Girihbitar
Girihbitar (< pers.گره, "knut") är ett antal grundläggande geometriska former med vars hjälp det är möjligt att skapa girih, ett geometriskt mönster som är vanligt förekommande som ornament i persiska, turkiska och arabiska byggnadsverk.
Användning
En uppsättning girih består vanligtvis av fem delar:
- en regelbunden tiosiding med den islamska tiouddiga stjärnan
- en regelbunden femsiding
- en sexsiding
- en fyrsiding
- en fluga
När girihbitarna läggs kant mot kant så att de täcker planet bildar de påritade linjerna de islamska girihmönstren. Bitarnas kanter syns inte i de färdiga mönstren. Alla girihbitar kan uppdelas i ett antal Penrosebitar. Med fyrtio Penrosebitar kan man återskapa den tiosidiga girihbiten. Mönstren kan vara både regelbundna och kvasikristallina.
Historia
Islamska arkitekter upptäckte omkring år 1200 att det går att konstruera mycket komplicerade mönster med hjälp av de fem mosaikbitarna. Eftersom bitarnas kanter inte syns i de färdiga mönstren var det länge svårt för västerländska matematiker att förstå hur girihmönstren hade konstruerats, trots att både linjerna och girihbitarnas kanter återfinns i arkitektritningar från 1400-talet. Dessa ritningar förvaras idag i Topkapimuseet i Istanbul.
Först 2007 kunde två amerikanska forskare, Peter Lu och Paul Steinhardt, publicera förklaringen med bitarna.
Matematiker trodde länge att den brittiske matematikern Roger Penrose på 1970-talet, med sina Penrosetessellationer, var den förste att skapa kvasikristallina mönster med enkla bitar, men islamska arkitekter gjorde detta redan på 1400-talet.
Referenser
- 1 2 3 4 5 Gunilla Borgefors. "Matematiker avslöjade koden till islamska mönster", Dagens Nyheter, 5 mars 2007. Läst den 8 januari 2013.
Externa länkar
| ||||||||||
