Glaspenna

Glaspennor
Bläckpenna med glaspennor
Glaspennor med handtag av trä eller bambu

Glaspenna är ett skrivredskap och ett ritredskap. Den är helt gjord av glas och består av en enda del med både spets och handtag. För att skriva används en färgad vätska, vanligtvis bläck.

Historia

Fram till 1700-talet gjordes, i takt med handelns expansion och konstens utveckling, upprepade försök att tillverka glasfjädrar som ett alternativ till de gåsfjädrar som hittills använts. Det fanns ett stort ekonomiskt tryck på att ta fram hållbara skrivredskap. I början av 1800-talet förbrukades till exempel cirka 50 miljoner gåspennar per år i Tyskland, medan England årligen importerade cirka 27 miljoner stycken från Sankt Petersburg. Gåsfjädrar slets ut för snabbt. En skrivare förbrukade till exempel cirka fem fjäderpennor per dag.

I Japan, Nordamerika och Tyskland försökte därför glasblåsare tillverka tunna glasstavar med spetsiga fasetter som höll kvar bläcket. Dessa var dock för ömtåliga för att utgöra ett seriöst alternativ till gåspennorna, även om de erbjöd stora fördelar tack vare det låga slitaget och förmågan att skriva på trä, papper, läder och liknande material. Thüringer glasblåsare lyckades dock sedan förbättra brottstyrkan samt kohesions- och kapillärkraften, så att glaspenna nu långsamt slog igenom som skrivredskap.

År 1902 utvecklade Sadajiro Sasaki (1868–1912), en japansk hantverkare som tillverkade vindspel, en glasfjäder som inledningsvis fortfarande tillverkades med handtag av bambu. Dessa tillverkades sedan i stor skala av Sase Industry Co., Ltd. (japanska 佐瀬工業所 Sase Kogyosho), som grundats av en av Sadajiro Sasakis elever. En senare ägare av företaget, Isamu Sase (1926–1989), vidareutvecklade glaspenna och lät tillverka den i ett stycke med ett glasgrepp.

Franska, amerikanska och tyska tillverkare använde pennspetsar av glas i fyllpennor. Under 1800-talet användes glaspennor för att märka tyger inom textilindustrin i USA. Under 1920-talet blev den återigen populär bland den amerikanska allmänheten. Den upplevde även en renässans under de båda världskrigen, då det rådde brist på varor.

Glaspennans framgångssaga tog dock snart slut när den metallpennan, som samtidigt slog igenom, förbättrades alltmer. Medan kvaliteten på metallpennorna kunde höjas stadigt kunde tillverkningskostnaderna sänkas kontinuerligt, så att metallpennorna till slut blev billigare än fjäderpennor och glaspennor; dessutom var de robusta och hade lågt slitage.

Idag tillverkas glaspenna fortfarande, men de används numera endast inom kalligrafi. De är också populära som prydnadsföremål.

Tillverkning

Glaspennorna tillverkas av två smala glasstavar. Den ena är färgad och dekorativ. Denna utgör grunden för det framtida handtaget. Den andra är vanligtvis klar. Den utgör grunden för spetsen. En ände av varje stav värms upp över en glasblåsarlampa. Den klara glasstaven sätts sedan på handtaget och dras så att en spets bildas, varefter den skärs av från den klara staven.

Glaspennans ursprung i Murano

Det är oklart varför glaspennan sägs ha sitt ursprung i Murano nära Venedig. Det finns visserligen många källor som hänvisar till glasfjäderns utveckling under 1600-talet, men likheterna mellan texterna i de olika källorna tyder på att alla källor hänvisar till varandra. Dess ursprung förblir dock oklart. Det kan vara så att glasblåsarna i Murano också försökte sig på att tillverka glasfjädrar. En annan möjlighet är dock att Murano endast användes som varumärke, eftersom Murano var ett känt centrum för den europeiska glasindustrin, men att glaspenna aldrig tillverkades i Murano själv.

Man kan dock konstatera att begreppen ”glaspenna från Murano” eller ”venetiansk glaspenna” numera har blivit samlingsbegrepp och avser skrivredskap av glas, oavsett om de kommer från Murano eller inte.

Referenser

  1. 1 2 Geyer, Dietmar (1989) (på tyska). Schreibgeräte sammeln. Vom Faustkeil zum Griffel, vom Federhalter zum Füllfederhalter und Faserschreiber. München. ISBN 3-87467-391-X. https://archive.org/details/collectingwritin0000unse
  2. ↑ Yoshiaki Arai (18 maj 2021). ”They break easily, but glass pens are the write way to go” (på engelska). The Asahi Shimbun. https://www.asahi.com/sp/ajw/articles/14344247. Läst 15 september 2026. [död länk]
  3. ↑ Sawa Matsumoto / Yomiuri Shimbun (22 april 2021). ”Elegant glass pens forged for practical use” (på engelska). The Japan News. The Yomiuri Shimbun. https://japannews.yomiuri.co.jp/culture/art/20210422-67749/. Läst 12 september 2026.
  4. ↑ Taito City. ”Glass Pens – Rachi Yoshihiro” (på engelska). Masterpieces Tokyo. Taito City. https://craft.city.taito.lg.jp/en/craftsmaker/3761. Läst 12 september 2026.
  5. ↑ Sase Industry Co., Ltd.. ”ガラスペンの歴史 (”Glaspennornas historia”)” (på japanska). Sase Industry Co., Ltd.:s webbplats. Sase Industry Co., Ltd. https://saseglasspen.square.site/history. Läst 14 oktober 2026.
  6. ↑ Michael & Sheila Ernst. ”Complete Glass Pen Info” (på engelska). Michael & Sheila Ernst – finely crafted glass. Michael & Sheila Ernst. http://www.glasspens.com/peninfo.html. Läst 15 september 2026.
  7. 1 2 Kuhn, Jörg Martin (2017) (på tyska). Wissenswertes über Füllfederhalter: Geschichte, Werdegang, Beweggründe, Technik, Pflege, Reparatur. Norderstedt, Tyskland. ISBN 978-3-7347-4238-5
  8. ↑ ”Kritische Würdigung zu den Quellen über der Geschichte der venezianischen Glasfeder”. WSBocks webbplats. Wohnschmuck. https://www.wsbock.de/cgi-bin/info.pl?GF2. Läst 15 september 2026.

Vidare läsning

Externa länkar