Mobiloperativsystem

Skärmbild av Android, ett exempel på ett mobiloperativsystem.
Andel av den globala smarttelefonförsäljningen till slutkund under andra kvartalet 2011 sorterat efter operativsystem, enligt Gartner.

Ett mobiloperativsystem är en programvara som utgör operativsystem till en smartphone, surfplatta, smartklocka, smart-TV, smart högtalare eller annan mobil enhet, på liknade sätt som att Windows, Linux eller Mac OS är operativsystem för en dator eller laptop. Vanligen innefattas inte operativsystem för handdatorer (PDA:er) som inte är mobiltelefoner i definitionen av mobiloperativsystem. Ett operativsystem möjliggör utveckling och installation av tredjepartsprogramvara, exempelvis mobila appar. Ett komplett mobiloperativsystem tillhandahåller filsystem och användargränssnitt, och möjliggör att man kan växla mellan flera aktiva applikationsprogramvaror (multikörning). Det erbjuder standardiserade programmeringsgränssnitt (API:er) som applikationsprogramvaran kan använda för att utnyttja operativsystemets funktioner och resurser. De flesta mobiloperativsystem är öppna system i bemärkelsen att de kan porteras till olika tekniska plattformar, fritt eller mot royalty.

En mobiltelefon som inte är en smartphone saknar ett komplett operativsystem, och har istället i allmänhet proprietär firmware. Emellertid kan en sådan mobiltelefon ändå tillåta mobilspel och andra enkla mobilappar, till exempel baserade på de standardiserade programmeringsgränssnitten Java ME och BREW. Dessa möjliggör dock inte appar som är lika kraftfulla och integrerade med telefonens användargränssnitt som vid ett komplett mobiloperativsystem, och tillåter inte multikörning.

Exempel på mobiloperativsystem är Android, IOS, Blackberry, Symbian och LineageOS.

Populära operativsystem

Android från Google inc.

Utvecklingen påbörjades av Android Inc. som senare blev uppköpt av Google år 2005. Den första smartphone som kom med operativsystemet Android hette HTC Dream och presenterades den 23 september 2008 och släpptes den 22 oktober 2008 i USA och i början av 2009 i Sverige.

IOS från Apple

Första enheten med IOS operativsystemet är Iphone och släpptes 29 juni 2007. Operativsystemets tidigare namn var Iphone OS men byttes till IOS i samband med lanseringen av mobiltelefonen Iphone 4 och dess tillhörande operativsystem IOS 4.

Symbian från Symbian Foundation

Symbian är ett operativsystem avsett främst för mobiltelefoner som den amerikanska konsultjätten Accenture vidareutvecklar från och med oktober 2011. Symbian utvecklades tidigare av Nokia (februari 2009–oktober 2011) och av Symbian Software Limited (1998–2009).

Windows Phone från Microsoft

Innan Windows Phone 7 lanserades var operativsystemet mer känt som Windows Mobile.

Jämförelse mellan olika mobila OS

OSTidsperiodFöretagOS FamiljProcessor-
arkitektur
Programmerings-
språk
LicensOfficiella SDK plattform(ar)Extra kostnader för att utveckla
Android2008-Open Handset Alliance (Google)LinuxARM, MIPS, Power Architecture, x86C, C++, JavaÖppen licens utom version 3 HoneycombLinux, Mac OS X och Windows25 USD engångsavgift
IOS2007-AppleMac OS/Unix-likeARMC, C++, Objective-CProprietär EULA, öppna programvarukomponenterMac OS X använder IOS SDK99 USD/år
LineageOS2016-LineageOS communityLinux/AndroidARM, ARM64, x86, x86-64C, C++, Java, KotlinÖppen källkodLinuxGratis
Tizen2012-Linux Foundation, Samsung/IntelLinuxARM, x86C, C++, HTML5, JavaScriptÖppen källkod med proprietära komponenterWindows, Ubuntu och macOS
Sailfish OS2013-JollaLinuxARM, ARM64, x86C++, QMLÖppen källkod med proprietära komponenterWindows, macOS och LinuxGratis
Ubuntu Touch2013-Canonical/UBportsLinuxARM, ARM64, x86C++, QML, JavaScript, HTML5Fri och öppen programvaraLinux, Windows och macOSGratis
webOS2009-2014HP/Palm, IncLinuxARMCÖppna program, stängda programmodulerLinux, Mac OS X och Windows0–99 USD/år mot slutet
Windows Mobile2000-2010MicrosoftWindows CE 5.2ARMC++ProprietärWindows99 USD/år för 5 appinlämningar
Windows Phone 72010-2015MicrosoftWindows CE 7ARMMany, .NET (Silverlight/XNA)Proprietär Windows99 USD/år mot slutet
BlackBerry OS1999-2022RIMMobilt OSARMJavaProprietärWindows200 USD per 10 appinlämningar
Symbian1998-2014Symbian FoundationMobilt OSARMC++Eclipse Public LicenseWindows, Linux, Mac OS1 EUR mot slutet
Maemo2005-2011NokiaLinuxARMC/C++Öppen licens, stängda programkomponenterGNU/LinuxGratis
MeeGo2010-2011Linux FoundationLinuxARM, x86C++Fria och öppna programGNU/Linux och Windows0 USD mot slutet
bada2010-2013SamsungRTOS eller LinuxARMC++ProprietärWindows0 USD
Openmoko Linux2007-2012OpenmokoLinuxARMC, C++, PythonFri och öppen programvaraLinuxGratis

Källor

  1. ↑ ”Gartner Says Sales of Mobile Devices in Second Quarter of 2011 Grew 16.5 Percent Year-on-Year; Smartphone Sales Grew 74 Percent”. Gartner. 11 augusti 2011. http://www.gartner.com/it/page.jsp?id=1764714. Läst 5 oktober 2011.
  2. ↑ ”Google Buys Android for Its Mobile Arsenal”. http://www.businessweek.com/technology/content/aug2005/tc20050817_0949_tc024.htm. Läst 15 september 2011.
  3. ↑ ”Android Timeline” (på engelska). Google. Arkiverad från originalet den 27 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090627025011/http://www.android.com/about/timeline.html. Läst 15 september 2011.
  4. ↑ ”Iphone release” (på engelska). http://www.wired.com/thisdayintech/2009/06/dayintech_0629/. Läst 15 september 2011.
  5. ↑ ”Iphone OS changes name”. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120206070709/http://www.macworld.com/article/151812/2010/06/iphone_os_4_wwdc.html. Läst 15 september 2011.
  6. ↑ ”Gartner Says Worldwide Mobile Phone Sales Grew 35 Percent in Third Quarter 2010; Smartphone Sales Increased 96 Percent”. Gartner, Inc. 10 november 2010. Arkiverad från originalet den 13 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110113073826/http://www.gartner.com/it/page.jsp?id=1466313. Läst 21 februari 2011.
  7. ↑ ”Windows Mobile changes name”. Arkiverad från originalet den 21 november 2011. https://web.archive.org/web/20111121053504/http://www.theinquirer.net/inquirer/news/1495570/windows-mobile-windows-phone. Läst 15 september 2011.
  8. ↑ ”I think I’m having a Gene Amdahl moment”. Android Developer Blog. 6 april 2011. http://android-developers.blogspot.com/2011/04/i-think-im-having-gene-amdahl-moment.html. Läst 7 september 2011.
  9. ↑ Stewart Mitchell, "Android lets developers work closer to the metal" Arkiverad 27 april 2015 hämtat från the Wayback Machine., PC Pro, 11/02/11
  10. ↑ ”Android SDK | Android Developers”. developer.android.com. http://developer.android.com/sdk/index.html. Läst 7 september 2011.
  11. ↑ ”Komma igång med Play Console - Steg 3: Betala registreringsavgiften”. Google. https://support.google.com/googleplay/android-developer/answer/6112435?hl=sv. Läst 5 september 2026.
  12. ↑ ”Apple Developer Program”. Apple. https://developer.apple.com/programs/. Läst 5 september 2026.
  13. ↑ ”LineageOS”. GitHub. https://github.com/LineageOS. Läst 5 september 2026.
  14. ↑ ”Tizen Studio Download”. Tizen. https://developer.tizen.org/development/tizen-studio/download?langswitch=en. Läst 5 september 2026.
  15. ↑ ”Apps”. Sailfish OS Documentation. https://docs.sailfishos.org/Develop/Apps/. Läst 5 september 2026.
  16. ↑ ”Harbour”. Sailfish OS Documentation. https://docs.sailfishos.org/Develop/Apps/Harbour/. Läst 5 september 2026.
  17. ↑ ”Ubuntu Touch SDK beta”. Ubuntu. https://ubuntu.com/blog/2013/07/24/ubuntu-touch-sdk-beta/. Läst 5 september 2026.
  18. ↑ ”webOS Developer Center - Downloading and Installing the 3.0.2 SDK and PDK”. developer.palm.com. Arkiverad från originalet den 17 september 2011. https://web.archive.org/web/20110917005226/https://developer.palm.com/content/resources/develop/sdk_pdk_download.html. Läst 7 september 2011.
  19. ↑ ”Developer Program Details”. HP. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111006042126/https://developer.palm.com/content/resources/distribute/developing_and_distributing_with_hp/developer_program_details.html. Läst 5 september 2026.
  20. ↑ ”Windows Mobile 6 Professional and Standard Software Development Kits Refresh”. Microsoft. 5 januari 2007. http://www.microsoft.com/download/en/details.aspx?id=6135. Läst 7 september 2011.
  21. ↑ ”Microsoft Unveils Its Developer Strategy for the Next Generation of Windows Phones”. Microsoft. https://news.microsoft.com/source/2009/03/11/microsoft-unveils-its-developer-strategy-for-the-next-generation-of-windows-phones/. Läst 5 september 2026.
  22. ↑ ”Windows Phone 7: The AnandTech Guide”. AnandTech. 21 mars 2010. Arkiverad från originalet den 7 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170607042622/http://www.anandtech.com/show/2969/windows-phone-7-series-the-anandtech-guide/13. Läst 7 september 2011.
  23. ↑ ”App Hub - Windows Phone and Xbox Live Indie Games Development”. Microsoft. Arkiverad från originalet den 2 september 2011. https://web.archive.org/web/20110902083531/http://create.msdn.com/en-US/. Läst 7 september 2011.
  24. ↑ ”Microsoft slashes Windows Phone developer registration fee to just $8 for 8 days”. Windows Central. https://www.windowscentral.com/microsoft-slashes-windows-phone-developer-registration-fee-just-8-8-days. Läst 5 september 2026.
  25. ↑ ”BlackBerry - Java Application Development”. Research In Motion. Arkiverad från originalet den 3 september 2011. https://web.archive.org/web/20110903061009/http://us.blackberry.com/developers/javaappdev/. Läst 7 september 2011.
  26. ↑ ”BlackBerry App World FAQ”. CrackBerry. https://forums.crackberry.com/blackberry-os-apps-f35/blackberry-app-world-faq-489403/. Läst 5 september 2026.
  27. ↑ ”Nokia Developer - Symbian SDKs”. Nokia. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110828170208/http://www.developer.nokia.com/Resources/Tools_and_downloads/Other/Symbian_SDKs/. Läst 7 september 2011.
  28. ↑ ”Nokia Qt SDK 1.0”. Nokia. 3 november 2010. Arkiverad från originalet den 2 september 2011. https://web.archive.org/web/20110902175040/http://www.developer.nokia.com/info/sw.nokia.com/id/e920da1a-5b18-42df-82c3-907413e525fb/Nokia_Qt_SDK.html. Läst 7 september 2011.
  29. ↑ ”Nokia Publisher Guide: sid 17”. Nokia. https://www.slideshare.net/slideshow/nokia-publisher-guide/17058091. Läst 5 september 2026.
  30. ↑ ”Open development/Why the closed packages - maemo.org wiki”. Arkiverad från originalet den 20 september 2011. https://web.archive.org/web/20110920115440/http://wiki.maemo.org/Why_the_closed_packages. Läst 18 september 2011.
  31. ↑ ”Documentation/Maemo 5 Final SDK Installation - maemo.org wiki”. maemo.org. 4 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 3 september 2011. https://web.archive.org/web/20110903045935/http://wiki.maemo.org/Documentation/Maemo_5_Final_SDK_Installation#Installing_Maemo_5_SDK_using_GUI_Installer. Läst 7 september 2011.
  32. ↑ ”Extras-devel”. maemo.org. https://wiki.maemo.org/Extras-devel. Läst 5 september 2026.
  33. ↑ ”MeeGo SDK”. developer.meego.com. 19 maj 2011. Arkiverad från originalet den 2 september 2011. https://web.archive.org/web/20110902011208/http://developer.meego.com/meego-sdk. Läst 7 september 2011.
  34. ↑ ”Open Governance Index: sid 24”. VisionMobile. https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5f/VisionMobile_Open_Governance_Index_report.pdf. Läst 5 september 2026.
  35. ↑ ”bada SDK”. developer.bada.com. 25 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 1 september 2011. https://web.archive.org/web/20110901220406/http://developer.bada.com/devtools/sdk. Läst 7 september 2011.
  36. ↑ ”Samsung releases bada SDK beta - "Registration in the bada program is free"”. Fierce Network. https://www.fierce-network.com/developer/samsung-releases-bada-sdk-beta. Läst 5 september 2026.
  37. ↑ ”UpFront”. Linux Journal. https://www.linuxjournal.com/article/9768. Läst 5 september 2026.

Se även