GNOME använder sig endast av Wayland, som hanterar skärmdrivrutiner, tangentbord, mus etc. sedan GNOME 50. De grundläggande komponenterna i miljöns GUI utgörs av programbiblioteketGTK+ som ursprungligen utvecklades för bildbehandlingsprogrammet GIMP.
GNOME fokuserar på att göra en så användarvänlig miljö som möjligt och det finns dokument som specificerar hur program ska skrivas för att integreras ordentligt i användarmiljön. I fokus finns även tillgänglighet för funktionshindrade personer.
Sedan GNOME 2 har produktivitet varit ett huvudfokus för GNOME. För att lyckas med det skapades GNOME Human Interface Guidelines (HIG). GNOME program delar en homogen gränssnitts stil men begränsas inte till samma GUIwidgets. Snarare är GNOME:s gränssnitt styrd av ett koncept från HIG, som tar insikter från kognitivergonomi. Med HIG kan utvecklare skapa högkvalitativa, homogena och användbara gränssnitt till sina program eftersom den hanterar allt från gränssnitt design till den rekommenderade pixelbaserade layouten av widgets. Kritiker har dock klagat över GNOME:s otraditionella användargränssnitt (UI) och slöseri med skärmyta.
Under GNOME 2 ändringarna togs flera inställningar, som ansågs ge lite värde, bort. Den grundläggande tanken beskrevs av Havoc Pennington, en programutvecklare involverad i projektet som betonade iden att det är bättre att program fungerar rätt från början, än det är att lägga till UI
”
A traditional free software application is configurable so that it has the union of all features anyone's ever seen in any equivalent application on any other historical platform. Or even configurable to be the union of all applications that anyone's ever seen on any historical platform (Emacs *cough*).
Does this hurt anything? Yes it does. It turns out that preferences have a cost. [...] [E]ach one has a price, and you have to carefully consider its value. Many users and developers don't understand this, and end up with a lot of cost and little value for their preferences dollar.
GNOME:s mål är att göra och hålla skrivbordmiljön fysiskt- och kognitivt ergonomiskt för funktionsnedsatta.
GNOME hanterar tillgänglighetsfrågor för datorer genom att använda Accessibility Toolkit (ATK) som förbättrar användarupplevelsen genom att använda speciella inmatningsmetoder, talsyntes och röstigenkänning. Särskilda verktyg är registrerade med ATK med hjälp av Assistive Technology Service Probider Interface (AT-SPI) och används i hela skrivbordet. Flera hjälpmedel utgivare som Orca skärmläsare och Dasher input method utveklades specifikt för användning i GNOME.
Program
GNOME har många program som utvecklats för det och har också ett centralt programbibliotek. Dessa program inkluderar:
