Harmelbuske
| Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2014-09) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Harmelbuske | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Kinesträdordningen Sapindales |
| Familj | Tetradiclidaceae |
| Släkte | Harmelbuskar Peganum |
| Art | Harmelbuske Peganum harmala |
| Vetenskapligt namn | |
| § Peganum harmala | |
| Auktor | Linné |
| Synonymer | |
|
Peganum rothschildianum F.Buxbaum Peganum dauricum Pall. Peganon harmalum St. Lag. Harmala syriaca Bub. Harmala peganum Crantz Harmala multifida All. | |
Harmelbuske (Peganum harmala) är en tvåhjärtbladig växtart som beskrevs av Carl von Linné. Enligt Catalogue of Life ingår Harmelbuske i släktet harmelbuskar och familjen Tetradiclidaceae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället släktet harmelbuskar och familjen harmelbuskväxter. Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.
Ibland kallas den Steppruta: Refererar till växtens ursprungliga habitat (torra stäpp- och halvökenområden från Medelhavsområdet genom Centralasien) samt dess historiska placering nära ruteväxterna (Rutaceae), även om den i modern fylogenetik oftast klassas i familjen Nitrariaceae. Harmelbuske: Härstammar direkt från det arabiska namnet på växten (ḥarmal, حرمل), som också gav upphov till namnet på dess mest kända alkaloider – harmin och harmalin. Även om den kallas "buske" är det botaniskt sett en flerårig, vedartad ört som blir omkring 30–80 cm hög.
Farmakologi
Den farmakologiska profilen hos Harmelbuske härrör främst från växtens frön, vilka innehåller en ovanligt hög koncentration (mellan 2 och 7 viktprocent) av indolalkaloider ur β-karbolinfamiljen samt kinazolinalkaloider. Aktiva beståndsdelar. De viktigaste bioaktiva substanserna delas upp i två huvudsakliga kemiska klasser:β-karbolinalkaloider: Harmin: Den kvantitativt dominerande alkaloiden i mogna frön. Harmalin: En hydrerad analog till harmin med något högre neurotoxicitet och psykoaktiv potens. Tetrahydroharmin (THH), harmalol och harman: Förekommer i mindre, varierande koncentrationer. Kinazolinalkaloider:Vasicin (peganin) och vasicinon: Återfinns främst i blad, rötter och fröhöljen.
Underarter
Arten delas in i följande underarter:
- P. h. grandiflorum
- P. h. multisecta
- P. h. stenophyllum
- P. h. garamantum
Källor
- ↑ L., 1753 In: Sp. Pl. 444
- 1 2 Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (25 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16819870. Läst 26 maj 2014.
- ↑ World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World
- 1 2 Dyntaxa Peganum harmala
- ↑ [https://www.oajr.org/journals/phcogrev/7/14/199.pdf ”Pharmacological and therapeutic effects of Peganum harmala and its main alkaloids”] (på Engelska). Pharmacognosy Reviews July-December 2013. doi:. https://www.oajr.org/journals/phcogrev/7/14/199.pdf.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Peganum harmala.
Wikispecies har information om Peganum harmala.