Regnbåge (fisk)

Uppslagsordet ”Forell” leder hit. För andra betydelser, se Forell (olika betydelser).
Regnbåge
Status i världen: Livskraftig (lc)
Oncorhynchus mykiss
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningLaxartade fiskar
Salmoniformes
FamiljLaxfiskar
Salmonidae
SläkteStillahavslaxar
Oncorhynchus
ArtRegnbåge
O. mykiss
Vetenskapligt namn
§ Oncorhynchus mykiss
Auktor(Walbaum, 1792)
Synonymer
Salmo kamloops Dymond, 1931
Salmo irideus Bajkov, 1927
Salmo nelsoni Evermann, 1908
Oncorhynchus mykiss Evermann, 1908
Salmo gilberti Jordan, 1894
Salmo gairdneri Jordan, 1894
Salmo rivularis (Jordan, 1892)
Salmo kamloops (Jordan, 1892)
Oncorhynchus kamloops Jordan, 1892
Salmo masoni Suckley, 1860
Salmo truncatus Suckley, 1859
Salmo rivularis Ayres, 1855
Salmo gairdneri Gibbons, 1855
Salmo gairdnerii Gibbons, 1855
Salmo iridea Gibbons, 1855
Trutta iridea (Gibbons, 1855)
Salmo irideus Gibbons, 1855
Salmo gairdneri Richardson, 1836
Salmo gairdnerii Richardson, 1836
Fario gairdneri (Richardson, 1836)
Oncorhynchus gairdnerii (Richardson, 1836)
Salmo gairdnerii Richardson, 1836
Salmo penshinensis Pallas, 1814
Parasalmo penshinensis (Pallas, 1814)
Salmo purpuratus Pallas, 1814
Onchorynchus mykiss (Walbaum, 1792)
Parasalmo mykiss (Walbaum, 1792)
Oncorhynchus myskis (Walbaum, 1792)
Onchorrhychus mykiss (Walbaum, 1792)
Salmo mykiss Walbaum, 1792
Hitta fler artiklar om djur med

Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) är en fisk som beskrevs 1792 av Johann Julius Walbaum. Arten har sitt naturliga utbredningsområde i vattendrag som mynnar ut i Stilla havet, men har introducerats på många platser världen över på grund av sin popularitet inom sportfiske och eftersom den anses vara en god matfisk. Regnbågen påminner om öring, men har ofta ett rödaktigt band längs sidan. I matlagningssammanhang används ofta ordet forell för regnbåge eller andra laxfiskar, men ingen fiskart heter så officiellt på svenska.

Systematik

Arten beskrevs av Johann Julius Walbaum 1792 som då gav den då det vetenskapliga namnet Salmo mykiss, där artepitetet tros härstamma från "mykizha", vilket var namnet på fisken hos Kamtjatkas lokalbefolkning. Länge placerades arten inom släkten Salmo, ofta med något av namnen Salmo irideus eller Salmo gairdneri. Idag placerar arten inom släktet stillahavslaxar (Oncorhynchus), tillsammans med bland andra indianlax, puckellax och guldöring. Det har beskrivits åtminstone åtta olika underarter (eller varianter) av regnbåge :

Utseende

Regnbågen är ganska lik öring men har ett rödaktigt band längs sidorna, vilket är det lättaste kännetecknet och dessutom är dess fenor prickiga. Vuxna regnbågar som lever i strömmande vatten väger 0,5 till 2,5 kg, medan de som lever i sjöar eller vandrar till havet oftast blir upp till 10 kg. Det finns exempel på individer upp till 15-20 kilo, men det är ovanligt med exemplar över 10 kg under naturliga omständigheter. Färgteckningen varierar mycket mellan underarterna och mellan former som anpassats till olika livsmiljöer. De fullvuxna fiskarna känns igen på en bred rödaktig rand längs hela sidan, från gälarna till stjärten. Den är allra tydligast på lekande hanar. Fiskköttet kan variera från ljusbrunt till rosa, rött eller nästan vitt. Livslängden i Sverige är cirka 16 år.

Ovansidan har den en grön eller blå färg och intill det röda bandet är kroppen silverfärgad. På hela kroppen finns svarta prickar. Oftast har rygg-, buk- och analfenor en orange eller gul spets. Under parningstiden blir regionen ovanför hannens mun vit. Vid sidolinjeorganet finns 100 till 148 fjäll.

Utbredning

Regnbågens ursprungliga utbredningsområde är norra Stilla havet mellan Asien och Nordamerika, och i vattendrag som mynnar där. Arten hittas i vattendrag i östra Ryssland resepektive från Alaska till halvön Baja California. Flera fyndplatser ligger nära Japan men om arten lever i landet är okänd.

Introducerade populationer

Vildfångade och uppfödda former av denna art har inplanterats för användning som föda och sportfiske, i åtminstone 45 länder, på alla kontinenter utom Antarktis. Regnbågen infördes i Sverige 1928 för fiskodling. Från dessa odlingar rymde individer och arten har i vissa sjöar fått stor spridning.

Ekologi

Regnbågen lever i havet i två till tre år och återvänder därefter vanligtvis till sötvatten för att leka.

Regnbågen och människan

Namn

Regnbåge har många regionala och synonyma trivialnamn, som "regnbågsöring", "regnbågsforell", "laxforell", "fjordörret", "blanklaxöring" och "röd forell". Den har dessutom av finländska och svenska myndigheter tidvis fått benämningen "regnbågslax". Enligt svenska Livsmedelsverket är både "regnbåge" och "regnbågslax" godkända handelsnamn. Kommittén för svenska djurnamn bestämde 2010 att det korrekta svenska namnet är regnbåge.

Status och hot

Några lokala populationer hotas av vattenföroreningar, överfiske, dammbyggnader och introducerade konkurrenter. Hela beståndet är fortfarande stort. IUCN listar arten som livskraftig (LC).

Fiske

Tillagade foreller.

Den är en populär art inom sportfiske, bland annat på grund av dess energiska kämpande vid infångandet. Regnbåge är den dominerande fisken i så kallat put and take-vatten.

Effekter av utplantering

Som i de flesta fall där arter introducerats utanför sina naturliga utbredningsområden, har ekosystemen där utsättning skett påverkats. I regnbågens fall har naturliga bestånd av öring, lax och röding påverkats negativt av introduktionen, men då utsatt fisk numera ofta är steril utgör de inget långsiktigt hot mot naturlig fiskfauna. I fall där fertila fiskar introduceras kan de dock utgöra ett direkt hot mot konkurrenssvaga arter. I andra fall har introduktion i vatten som tidigare helt saknat fiskbestånd, eller haft starkt reducerade bestånd av infödda fiskarter, resulterat i sportfiskevatten av världsklass[källa behövs], till exempel de Stora sjöarna och vattendraget Firehole river i Wyoming.

I kulturen

Regnbågen är officiell statsfisk för delstaten Washington i USA.

Källor

  1. 1 2 3 Hammerson, G.A. & Bogutskaya, N. 2020 Oncorhynchus mykiss . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 12 december 2025.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Scott, W.B. and E.J. Crossman (1973) Freshwater fishes of Canada., Bull. Fish. Res. Board Can. 184:1-966.
  3. 1 2 3 4 5 6 Eschmeyer, W.N. (ed.) (1998) Catalog of fishes., Special Publication, California Academy of Sciences, San Francisco. 3 vols. 2905 p.
  4. ↑ Nielsen, J.L. (1998) Threatened fishes of the world: Oncorhynchus mykiss nelsoni Evermann, 1908 (Salmonidae)., Environ. Biol. Fish. 51(4):376.
  5. 1 2 Gall, G.A.E. and P.A. Crandell (1992) The rainbow trout., Aquaculture 100:1-10.
  6. 1 2 Muus, B.J. and P. Dahlström (1968) Süßwasserfische., BLV Verlagsgesellschaft, München. 224 p.
  7. ↑ Eschmeyer, W.N. (ed.) (2004) Catalog of fishes. Updated database version of January 2004., Catalog databases as made available to FishBase in January 2004.
  8. 1 2 Behnke, R.J. (1992) Native trout of western North America., American Fisheries Society Monograph 6.
  9. ↑ Eschmeyer, W.N. (ed.) (2000) Catalog of fishes. Updated database version of November 2000., Catalog databases as made available to FishBase in November 2000.
  10. ↑ Welcomme, R.L. (1988) International introductions of inland aquatic species., FAO Fish. Tech. Pap. 294. 318 p.
  11. ↑ Bunkley-Williams, L. and E.H. Williams, Jr. (2002) Nematodes of freshwater fishes of the Neotropical region. (Book review)., Caribb. J. Sci. 38(3-4):289-294.
  12. ↑ Frier, J.-O. (1994) Danmark. Danske ferskvandsfisk og deres udbredelsesområde., p. 4-6, 83-99. In J.-O. Frier (ed.) Truede ferskvandsfiskearter i Norden. TemaNord 1994:625. Nordisk Ministerråd, København. (in Danish).
  13. ↑ Fricke, R. (1999) Fishes of the Mascarene Islands (Réunion, Mauritius, Rodriguez): an annotated checklist, with descriptions of new species., Koeltz Scientific Books, Koenigstein, Theses Zoologicae, Vol. 31:759 p.
  14. 1 2 ”Taxonomisk information”. www.artfakta.se. Arkiverad från originalet den 2 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230102070408/https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/206227/details. Läst 2 januari 2023.
  15. ↑ ”Lax, laxöring, öring och forell”. Svenssons nyheter - Njord. 20 oktober 2020. https://fiske.zaramis.se/2020/10/20/lax-laxoring-oring-och-forell/. Läst 11 september 2022.
  16. 1 2 3 ”Artfakta från SLU Artdatabanken”. artfakta.se. https://artfakta.se/. Läst 2 januari 2023.
  17. ↑ Nilsson, Olle W. (1994 ;). Regnbågen och regnbågsfisket : [en faktabok]. Settern. ISBN 91-7586-439-8. OCLC 186365139. https://www.worldcat.org/oclc/186365139. Läst 2 januari 2023
  18. ↑ ”ITIS - Report: Oncorhynchus mykiss”. www.itis.gov. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=161989#null. Läst 2 januari 2023.
  19. ↑ ”Regnbågsöring”. svensk fisk. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518082534/http://www.svenskfisk.se/1119.aspx. Läst 7 maj 2015.
  20. ↑ Nelson & Paetz (1992). ”Rainbow Trout”. The Fishes of Alberta. University of Alberta. sid. 263
  21. ↑ ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. Läst 9 maj 2019.
  22. ↑ ”Regnbågsöring”. Fiskbasen. Arkiverad från originalet den 4 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150204051314/http://www.fiskbasen.se/regnbagsoring.html. Läst 7 maj 2015.
  23. ↑ ”Regnbågslax - Institutet för de inhemska språken”. Kotimaisten kielten keskus. 5 februari 2015. http://www.kotus.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor/1987/regnbagslax. Läst 26 mars 2016.
  24. ↑ ”Detta är norsk fjordörret”. Norsk Fisk. Arkiverad från originalet den 21 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160521040646/http://www.norskfisk.se/Artiklar/Sverige/Fjord%C3%B6rret/Detta-%C3%A4r-norsk-fjord%C3%B6rret. Läst 20 maj 2016.
  25. ↑ Livsmedelsverkets föreskrifter om handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter Arkiverad 21 september 2016 hämtat från the Wayback Machine., SLVFS 2001:37 (H 136) / LIVSFS 2014:23, bilaga, sid. 11. Giltiga från 13 december 2014.
  26. ↑ ”Regnbågsöring”. Naturegate. http://www.luontoportti.com/suomi/sv/kalat/regnbagsoring. Läst 7 maj 2015.
  27. ↑ ”Symbols of Washington State”. Washington State Legislature. http://www.leg.wa.gov/symbols/pages/default.aspx. Läst 29 november 2013.

Externa länkar