Fria gruppen var i svenska val 1909–1921 de valblanketter utan anknytning till ett politiskt parti.
Konceptet introducerades i Sverige 1909, när proportionella val började användas för riksdagsval, landstingsval och kommunval. Kandidater kunde då välja om de ville ha partibeteckning eller inte, som i sin tur påverkade hur rösterna sammanställdes. Det var trott att den fria gruppen skulle ha stor påverkan och att partibeteckningar inte var så viktiga, men det blev tvärtom. Den fria gruppen kom att ha liten betydelse.
I andrakammarvalet 1911 saknade bara 210 röster partibeteckning, av 607 487 röster totalt. I landstingsvalen 1910 blev 7 personer invalda från den fria gruppen, av 1 217 totalt. De flesta röster utan partibeteckning var i valkretsar där de flesta kandidater var del av den fria gruppen.
Röstningssystemet ändrades 1921 och gjorde det obligatoriskt för valblanketter att ha partibeteckningar, vilket avskaffade den fria gruppen.