Funktion
En Hartley-oscillator är i all väsentlighet en godtycklig konfiguration som använder två seriekoppade spolar och en ensam kondensator (se Colpitts-oscillator för liknande oscillator som använder två kondensatorer och en spole).
Även om det inte finns några krav på kopplingsfaktor mellan de två spolsegmenten implementeras kretsen oftast så (se figuren).
Den består av följande:
- Två spolar i serie, som ej behöver vara magnetiskt kopplade till varandra (dvs k=0).
- En varierbar kondensator rätt över spolarna.
Fördelarna med Hartley-oscillatorn är
- Frekvensen kan justeras med hjälp av en varierbar kondensator.
- Utgångsamplituden förblir konstant över frekvensområdet.
- Antingen en tappad enskild spole eller två diskreta spolar kan användas.
Notera att om induktansen hos de två spolarna L1 och L2 är given (typ i en simulator) kommer den totala induktansen som bestämmer frekvensen vara (kopplingsfaktor k):
