| Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2012-11) Motivering: 2013-06: har tagit bort ubuntu eee och inaktuella versionsuppgifter. De olika typerna av utgåvor (och kanske ytterligare annat) kan dock vara inaktuella med. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| | |
| Företag / utvecklare | Canonical Ltd./Ubuntu Foundation |
|---|---|
| OS-familj | Unixliknande |
| Arbetsstatus | Aktiv |
| Källkod | Öppen källkod |
| Pakethanterare | APT/dpkg (front-ends finns) |
| Senaste version | 25.10 / 9 oktober 2025 |
| Licens | GNU GPL, GNU LGPL m. fl. |
| Kärntyp | Monolitisk (Linux) |
| Webbplats | www.ubuntu.com |
Ubuntu är ett fritt operativsystem baserat på Linuxkärnan och är en fork av distributionen Debian. Ubuntu kommer alltid att vara gratis och tillgängligt för alla. Namnet kommer från zuluspråkets ”ubuntu”, som löst översatt blir ”medmänsklighet” eller ”En person är en person bara genom andra människor”. Ubuntus målsättning är bland annat att vara ett aktuellt, stabilt operativsystem för den genomsnittlige användaren, med ett starkt fokus på användarvänlighet och enkel installation. Ubuntu har blivit rankad som den mest populära linuxdistributionen för persondatorer.
Bakom Ubuntu står företaget Canonical Ltd. För att kunna garantera support under de långa supportperioderna står även Ubuntu Foundation beredd i bakgrunden med ett reservkapital. Ubuntus grafiska miljö är i grundutförande baserad på skrivbordsmiljön GNOME. I versionerna 11.04 till och med 17.04 användes istället den egenutvecklade miljön Unity
Canonical kommer att inrikta sig på LTS-versionerna av Ubuntu och troligtvis ersätta halvårsutgivningarna med en version som kontinuerligt uppdateras med de senaste funktionerna, en så kallad rolling release.[uppdatering behövs]
En av grundvärderingarna bakom Linux och öppen källkod är att alla användare ska ha full frihet att anpassa mjukvaran och dela med sig till andra av sina modifierade versioner. Detta finns juridiskt uttryckt i licenser som till exempel GPL, som Linux täcks av. Detta har gett möjlighet för ett antal företag att bildas med syftet att anpassa och paketera Linux tillsammans med andra program, en så kallad Linuxdistribution. Det är vanligt att dessa företag fokuserar på att sälja utbildning och konsulttjänster, eftersom GPL ger användarna full rättighet att kopiera distributionerna. De har då tillåtit gratis nedladdning av mjukvaran.
Runt 2003 var Red Hat och SUSE bland de populäraste versionerna hos hemanvändare. Båda dessa distributioner bestämde sig för att dela upp sina distributioner i två varianter: En full version, som de tar betalt för, samt en fri version, med färre program. Den fulla versionen kan också innehålla extra support, och riktas främst till företag. Även om detta är fullt tillåtet, så kände sig många hemanvändare åsidosatta till förmån för företagskunderna.
Det var i denna situation som företaget Canonical bildades och släppte första versionen av Ubuntu 2004.
Namnet Ubuntu är valt med eftertanke och återspeglar hela filosofin som både utvecklare och användare ställer sig bakom. Ubuntu kan på zulu och flera andra afrikanska språk ungefär översättas med ”medmänsklighet” eller ”jag är den jag är på grund av vad vi alla är”.
Ubuntu och människorna inblandade samlas runt en grundläggande filosofi som ska garantera användaren vissa friheter: att mjukvara ska finnas tillgänglig utan kostnad, kunna användas av alla oavsett språk eller eventuella handikapp, samt att människor ska ha friheten att modifiera och anpassa sin mjukvara på vilket sätt de själva vill.
Dessa friheter gör att Ubuntu skiljer sig markant från traditionell, proprietär programvara: verktyg och program i Ubuntu finns tillgängliga helt gratis och användaren har fullständig rätt att ändra på dem till dess de uppfyller dennes behov.
De som jobbar med Ubuntu ger följande offentliga löften till sina användare:
| Version | Kodnamn | Utgivningsdatum | Stöds till | Kärnversion | |
|---|---|---|---|---|---|
| Skrivbord | Server | ||||
| 4.10 | Warty Warthog | 20 oktober 2004 | 30 april 2006 | 2.6.8 | |
| 5.04 | Hoary Hedgehog | 8 april 2005 | 31 oktober 2006 | 2.6.10 | |
| 5.10 | Breezy Badger | 13 oktober 2005 | 13 april 2007 | 2.6.12 | |
| 6.06 LTS | Dapper Drake | 1 juni 2006 | 14 juni 2009 | 1 juni 2011 | 2.6.15 |
| 6.10 | Edgy Eft | 26 oktober 2006 | 25 april 2008 | 2.6.17 | |
| 7.04 | Feisty Fawn | 19 april 2007 | 19 oktober 2008 | 2.6.20 | |
| 7.10 | Gutsy Gibbon | 18 oktober 2007 | 18 april 2009 | 2.6.22 | |
| 8.04 LTS | Hardy Heron | 24 april 2008 | 12 maj 2011 | 9 maj 2013 | 2.6.24 |
| 8.10 | Intrepid Ibex | 30 oktober 2008 | 30 april 2010 | 2.6.27 | |
| 9.04 | Jaunty Jackalope | 23 april 2009 | 23 oktober 2010 | 2.6.28 | |
| 9.10 | Karmic Koala | 29 oktober 2009 | 30 april 2011 | 2.6.31 | |
| 10.04 LTS | Lucid Lynx | 29 april 2010 | 9 maj 2013 | 30 april 2015 | 2.6.32 |
| 10.10 | Maverick Meerkat | 10 oktober 2010 | 10 april 2012 | 2.6.35 | |
| 11.04 | Natty Narwhal | 28 april 2011 | 28 oktober 2012 | 2.6.38 | |
| 11.10 | Oneiric Ocelot | 13 oktober 2011 | 9 maj 2013 | 3.0.0 | |
| 12.04 LTS | Precise Pangolin | 28 april 2012 | 28 april 2017 april 2019 (ESM) |
3.2.0 | |
| 12.10 | Quantal Quetzal | 18 oktober 2012 | 16 maj 2014 | 3.5.0 | |
| 13.04 | Raring Ringtail | 25 april 2013 | 27 januari 2014 | 3.8.0 | |
| 13.10 | Saucy Salamander | 17 oktober 2013 | 17 juli 2014 | 3.11.0 | |
| 14.04 LTS | Trusty Tahr | 17 april 2014 | april 2019 april 2024 (ESM) |
3.13.0 | |
| 14.10 | Utopic Unicorn | 23 oktober 2014 | 23 juli 2015 | 3.16.0 | |
| 15.04 | Vivid Vervet | 23 april 2015 | 4 februari 2016 | 3.19 | |
| 15.10 | Wily Werewolf | 22 oktober 2015 | 28 juli 2016 | 4.2 | |
| 16.04 LTS | Xenial Xerus | 21 april 2016 | april 2021 april 2026 (ESM) |
4.4 | |
| 16.10 | Yakkety Yak | 13 oktober 2016 | 20 juli 2017 | 4.8 | |
| 17.04 | Zesty Zapus | 13 april 2017 | 13 januari 2018 | 4.10 | |
| 17.10 | Artful Aardvark | 19 oktober 2017 | 19 juli 2018 | 4.13 | |
| 18.04 LTS | Bionic Beaver | 26 april 2018 | april 2023 april 2028 (ESM) |
4.15 | |
| 18.10 | Cosmic Cuttlefish | 18 oktober 2018 | 18 juli 2019 | 4.18 | |
| 19.04 | Disco Dingo | 18 april 2019 | 23 januari 2020 | 5.0 | |
| 19.10 | Eoan Ermine | 17 oktober 2019 | 17 juli 2020 | 5.3 | |
| 20.04 LTS | Focal Fossa | 23 april 2020 | april 2025 april 2030 (ESM) |
5.4 | |
| 20.10 | Groovy Gorilla | 22 oktober 2020 | 22 juli 2021 | 5.8 | |
| 21.04 | Hirsute Hippo | 22 april 2021 | 1 januari 2022 | 5.11 | |
| 21.10 | Impish Indri | 14 oktober 2021 | 14 juli 2022 | 5.13 | |
| 22.04 LTS | Jammy Jellyfish | 21 april 2022 | juni 2027 april 2032 (ESM) |
5.15 | |
| 22.10 | Kinetic Kudu | 20 oktober 2022 | 20 juli 2023 | ||
| 23.04 | Lunar Lobster | 20 april 2023 | 25 januari 2024 | 6.2 | |
| 23.10 | Mantic Minotaur | 12 oktober 2023 | 11 juli 2024 | 6.5 | |
| 24.04 LTS | Noble Nubat | 25 april 2024 | juni 2029 | ||
| Gammal version Äldre version, stöds fortfarande Senaste version Framtida versioner | |||||
Officiella utgåvor av Ubuntu som skapas och underhålls av Canonical tillsammans med Ubuntucommunityt:
Ubuntu Desktop skapades för skrivbordsdatorer och bärbara datorer. Tidigare utvecklades en separat version kallad Ubuntu Netbook Edition, för netbooks och mindre bärbara med skärmar upp till tio tum; denna version har avvecklats i och med att användargränssnitt och funktionalitet integrerats i Ubuntu Desktop. Tidigare utvecklades även en utgåva under namnet Gobuntu som endast använde sig av fri mjukvara. Första versionen släpptes tillsammans med Ubuntu 7.10. Gobuntu-projektet har nu sammanfogats med Ubuntu, där man vid installation kan välja att bara använda ”Fri programvara”. Den sista version av Gobuntu att släppas var Gobuntu 8.04. Detta då användarna under installation av senare versioner kan välja att inte installera proprietära paket.

Ubuntu Server skapades för att användas på servrar. Utgåvan är optimerad för serveruppgifter och saknar därför ett grafiskt gränssnitt. Det grundläggande systemet är anpassat speciellt för nätverksservertjänster, som till exempel en webbserver. Detta används bland annat på Wikimedia:s webb- och databas-servrar.
Ubuntu 10.04 Server Edition kan köras på VMware ESX Server, Oracles VirtualBox och VM, Citrix Systems XenServer hypervisors, Microsoft Hyper-V, QEMU, Kernel-based Virtual Machine, eller andra emulatorer och virtualiserare som är kompatibla med IBM PC. Ubuntu använder App Armor som säkerhetsmodul till Linuxkärnan och är som standard påslagen för viktiga mjukvarupaket.
Ubuntu Server har stöd för de två stora arkitekturerna Intel x86, AMD64 och sedan version 12.04 LTS även ARM-arkitekturen.
Ubuntu Server distribueras utan kostnad, men användare kan välja att betala för teknisk support. Årskostnaden för support under arbetstid ligger på runt 750 dollar per server och support dygnet runt året om kostar 1200 dollar per server.
Ubuntu Business Desktop Remix skapades för affärsanvändare. Denna version inkluderar bland annat programvarorna Adobe Flash, Canonical Landscape, OpenJDK 6 och VMware View samtidigt som programvaror för sociala nätverk, fildelning, spel samt verktyg för utveckling och systemadministration tagits bort.
Ubuntu TV skapades för att användas på TV-apparater. Denna version ger tillgång till populära Internettjänster och kan streama innehåll till mobiltelefoner och surfplattor med Android, iOS och Ubuntu.
Ubuntu for Android skapades för att användas på Androidtelefoner.
Det finns flera varianter av Ubuntu som baseras på de officiella utgåvorna. Dessa varianter innehåller olika paket som skiljer sig från de officiella. Följande varianter erkänns av Canonical som signifikant bidragande till projektet men stöds ej ekonomiskt av Canonical:
Ubuntus popularitet har gjort att det finns ett stort antal derivat. En speciell version innehållande endast fri programvara är Gnewsense. Google använder en anpassad variant, kallad Goobuntu. Tidigare fanns även Ubuntu Eee, som var anpassat för Asus Eee PC-datorerna. Ubuntu Eee hade anpassad kärna, och var även grafiskt anpassat till den lilla skärmen. Det hade också stöd för Eee:ns touchpads. Namnet Ubuntu Eee innebar dock varumärkesintrång, då distributionen inte kom från Canonical Ltd., och distributionen har därför bytt namn till EasyPeasy.

Ubuntu touch är ett mobiloperativsystem. Canonical har övergivit projektet på grund av att det inte fanns så mycket intresse i projektet. Sen dess har projektet varit uppdaterat av en tredje parts företag som heter UBports foundation, Ubuntu touch funkar bara på vissa mobiler.
Ubuntu är en av de mest populära Linux-distributionerna för skrivbordsanvändning. Innan slutet av sommaruppehållet 2007 beslutade Frankrikes parlament att de ska skulle över till Ubuntu.
Andra stora miljöer där Ubuntu används är till exempel Wikimedia:s servrar.
I det svenska Ubuntuforumet finns ett faddersystem för nya och gamla ubuntuanvändare, vilket gör att det snabbt går att få svar på frågor som rör systemet. I Sverige har det tidigare funnits ett antal Ubuntuföreningar, varav den största var Svenska Ubuntuföreningen. Det fanns även ett antal lokala föreningar.
Ubuntus moderföretag Canonical Ltd. är baserat i London, och har uppmuntrat till så kallade LoCos (Local Communities) i alla länder där Ubuntu sprids. Canonical stödjer dessa LoCos med serverplats för forum, wikier, information och support, och användarna/medlemmarna på respektive LoCo är där ideellt. Varje LoCo har en kontaktperson, vald av medlemmarna i samråd med Canonical. Sveriges LoCo finns också registrerad som förening hos Skatteverket och kallas Ubuntu-SE
| ||||||||||||||||||||||||||||||
|