Gyllensandbi

Gyllensandbi Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Understam	Sexfotingar Hexapoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Steklar Hymenoptera
Överfamilj	Bin Apoidea
Familj	Grävbin Andrenidae
Släkte	Sandbin Andrena
Undersläkte	Melandrena
Art	Gyllensandbi A. nigroaenea
Vetenskapligt namn
§ Andrena nigroaenea
Auktor	Kirby, 1802
Synonymer
Andrena nigroaenaea (Kirby, 1802) Melitta nigroaenea Kirby, 1802 Andrena nigroaenea corsa Tkalcu, 1984 Andrena nigroaenea corsica Tkalcu, 1984 Andrena nigroaenea sarnia Richards, 1979 Andrena amedei Benoist, 1969 Andrena aemula Alfken, 1926 Andrena melandura Cockerell, 1922 Andrena nigroaenea fasciculata Friese, 1922 Andrena canadiae Strand, 1915 Andrena nigroaenea tergestensis Graeffe, 1902 Andrena lepeletieri Dalla Torre, 1896 Andrena serotina De Stefani, 1889 Andrena nigrosericea Dours, 1872 Andrena aprilina Smith, 1848 Andrena bipartita Lepeletier, 1841 Andrena splendens Imhoff, 1832 Apis obscura Müller, 1776
Gyllensandbi, hona.
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Gyllensandbi (Andrena nigroaenea) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och familjen grävbin.

Beskrivning

Ansiktet är svarthårigt, men hanen har bruna hår vid antennfästena, en behåring som även kan nå clypeus. Mellankroppens rygg har orangebrun päls, ljusare hos hanen, och mellankroppens nedre del är ljusare hos båda könen, mera rent beige. Tergiterna ett och två har tät, orange päls hos honan, glesare och beige hos hanen. Bakskenbenen är mörkbruna med orange hår hos honan, med undantag för polleninsamlingsborsten på bakbenens höfter, som är beige. Bakbenen hos hanen är mörka. På äldre individer bleknar bakkroppens behåring. Honan blir 13 till 15 mm lång, hanen 11 till 14 mm.

Ekologi

Gyllensandbiet förekommer i många habitat, som mindre skogar och skogsbryn, buskage, grustag, betesängar, vägrenar, vallar, ruderatmarker, trädgårdar och parker. Arten är polylektisk, den samlar pollen från blommande växter från ett stort antal familjer som korgblommiga växter (maskrosor, gemsrosor), korsblommiga växter (sandvitor, gyllnar, ryssgubbar, senapssläktet), rosväxter (plommonsläktet, aplar, hagtornssläktet), ranunkelväxter (vintergäckssläktet), sparrisväxter (blåstjärnor), strävbladiga växter (snokörter), resedaväxter, ripsväxter (vinbärssläktet), ljungväxter (klockljungssläktet), flockblommiga växter (stjärnflockor), amaryllisväxter (löksläktet), ärtväxter, näveväxter, kransblommiga växter, vallmoväxter, flenörtsväxter, videväxter och tamariskväxter

I Alperna och Kaukasus kan arten gå upp till höjder på 2 000 m.

Arten gräver gångar i glesbevuxen mark där den inreder sina larvbon, även på människoskapad mark som gårdplaner och rabatter. Det är vanligt att flera honor inrättar sina bon nära varann, i stora kolonier. Bona kan parasiteras av flera arter gökbin, som gullgökbi, gyllengökbi och majgökbi. Deras honor lägger ägg i larvcellerna, ett ägg per larvcell. När larven kläckts dödar den värdägget eller -larven, varefter den lever av den insamlade födan.

Artdatabanken uppger att arten får en generation per år, med en flygtid mellan april och första delen av juli. Andra auktoriteter menar att den får en andra generation i juli och augusti, åtminstone i Storbritannien och på Krimhalvön.

Utbredning

Arten finns i Europa från Storbritannien, Frankrike och Iberiska halvön i väster till europeiska Ryssland i öster, och från norra Sverige till Spanien, södra Italien och Grekland i söder. Utanför Europa finns den i Kaukasus, Iran, Turkiet och Nordafrika. Tidigare uppgivna fynd i Centralasien och Afghanistan har man senare förmodat vara av närbesläktade arter som Andrena infirma och Andrena induta.

I Sverige finns arten allmänt i Götaland, Svealand och södra Norrlands kustområden, med enstaka observationer norrut upp till Haparanda.

I Finland finns arten från Åland och sydkusten norrut till Södra Österbotten, Mellersta Finland och Norra Karelen.

Status

Globalt är arten klassificerad som livskraftig av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Samma klassificering har gjorts av Finlands Artdatacenter och svenska Artdatabanken.

Kommentarer

Referenser