Geta, Åland

	Geta
	Kommun
	Vapen
	Vapen
Land	Finland
Landskap	Åland
Area	605,7 km²
- land	84,6 km²
Folkmängd	514 (2024-08-21)
Befolkningstäthet	6,1 invånare/km²
Ledare
- Kommun-/stadsdirektör	Niklas Oriander
- Kommunfullmäktiges; ordförande	Gun-Britt Lyngander
- Kommunstyrelsens; ordförande	Ingvar Björling
- Politisk fördelning	(9); - Getalistan: 7; - Liberalerna: 2
Kommunkod	065
Geonames	3041793
Läge; - Latitud:; - Longitud:	60°23′00″N 19°51′00″Ö / 60.38333°N 19.85000°Ö;
Språk; - Svenska:; - Finska:; - Övriga:	422 (82,1 %); 22 (4,3 %); 70 (13,6 %)
	Webbplats: www.geta.ax

Geta är en kommun i Finland, belägen i det autonoma och enspråkigt svenska landskapet Åland. Det är den nordligaste kommunen på fasta Åland, med drygt 500 invånare. Kommunens centralort är Vestergeta, som ligger cirka 40 kilometer norr om Mariehamn.

Geografi

Geta utgör tillsammans med Finström, Saltvik och Sund det historiska området Egentliga Åland.

Landskapsbilden i kommunens södra delar präglas av öppna jordbruks- och kulturlandskap. De västra och östra delarna består av skärgårdsmiljöer, medan de norra delarna domineras av djupa skogar och höga berg som sluttar direkt mot Bottenhavet (lokalt Norrahavet). Getabergen är ett populärt utflyktsmål för klättrare och vandrare.

Bland byarna i kommunen finns Vestergeta, Bolstaholm, Dånö, Finnö, Gräggnäs, Höckböle (med naturreservatet Höckböleholmen), Isaksö, Labbnäs, Möckelgräs, Olofsnäs, Pantsarnäs, Skinnarböle, Snäckö och Östergeta. Ön Skråbjörkö tillhör Geta men är geografiskt en exklav, helt omgärdad av Hammarlands kommun.

Geta gränsar till Finström, Hammarland och Saltvik. Den totala arean är 605,7 km², varav landarean utgör 84,6 km².

Historia

Getas bergsområden var bland de första delarna av Åland som reste sig ur havet efter den senaste istiden. De första människorna på fasta Åland bosatte sig här, och området var ett lokalt maktcentrum fram till modern tid. I Vestergeta och Östergeta finns gott om fornminnen från stenåldern och framåt, bland annat i form av grav- och boplatsområden.

Historiskt har Geta varit en föregångare inom turism. Redan 1931 uppfördes Ålands första turisthydda i Getabergen. Även varvsindustrin har varit betydande, med flera skeppsvarv för bygge av både segelfartyg och den traditionella Getasnipan.

Namnet Geta antas ha två möjliga ursprung: antingen från gethållning i området eller från det fornnordiska verbet "geta" (gäta), som betyder 'vakta' eller 'ge akt på'. De höga Getabergen vid Bottenhavet kan ha använts som vaktplatser av säljägare och sjöfarare under vikingatiden.

Sevärdheter

Dånö hembygdsmuseum visar livet i ett typiskt lots- och fiskartorp från förr.
Geta kyrka i Vestergeta är en medeltida stenkyrka, uppförd omkring 1450.
Getabergen (107 m ö.h.) är en storslagen utsiktsplats med utsiktstorn. En stig leder till Getagrottan, som enligt traditionen var en tillflyktsort för lokalbefolkningen under Stora ofreden i början av 1700-talet.

Geta kyrka
Utsiktstornet på Getabergen
Restaurang Soltuna

Service

I centralorten Vestergeta finns kommunkontor, daghem, skola (årskurs 1–6), bibliotek och äldreboende. Där finns även livsmedelsbutiken Getaboden, som också fungerar som postombud och bensinstation. Kommunen har flera utmärkta vandringsleder, en hembygdsgård och en småbåtshamn med gästbrygga. Återkommande evenemang inkluderar en poesi- och visfestival, Getadagsmarknad och fisketävlingar.

Näringsliv

Geta är en traditionell jordbruksbygd där jord- och skogsbruk samt fiske fortfarande är viktiga näringar. Äppelodling och boskapshållning är utmärkande inslag, och gårdsförsäljning från lokala producenter förekommer. Småföretagandet är omfattande, särskilt inom bygg, hantverk, service och turism.

I kommunen finns hotell, restauranger, kaféer, stugbyar och hantverksbutiker. De största företagen är hotellet HavsVidden, turistanläggningen Soltuna och butiken Getaboden. Kommunen är den största arbetsgivaren med cirka 25 anställda.

Kommunikationer

Många invånare arbetspendlar, främst till Godby och Mariehamn, och det finns allmänna bussförbindelser. Sommartid trafikerar en cykelfärja mellan Geta och Hammarland. Närmaste flygplats är Mariehamns flygplats, och passagerarfärjor utgår från Eckerö, Långnäs och Mariehamn.

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunens befolkning har minskat kraftigt sedan början av 1900-talet, från 969 invånare 1910 till 475 invånare 2010. De senaste åren har invånarantalet stabiliserats kring 500.

Befolkningsutvecklingen i Geta kommun 1910–2020

År			Folkmängd
1910			969
1920			868
1930			783
1940			756
1950			775
1960			594
1970			471
1980			471
1990			478
2000			478
2010			475
2020			511
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december varje år.

Språk

Befolkningens fördelning efter språk (modersmål) den 31 december 2023.

Språk	Antal och andel (%)
Språk	Antal	Andel
Totalt	514	100 %
Svenska	422	82,1 %
Finska	22	4,3 %
Lettiska	18	3,5 %	_	Övriga språk	52	10,1 %

Andel av befolkningen efter språk.

Svenska (82,1 %)

Finska (4,3 %)

Övrigt (13,6 %)

Förvaltning

Geta kommun har ett omfattande samarbete med grannkommunerna i regionen Norra Åland. Vissa funktioner sköts via kommunalförbund, såsom Norra Ålands Utbildningsdistrikt (NÅUD) och Kommunernas socialtjänst (KST).

De beslutande organen är kommunfullmäktige och kommunstyrelse med underlydande nämnder. Vissa nämnder är gemensamma med andra kommuner. Kommunkansliet finns i Vestergeta och är bemannat med en kommundirektör samt personal för administration, ekonomi och teknik. År 2009 avskaffade kommunen fastighetsskatten för fast bosättning.

Se även

IF Start

Referenser

1 2 ”Statistisk årsbok”. www.asub.ax. Ålands statistik- och utredningsbyrå. https://www.asub.ax/sv/statistisk-arsbok-0. Läst 21 augusti 2024.
1 2 ”BE004 -- Befolkning efter kommun och år”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE004.px/. Läst 21 augusti 2024.
1 2 3 4 ”BE032 -- Befolkning efter år, kommun och språk”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE032.px/. Läst 22 augusti 2024.
↑ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. Arkiverad från originalet den 22 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180722013300/http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Gr%C3%A4ggn%C3%A4s. Läst 21 juli 2018.
1 2 3 ”Sevärdheter”. Geta kommun. Arkiverad från originalet den 5 december 2012. https://web.archive.org/web/20121205152525/http://www.geta.aland.fi/text.con?iPage=53. Läst 2 september 2012.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Geta.

[ÅSUBAreal-1] 1 2 ”Statistisk årsbok”. www.asub.ax. Ålands statistik- och utredningsbyrå. https://www.asub.ax/sv/statistisk-arsbok-0. Läst 21 augusti 2024.

[ÅSUBInv-2] 1 2 ”BE004 -- Befolkning efter kommun och år”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE004.px/. Läst 21 augusti 2024.

[ÅSUBSpråk-3] 1 2 3 4 ”BE032 -- Befolkning efter år, kommun och språk”. ÅSUBs PX-Web databaser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://pxweb.asub.ax/PXWeb/pxweb/sv/Statistik/Statistik__BE__Befolkningens%20storlek%20och%20struktur/BE032.px/. Läst 22 augusti 2024.

[4] ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. Arkiverad från originalet den 22 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180722013300/http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Gr%C3%A4ggn%C3%A4s. Läst 21 juli 2018.

[sevärdheter-5] 1 2 3 ”Sevärdheter”. Geta kommun. Arkiverad från originalet den 5 december 2012. https://web.archive.org/web/20121205152525/http://www.geta.aland.fi/text.con?iPage=53. Läst 2 september 2012.