Flaggstövslända

Flaggstövslända
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningStövsländor
Psocoptera
ÖverfamiljCaeciliusoidea
FamiljGlasvingestövsländor
Stenopsocidae
SläkteGraphopsocus
ArtFlaggstövslända
G. cruciatus
Vetenskapligt namn
§ Graphopsocus cruciatus
Auktor(Linnaeus, 1768)
Synonymer
  • Hemerobius cruciatus Linnaeus, 1768 (protonym)
  • Hemerobius cruciatus Linnaeus, 1768
  • Psocus cruciatus (Linnaeus, 1768)
  • Stenopsocus (Graphopsocus) cruciatus (Linnaeus, 1768)
  • Stenopsocus cruciatus (Linnaeus, 1768)
  • Graphopsocus brevipennis Enderlein, 1903
  • Graphopsocus cruciatus subsp. brevipennis Enderlein, 1903
  • Teratopsocus maculipennis Reuter, 1893
  • Psocus costalis Stephens, 1835
  • Psocus nervosus Stephens, 1835
  • Stenopsocus cruciatus var. nervosus (Stephens) McLachlan, 1881
  • Psocus subocellatus Stephens, 1835
  • Hemerobius quadripunctatus Fabricius, 1787
  • Psocus quadripunctatus (Fabricius, 1787)
Hitta fler artiklar om djur med

Flaggstövslända (Graphopsocus cruciatus) är en insekt som beskrevs 1768 av Carl von Linné. Arten ingår i släktet Graphopsocus och familjen glasvingestövsländor. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Utseende

Flaggstövslända har en vinglängd på 3,0–3,7 mm, men kortvingade honor har bara en vinglängd på 1,5–2,0 mm. Hanarna är alltid långvingade, medan honor kan vara både lång- och kortvingade. Framvingarna är karakteristiskt tecknade med fyra stora mörkbruna fläckar i den inre delen och tre till fyra breda ljusbruna band eller fläckar i den yttre. Vingribban PCu är hårlös. Vingribbsmönstret varierar kraftigt och ungefär 10 % av individerna har avvikande mönster. Ofta består detta i att en eller två ribbor böjer av i en annan riktning än normalt. Hos långvingade individer är antennerna ungefär lika långa som framvingarna. Hanarna har markant större ögon än honorna, med ett ögonindex på omkring 1,5 jämfört med 2,5 hos honor.

Utbredning

Flaggstövslända förekommer i Västpalearktis och Nearktis, men är även rapporterad från Kina, Korea, Japan, Sydostasien, Oceanien, Madagaskar och kustområden i Sydamerika.

Förekomst i Norden

Arten är vanlig i de södra delarna av Norden. I Sverige är den påträffad i hela landet, så långt norrut som till Lule lappmark. I Finland är den främst observerad i de sydvästliga delarna.

Ekologi

Flaggstövsländan lever på blad och hittas främst på lövträd och buskar som ek och hagtorn, men den kan också förekomma på olika gräs, exempelvis vass (Phragmites australis). Äggen läggs på bladen i grupper om 5–10 och täcks med ett finmaskigt silkesnät. Arten hinner med minst två generationer per år i södra Sverige och är aktiv från början av juni till ibland långt in i januari, med högst antal individer under senhösten.

Bildgalleri

Källor

  1. ↑ Linnaeus, C. (1768) Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. 12th Edition. Vol. 3., sid:225, Salvii, Holmiae.
  2. 1 2 3 Catalogue of life (2025). Graphopsocus cruciatus (Linnaeus, 1768), läst 2025-11-23
  3. 1 2 3 4 5 6 SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: flaggstövslända (Graphopsocus cruciatus), läst 2025-11-23
  4. ↑ Global Biodiversity Information Facility (2025). Graphopsocus cruciatus (Linnaeus, 1768), läst 2025-11-23