| Georg Sibbern | |
| | |
| Född | 29 mars 1816 Værne Kloster, Norge |
|---|---|
| Död | 4 oktober 1901 eller 5 oktober 1901 Rygge, Norge |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo, Oslo katedralskole, |
| Sysselsättning | Politiker, diplomat |
| Befattning | |
| Ambassadör Norges statsminister i Stockholm (1859–1861) Norges statsminister i Stockholm Regeringen Frederik Stang (1861–1871) | |
| Föräldrar | Valentin Sibbern Anne Cathrine de Stockfleth |
| Släktingar | Carl Sibbern (syskon) Alethe Due (syskon) Frederik Due |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Sankt Olavs orden Storkors av Sankt Olavs orden Nederländska Lejonorden Kungliga Serafimerorden Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden Hederslegionen Leopoldsorden Dannebrogorden Rumänska Stjärnans orden Kungliga Nordstjärneorden Meschidie-orden | |
| Redigera Wikidata | |
Georg Christian Sibbern, född den 29 mars 1816 på Vernekloster, död där den 5 oktober 1901, var en norsk diplomat och statsminister, son till Valentin Christian Wilhelm Sibbern.
Sibbern blev juris kandidat 1837, sekreterare i Utrikesdepartementet i Stockholm 1838, legationssekreterare 1842–50, chargé d’affaires 1850, ministerresident 1854 i Washington, D.C., sekreterare hos kronprins Karl som vicekonung i Norge 1856 och medlem av interimsregeringen 1857, statsminister och (som sådan) medlem av norska statsrådsavdelningen i Stockholm var Sibbern från den 16 december 1858 till den 30 november 1861, då han tog avsked i följd av den genom striden om Riksaktens revision framkallade krisen. Han återvände dock redan den 17 december samma år till sin post.
Han kvarstannade på den till den 9 oktober 1871, då han tog avsked på grund av, att propositionen om det av andra unionskommittén (1865–67) utarbetade unionsförslaget kort förut hade lidit ett överväldigande nederlag i stortinget.
1878–84 var han de förenade rikenas envoyé i Paris. Vid Frederik Stangs avgång den 4 oktober 1880 erbjöds Sibbern att bli hans efterträdare, men han vägrade.
| |||||
|