
Godabergen är en bergstrakt i Djibouti. Den ligger i landets centrum och topparna ligger ungefär 2000 meter över havet.
Skogen som täcker bergstrakten är cirka 42 000 hektar stor men den var tidigare betydligt större. Ett endemiskt djur är djiboutisporrhönan (Pternistis ochropectus). För att skydda landskapet inrättades Forêt de Days nationalpark. Typiska träd är Dracaena ombet och palmen Livistona carinensis.
Juni är den varmaste månaden med genomsnittlig 29,1 °C och januari är den kallaste månaden med 20,6 °C. Den årliga nederbördsmängden ligger vid 262 mm. Torrast är juni med ungefär 5 mm och regnigast är augusti med cirka 56 mm.
| Godabergen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klimatdiagram (förklaring) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Godabergen och de intilliggande Mablabergen är de sista kvarvarande habitaten för Djiboutisporrhönan. Det är även ett av få återstående utbredningsområden av enen Juniperus procera, som en gång var dominerande i området. Antalet enar i området har minskat kraftigt, med omkring hälften av alla träd utdöda även mer livskraftiga regioner, och i stället har buxbom blivit vanligare. Denna förändring i vegetation har även påverkat den inhemska faunan i Godabergen. Antalet antiloper har snabbt minskat, ökenvårtsvin har nästan försvunnit och leoparder har inte setts till sedan 1980-talet. Klimatförändringar är en av de största faktorerna bakom förlusten av biologiska mångfald i Godabergen. Torra och varma perioder i regionen har blivit allt längre. Boskapsskötsel bidrar till att dessa problem förvärras, då kor betar och trampar ner nya skott. Även jakt och trädfällning har en negativ effekt på miljön.
Den lokala befolkning består av fem olika klaner av afarfolket, utspridda i nio byar i området. De var historiskt sett nomader, men är numera mestadels bofasta. Deras försörjning är i huvudsak boskapsskötsel och är starkt beroende av regelbunden nederbörd. År 2003 byggdes brunnar och vattenpumpar i byarna för att säkerställa vattenförsörjningen, om än begränsad. Att hugga ner levande träd för att använda som ved har traditionellt sett varit förbjudet, och endast döda träd används för ved. För att skydda delar av skogen från boskap har lokalbefolkningen byggt upp stenmurar och staket, på initiativ av den lokala organisationen Djibouti Nature. Detta har haft en synbar och positiv inverkan på skogens tillstånd. En annan åtgärd som gjorts för att motverka fortsatt skogsdegradering är anläggandet av en plantskola för träd i byn Day.
| ||||||||