. 3 december 2003. Arkiverad från originalet den 3 december 2003. https://web.archive.org/web/20031203013057/http://www.mozilla.org/projects/firebird/0.3-release-notes.html. Läst 26 februari 2018. ”Phoenix 0.4 (Oceano) Release Notes and FAQ” (på engelska). Mozilla. 3 december 2003. Arkiverad från originalet den 3 december 2003. https://web.archive.org/web/20031203013057/http://www.mozilla.org/projects/firebird/0.4-release-notes.html. Läst 26 februari 2018. ”Phoenix 0.5 (Naples) Release Notes and FAQ” (på engelska). Mozilla. 3 december 2003. Arkiverad från originalet den 3 december 2003. https://web.archive.org/web/20031203013057/http://www.mozilla.org/projects/firebird/0.5-release-notes.html. Läst 26 februari 2018. ”Mozilla Firebird 0.6 Release Notes and FAQ” (på engelska). Mozilla. 3 december 2003. Arkiverad från originalet den 3 december 2003. https://web.archive.org/web/20031203013057/http://www.mozilla.org/projects/firebird/0.6-release-notes.html. Läst 26 februari 2018. ”Mozilla Firebird 0.6.1 Release Notes and FAQ” (på engelska). Mozilla. 3 december 2003. Arkiverad från originalet den 3 december 2003. https://web.archive.org/web/20031203013057/http://www.mozilla.org/projects/firebird/0.6.1-release-notes.html. Läst 26 februari 2018. ”Mozilla Firebird 0.7 Release Notes” (på engelska). Mozilla. 3 december 2003. Arkiverad från originalet den 3 december 2003. https://web.archive.org/web/20031028041058/http://www.mozilla.org/projects/firebird/0.7-release-notes.html. Läst 26 februari 2018.
  17. ↑ ”Mozilla browser becomes Firebird” (på engelska). Arkiverad från originalet den 30 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070914035447/http://www.ibphoenix.com/main.nfs?a=ibphoenix&page=ibp_Mozilla0. Läst 30 januari 2007.
  18. ↑ Paul Festa (7 maj 2003). ”Mozilla's Firebird gets wings clipped” (på engelska). CNET. Arkiverad från originalet den 29 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180629063203/https://www.cnet.com/news/mozillas-firebird-gets-wings-clipped/. Läst 30 januari 2007.
  19. ↑ Paul Festa (9 februari 2004). ”Mozilla holds 'fire' in naming fight” (på engelska). CNET. Arkiverad från originalet den 29 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180629063422/https://www.cnet.com/news/mozilla-holds-fire-in-naming-fight/. Läst 24 januari 2007.
  20. ↑ Steven Garrity, Gervase Markham, Ben Goodger, Bart Decrem med flera (4 september 2006). ”Mozilla Firefox – Brand Name FAQ”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120228204829/http://www.mozilla.org/projects/firefox/firefox-name-faq.html. Läst 8 juli 2008.
  21. ↑ ”Mamal factsheet – Red Panda”. Wellingston Zoo. Arkiverad från originalet den 9 september 2008. https://web.archive.org/web/20080909070008/http://www.wellingtonzoo.com/animals/animals/mammals/panda.html. Läst 8 juli 2008.
  22. ↑ ”Funktioner i Firefox”. Mozilla Foundation. http://www.mozilla.org/sv-SE/firefox/features/. Läst 15 maj 2013.
  23. ↑ Comparing Security Implications of IE and Firefox add-ons, läst den 9 september 2018.
  24. ↑ Browser Extensions, läst den 9 september 2018.
  25. ↑ Browser Extensions - Draft Community Group Report, läst den 9 september 2018.
  26. ↑ The Future of Developing Firefox Add-ons, läst den 9 september 2018.
  27. ↑ Mozilla drops XUL, changes Firefox APIs; developers unhappy, läst den 9 september 2018.
  28. ↑ Version 57.0, first offered to Release channel users on November 14, 2017, läst den 9 september 2018.
  29. ↑ www.java.com: Java-insticksprogram fungerar inte i Firefox när Java har installerats Läst 17 mars 2017.
  30. ↑ Wilton-Jones, Mark. ”Browser speed comparisons” (på engelska). HowToCreate. http://www.howtocreate.co.uk/browserSpeed.html#winspeed. Läst 15 maj 2013.
  31. ↑ Theo - t3.gg (11 februari 2025). ”Firefox is hard to love” (på engelska). https://www.youtube.com/watch?v=mmjUlFIaNLE. Läst 18 februari 2025 (via Youtube).
  32. ↑ Marshall Honorof (1 februari 2021). ”Chrome vs. Firefox vs. Microsoft Edge: Which browser gobbles up the most RAM?” (på engelska). https://www.tomsguide.com/news/chrome-firefox-edge-ram-comparison. Läst 18 februari 2025.
  33. ↑ Kyle Bradshaw (27 januari 2021). ”Firefox discontinues work toward Progressive Web Apps on desktop”. 9 to 5 Google. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231024173757/https://9to5google.com/2021/01/27/firefox-discontinues-work-pwa-desktop/.
  34. ↑ Haamiz Ahmed (4 januari 2023). ”10 Reasons To Stop Using Firefox” (på engelska). https://www.slashgear.com/1156016/10-reasons-to-stop-using-firefox/. Läst 18 februari 2025.
  35. 1 2 Sarah Perez (28 februari 2025). ”Mozilla responds to backlash over new terms, saying it's not using people's data for AI” (på engelska). https://techcrunch.com/2025/02/28/mozilla-responds-to-backlash-over-new-terms-saying-its-not-using-peoples-data-for-ai/. Läst 11 september 2025.
  36. ↑ Dave Parrack (28 februari 2025). ”Firefox's Updated Terms of Use Are Not As Bad As They Sound” (på engelska). https://www.makeuseof.com/mozilla-rejects-firefox-terms-of-use-claims/. Läst 1 mars 2025.
  37. ↑ ”Introducing a terms of use and updated privacy notice for Firefox” (på engelska). Mozilla. https://blog.mozilla.org/en/products/firefox/firefox-terms-of-use/. Läst 6 mars 2025.
  38. ↑ Sarah Perez (28 februari 2025). ”Mozilla responds to backlash over new terms, saying it's not using people's data for AI” (på engelska). https://techcrunch.com/2025/02/28/mozilla-responds-to-backlash-over-new-terms-saying-its-not-using-peoples-data-for-ai/. Läst 1 mars 2025.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Mozilla Firefox.
v • r
Mozilla
Projekt
Organisation
Övrigt