Fosiestenen
Fosiestenen  | |
 | |
| Signum | DR 262 |
|---|---|
| RAÄ-nr | Fosie 3:1 |
| Område | Skåne |
| Placering | Fosie kyrka, Fosie socken |
| Tillkomsttid | Vikingatiden, troligen 970-1020 |
| Ristad av | okänd |
Fosiestenen med signum DR 262 är en runsten som nu står vid Fosie kyrka i Fosie socken och Malmö kommun i Skåne. Den är Malmös enda kända runsten. Ristningen saknar ornamentik och består av två raka, stående runrader. Stenens nuvarande placering är inte platsen där den restes. Enligt Riksantikvarieämbetets söktjänst för runor är det ursprungliga läget strax nordost om den rondell som idag finns en bit sydost om kyrkan, och i söktjänsten visas även foton från 1960-talet där stenen står på sin ursprungliga plats, utan någon kyrkmur i sikte. Fosie kyrka byggdes 1896, men det har funnits en kyrka på platsen sedan sent 1100-tal. Runstenen är daterad till 970–1020. Enligt Danske Runeindskrifter upptäcktes den år 1627. Den från runor translittererade och översatta inskriften lyder enligt nedan:
Inskriften
Translitterering av runinskriften:
- as(b)iarn × risþi (×) stin × þan(s)i × aftiʀ : tuark : filaka × sin : trik : kuþan
Normalisering till rundanska:
- Æsbiorn resþi sten þænsi æftiʀ Dwærg, felaga sin, dræng goþan.
Översättning till nusvenska:
- Asbjörn reste sten denna efter Dvärg, kamraten sin, en god dräng.
Tolkning
Det vikingatida ordet ”dräng” på runstenen har inte samma betydelse som det har idag. Lena Peterson översätter i sitt uppslagsverk Svenskt Runordsregister drængR till ”(ung) man”. Mats P Larsson beskriver det som ”en person som hade rest och som hade dödat mycket människor i strid, och som var duktig på andra saker också, kanske kunde skriva poesi [...] och så vidare.” En dräng var alltså något man gärna ville vara, och Asbjörn har tydligen tänkt mycket högt om sin kamrat Dvärg.
Det är också möjligt att Asbjörn och Dvärg rest tillsammans. Svenskt Runordsregister översätter félagi (nominativformen av felaga) som ”bolagsman, kamrat.” Runt 1000-talet, när stenen bör ha rests, var det vanligt med handelsresor åt öst, till nuvarande Baltikum, Finland, och Ryssland, men även resor till Grekland (för att arbeta som legosoldater) var vanliga. De två kan alltså ha varit på handelsresor tillsammans, varför Dvärg varit Asbjörns ”bolagsman,” eller ”kamrat.”
Datering
Runorna som används är långkvistiga, de tillhör alltså en av de tre runtyperna av den 16-typiga runraden som användes under vikingatiden.
Enligt Ann-Sofie Gräslunds stilgruppering skall denna sten klassificeras som RAK då den saknar zoomorfisk ornamentik. Den har inte heller några andra utsmyckningar, utan den består av ett runband längs med stenens kant. Hennes metod daterar RAK-gruppen till 970–1020. Danske Runeindskrifter ger samma datering. Den senare halvan av 900-talet och de första decennierna av 1000-talet är även tidsperioden man daterat allra flest runstenar från i Danmark.
Se även
Källor
- ↑ Fornminnesregistret: Fosie3:1
- ↑ Svenska Kyrkan Malmö. Fosie kyrka: Svenska Kyrkan Malmö.
- ↑ ”Runer, indskrift og billeder af: Fosie-sten”. runer.ku.dk. Arkiverad från originalet den 22 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220322025339/https://runer.ku.dk/VisGenstand.aspx?Titel=Fosie-sten. Läst 29 december 2020.
- 1 2 Samnordisk runtextdatabas, DR 262, 2014
- ↑ Peterson, L., 2006. Svenskt runordsregister. 3 red. Uppsala: Institutionen för nordiska språk.
- ↑ Larsson, M. G., 13 februari 2017. Runstenar och utlandsresor. Föreläsning, Uppsala Universitet.
- ↑ Jansson, S. B. F., 1987. i: Runes in Sweden. Värnamo: Fälths Tryckeri, pp. 25-27.
- ↑ Gräslund, A.-S., 2003. Reallexikon der Germanischen Altertumskunde. Walter de Gruyter GmbH.
- ↑ Snædal, T., 1994. Runmärkt. Från brev till klotter. Runorna under medeltiden.. i: S. Benneth, J. Ferenius, H. Gustavson & M. Åhlén, red. Vardagsliv och visdomsord. Stockholm: Carlsson Bokförlag, p. 16.