Uppslagsordet ”frysning” leder hit.För det kroppsliga tillståndet, se Köldskada.
Djupfryst mat på ett fryslager.Djupfrysta livsmedel i en öppen frysdisk i en butik.
Djupfrysning är en konserveringsmetod där hållbarheten hos ett livsmedel ökas genom att varan fryses ner mycket snabbt. Effekten beror på att mikroorganismer inte kan utvecklas i låga temperaturer. Iskristallerna som bildas hinner inte växa sig så stora att de spränger cellväggarna, något som annars kan förstöra till exempel fisk. Infrysningstemperaturen för livsmedel bör vara -20°C eller kallare, medan förvaringstemperaturen i exempelvis hemmafrysar bör vara -18°C eller kallare.
Djupfrysning kan bevara livsmedel längre, men inte förbättra livsmedel. För bästa effekt bör därför det som man fryser in vara av bra kvalitet.
Varma livsmedel bör aldrig frysas ner eftersom det förlänger nedfrysningstiden och medför att frysen värms upp eller att frysens energianvändning ökar. Långsam nedfrysning eller för tätt packad frys kan även medföra att det bildas iskristaller. Frysningen förhindrar inte härskning, men processen sker långsammare.
Historia
Djupfrysningen introducerades i Sverige på 1940-talet från USA och 1945 såldes de första djupfrysta varorna i butik. I synnerhet frysta bär och grönsaker hade stor efterfrågan. Frysar var dock dyra för privatpersoner och blev först vanliga i hemmen på 1960-talet. Under 1950-talet förekom så kallade andelsfrysar, kollektiva frysar som delades mellan hushåll och där varje hushåll kunde hyra ett frysfack.
Terminologi
Verbet frysa böjs vanligen starkt: frysa – frös – frusit, med participformenfrusen. I den så kallade transitiva betydelsen ’frysa in, bringa att frysa’, kan verbet dock även böjas svagt: frysa – fryste – fryst, med participet fryst.
Den svaga transitiva böjningen i introducerades i språket 1946 efter att reklamchefen vid Marabou, Leif Sandström, hade hört av sig till Svenska språknämnden angående möjligheten att införa uttrycket djupfrysta jordgubbar. Marabou beslöt därefter att införa formen djupfryst och böjningen frysa – fryste – fryst för den transitiva betydelsen. Därefter följde andra företag i samma spår, och den svaga böjningen infördes i SAOL 1950.
Hållbarhet för djupfrysta livsmedel
Hållbarhetstiden beror delvis på hur mycket fett frysvaran innehåller. Fetare livsmedel har kortare hållbarhetstid i frysen. Generella hållbarhetstider för livsmedel som är väl förpackade:
För längsta hållbarhet i frysen är det viktigt att livsmedlen är förpackade i lufttäta förpackningar.
Livsmedel som inte bör frysas in
Det mesta går att frysa in, men vissa livsmedel blir förstörda eller förändras efter infrysning.
Majonnäs kristalliseras och skär sig när den tinas upp.
Gurka och bladsallat blir vattnig och svampig efter upptining.
Hela färska ägg expanderar så att skalet spricker och om skalet innehåller bakterier kan dessa komma in i ägget. Däremot kan man frysa in söndervispade ägg.
Färska mjölkprodukter som filmjölk kan vassla sig så att de skär sig. Även crème fraiche och gräddfil blir snabbt grynig och vattnig. Mjölk och grädde förändras i smak, men kan fortfarande användas i matlagningen.
I potatis omvandlas stärkelsen, vilket resulterar i ändrad konsistens och att den blir vattnig.
Tillagad pasta går att frysa in, men blir svampigare och vattnigare när den tinas. Färsk pasta och okokt pasta fungerar bättre att frysa in.
Källor
123456Rutiga kokboken, ICA-förlaget, fjärde utgåvan, 1994.
