Gustaf Burman
| Gustaf Burman | |
.jpg) | |
| Född | 6 juni 1827 Karl Gustavs församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 23 mars 1890 (62 år) Nedertorneå församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Präst, kyrkoherde, politiker, kontraktsprost |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Torneå domsagas valkrets (1879–1881) | |
| Politiskt parti | |
| Inget | |
| Föräldrar | Fale Burman |
| Redigera Wikidata | |
Erik Gustaf Burman (i riksdagen kallad Burman i Nedertorneå), född 6 juni 1827 i Karl Gustavs socken, Norrbotten, död 23 mars 1890 i Nedertorneå församling, var en svensk präst och politiker.
Gustaf Burman växte upp på gården Kopukka i Haparanda by, där hans far Fale Burman drev ett stort jordbruk; fadern var även politiskt aktiv. Han blev student vid Uppsala universitet 1845 och prästvigdes i juli 1850 till pastorsadjunkt i Lövångers församling. Under ett par månader 1851 var han vikarierande komminister i Hietaniemi församling och sedan under en period pastorsadjunkt i Övertorneå församling, i Nedertorneå församling och åter i Övertorneå församling in i januari 1853. Därefter var han nådårspredikant i Nederluleå församling innan han återigen blev vikarierande komminister i Hietaniemi församling åren 1856–1861.
Burman utnämndes till kyrkoherde i Nedertorneå församling i september 1861 och tillträdde 1 november samma år. Från 1874 han kontraktsprost i Västerbottens fjärde kontrakt. Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Torneå domsagas valkrets 1879–1881.
Burman var gift med Hanna Burman, född Sundström, som var dotter till handlanden och riksdagsmannen Nils Sundström. Makarna hade nio barn, av vilka dottern Amanda Burman gifte sig med hovrättsassessorn Wilhelm Leonard Tanner i södra Finland, sonen Arthur Burman blev fängelsedirektör i Haparanda och dottern Hildegard Burman gifte sig med landssekreteraren Alrik Pipon.
Referenser
- Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, 2, Uppsala & Stockholm 1923, s. 253.
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 408.
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, Almqvist & Wiksell, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfQ-g, läst: 5 januari 2022.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 352, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAAA2-wg, läs onlineläs online, läst: 10 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ↑ Anders Norberg, Andreas Tjerneld & Björn Asker, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, Almqvist & Wiksell, 1985, s. 408, läst: 2 april 2024.[källa från Wikidata]