| Alrik Pipon | |
| Alrik Pipon | |
| Född | Alrik Pipon 24 januari 1855 Haparanda |
|---|---|
| Död | 22 maj 1906 (51 år) Luleå |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Jurist, ämbetsman |
Alrik Pipon, född 24 januari 1855 i Haparanda, död 22 maj 1906 i Luleå, var en svensk jurist och ämbetsman.
Alrik Pipon var son till läroverksrektorn Johan Pipon i Haparanda. Släkten Pipon var en ursprungligen finsk familj med namnet Piipo som latiniserades till Piponius och därefter förkortades till Pipon. Alrik Pipon blev student vid Uppsala universitet 1873 och avlade hovrättsexamen där 1878. Pipon blev vice häradshövding 1881 och efter tjänstgöring som domare på 1880-talet var han kronofogde i Torneå fögderi 1888–1893. År 1889 blev Pipon tillförordnad landssekreterare i Norrbottens län och fick 1893 ordinarie tjänst som sådan. Pipon var ledamot i styrelsen för Riksbankens avdelningskontor i Luleå från 1889. År 1899 utnämndes han till riddare av Nordstjärneorden.
Pipon gifte sig 1887 med Hildegard Burman, vars far kontraktsprosten Gustaf Burman var kyrkoherde i Nedertorneå. Dottern läraren Alfhild Pipon gifte sig med seminarierektorn Gunnar Norrby i Stockholm, dottern läraren Ragnhild Pipon ingick äktenskap med grosshandlaren Einar Henriques i Göteborg, sonen juris studerande Harald Pipon avled ogift 1916, dottern Elin Pipon gifte sig med avdelningschefen Einar Hammarén och dottern agronom Signe Pipon var ogift och verkade i hemstaden Luleå.