| Friedrich Hund | |
| | |
| Född | 4 februari 1896 Karlsruhe |
|---|---|
| Död | 31 mars 1997 (101 år) Göttingen |
| Medborgare i | Tyskland och Östtyskland |
| Utbildad vid | Leipzigs universitet Jenas universitet Rostocks universitet Göttingens universitet |
| Sysselsättning | Fysiker, kärnfysiker, fackboksförfattare, universitetslärare, kemist |
| Befattning | |
| Professor Rektor för Jenas universitet (1948) | |
| Arbetsgivare | Johann Wolfgang Goethe-Universität Jenas universitet Göttingens universitet Leipzigs universitet Rostocks universitet |
| Maka | Ingeborg Seynsche (g. 1931–) |
| Barn | 6 |
| Utmärkelser | |
| Max Planck-medaljen (1943) Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset (1965) Cothenius-medaljen (1971) Otto Hahn-priset i kemi och fysik (1974) DDR:s nationalpris | |
| Redigera Wikidata | |
Friedrich Hund, född 4 februari 1896 i Karlsruhe, Tyskland, död 31 mars 1997 i Göttingen, Tyskland, var en tysk fysiker, känd för sitt arbete med atomer och molekyler. Han är känd för Hunds regel för att förutsäga elektronkonfigurationen hos kemiska element. Hans arbete med Hunds fall och molekylär orbitalteori främjade förståelsen av molekylstruktur.
Efter studier i Marburg och Göttingen arbetade Hund som privatlektor i teoretisk fysik vid Göttingens universitet (1925), blev Friedrich Hund professor vid Rostocks universitet 1927, ordinarie professor där 1928, professor vid Leipzigs universitet 1929, Jenas universitet (1946), Frankfurts universitet (1951) och från 1957 återigen i Göttingen. Dessutom vistades han i Köpenhamn (1926) med Niels Bohr och föreläste om atomen vid Harvards universitet (1928). Han publicerade totalt mer än 250 artiklar och essäer. Hund gav avgörande bidrag till kvantteorin - särskilt gällande atomens struktur och molekylspektra.
Hund gifte sig med matematikern Ingeborg Seynsche (1905–1994) i Barmen den 17 mars 1931. Familjen hade sex barn: schackspelaren och matematikern Gerhard Hund (1932–2024), Dietrich (1933–1939), Irmgard (född 1934), Martin (1937–2018), Andreas (född 1940) och Erwin (1941–2022). Schackkvinnan och stormästaren Barbara Hund (född 1959) och schackspelaren Isabel Hund (född 1962) är hans barnbarn.

Hund arbetade med ansedda fysiker som Erwin Schrödinger, Paul Dirac, Werner Heisenberg, Max Born och Walther Bothe. Vid den tiden var han Borns assistent och arbetade med kvanttolkning av bandspektra för diatomära molekyler. Faktum är att Robert S. Mulliken, som tilldelades Nobelpriset i kemi 1966 för molekylär orbitalteori, alltid påstod det stora inflytande Hunds arbete hade på hans eget och att han gärna skulle ha delat Nobelpriset med Hund. Som ett erkännande av vikten av Hunds bidrag kallas molekylär orbitalteori ofta för Hund-Mulliken MO-teorin. Hunds regel för maximal multiplicitet är en annan eponym och 1926 upptäckte Hund den så kallade tunneleffekten eller kvanttunnelbildning.
Hunds fall, som är specifika regimer i diatomisk molekylär rörelsemängdsmomentkoppling, och Hunds regler, som styr atomära elektronkonfigurationer, är viktiga inom spektroskopi och kvantkemi. Inom kemi är den första regeln, Hunds regel för maximal multiplicitet, särskilt viktig och kallas ofta helt enkelt Hunds regel.
År 1927 introducerade han den skenbara paradoxen, senare kallad "Hunds paradox", för varför kirala molekyler som sockerarter och aminosyror finns i vänster- eller högerform men inte i superpositioner. Hund visade att de kirala tillstånden är instabila men att de relevanta tunnelhastigheterna för stora molekyler är för långsamma för att observeras. Senare utveckling av kvantdekoherensteorin förklarar stabiliteten hos kiralitet i vissa mindre molekyler som en manifestation av den kvanta Zenoneffekten.
Senare kom Hund i flera arbeten även att behandla teorin för molekylernas och deras spektras byggnad. Hund författade bland annat Linienspektren und periodisches System der Elemente (1927) och Allgemeine Quantenmechanik des Atom- und Molekülbaues (i Handbuch der Physik, utgiven av Hans Geiger och Karl Scheel, 24:1, 2:a upplagan 1933).
Hund var medlem av International Academy of Quantum Molecular Science.
Med anledning av hans 100-årsdag, publicerades boken: Friedrich Hund: Geschichte derphysikalischen Begriffe [Historia om fysiska begrepp] (Heidelberg, Berlin, Oxford), Spektrum, Akademie Verlag 1996, ISBN 3-8274-0083-X. En recension skrevs också av Werner Kutzelnigg. Hunds arbete och intresse för vetenskapshistoria diskuterades också intensivt i en intervju som genomfördes av Klaus Hentschel och Renate Tobies.
Utöver de många utmärkelser som han tilldelats, blev Friedrich Hund hedersmedborgare i Jena/Saale, och en gata i Jena uppkallades efter honom. I juni 2004 fick en del av en ny byggnad för fysikinstitutionen i Göttingen adressen Friedrich-Hund-Platz 1. Samma namn valdes för Institutet för teoretisk fysik vid Göttingens universitet.
|