Helena Nyblom

Helena Augusta Nyblom, ursprungligen Helene Augusta Roed, född 7 december 1843 i Köpenhamn, död den 9 oktober 1926 i Stockholm, var en dansk-svensk författare. Hon är mest känd för sina konstsagor, men skrev även dramatik, mestadels spetsfundiga enaktare om vardagslivet.

Biografi

Helena Nyblom var dotter till Jørgen Roed och Emilie Amanda Kruse. Hennes far var målare och professor vid Konstakademien i Köpenhamn medan modern var intresserad av antikens konst och litteratur . I hemmet lades därmed stor vikt vid intellektuell och estetisk kultur och familjen hade ett livligt umgänge med konstnärer, musiker, ämbetsmän och författare. Nyblom var musikaliskt begåvad och utbildade sig i pianospel. Som tecknare är hon representerad vid bland annat Uppsala universitetsbibliotek.

Hon gifte sig med Carl Rupert Nyblom 1864 och paret bosatte sig i Uppsala. Deras hem blev en viktig mötesplats för konstnärligt inriktade människor från hela Norden. Paret hade en ansträngd ekonomi, vilket innebar att de båda var tvungna att skriva för att utöka kassan. Hon var mor till Carl Göran Nyblom, Sven Nyblom, Ellen Lundberg-Nyblom, Knut Nyblom, Lennart Nyblom och Holger Nyblom. Hon är också farmor till journalisten Teddy Nyblom och arkitekten Peder Nyblom.

Författarskap

Helena Nyblom debuterade med noveller publicerade i Ny illustrerad tidning, vilka sedan gavs ut i fyra band översatta från danska av hennes make. Hon skrev även lyrik och gav ut flera diktsamlingar. Sitt litterära genombrott fick hon genom sina konstsagor. Hon skrev även en roman, några flickböcker samt komedier.

Nyblom var även verksam som kulturskribent och kritiker i bland andra Idun (tidning), Ord och bild, Ny svensk tidskrift och Nordisk tidskrift.

Konverterade till katolicismen

År 1895 konverterade Nyblom till romersk-katolska kyrkan i S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Konversionen uppmärksammades stort i massmedia och hon fick utstå mycken kritik både där och i vänkretsen för att ha "fallit för Rom". Maken, själv inte romersk katolik, tog henne dock offentligt i försvar och inom den katolska minoriteten i Stockholm var man stolt över den berömda konvertiten. (Eftersom Nyblom konverterade i vuxen ålder kvarstod barnen i Svenska kyrkan, men sonen Lennart konverterade senare i livet och gav upphov till en stor romersk-katolsk släkt.)

Makarna Nyblom är begravna på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi

Referenser

• Gunnel Vallquist: Helene (Helena) A Nyblom i Svenskt biografiskt lexikon (1990-1991), hämtad 2013-05-27

Vidare läsning

• Andersson, Maria (2010). Att bli människa: barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880-1910. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 108Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 49. Göteborg: Makadam. Libris 11929248. ISBN 978-91-7061-087-5 
• Ehrenberg, Maria (1983). Natur och kultur i Helena Nybloms sagor. Lund: Litteraturvetenskapliga institutionen, univ. Libris 1713432 
• Eklund, Arne (1957). Selma Lagerlöf, Helena Nyblom och Elisabet Dohna.. Uppsala: Arne Eklund. Libris 1307134 
• Englund, Boel (2008). ”Barnet som nisch”. Rätten till ordet : en kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor 1880-1920 (2008): sid. 137-174.  Libris 10948362
• Hellqvist, Per-Anders (1990). ”Gäster på Capri: Helena och Ellen Nyblom.”. Där citroner blomma (Stockholm : Gidlund, 1990): sid. 193-201.  Libris 2079538
• Neuhauser, Charlott: Helena Nyblom i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
• Nordlinder, Eva (1988). Helena Nyblom och den svenska konstsagan vid sekelskiftet: kap. "Konstsagans källor" och "Förhållandet folkdikt - konstsaga". Uppsala: Littvet. inst., Uppsala univ. Libris 9218896 
• Nordlinder, Eva (1985). ”Konstnärskap och frihet: två sagor av Helena Nyblom”. TFL : tidskrift för litteraturvetenskap 14(1985):3,: sid. 37-57. 0282-7913. ISSN 0282-7913.  Libris 9245471
• Nordlinder, Eva (1991). Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 41. Stockholm: Bonniers juniorförl. Libris 7286096. ISBN 91-48-51971-5 
• Stenborg, Elisabeth (2003). ”Dansande vind över Fyris: ett porträtt av Helena Nyblom”. Signum 29(2003):6,: sid. 7-20. 0347-0423. ISSN 0347-0423.  Libris 9742748
• Vallquist, Gunnel (1987). Helena Nyblom. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361Svenska akademiens handlingar från år 1986 ; 9. Stockholm: Norstedt. Libris 7154720. ISBN 91-1-873132-5 
• Westin, Boel (1994). ”Patriarkatet och erotiken: Helena Nyblom, Agnes von Krusenstjerna och Marika Stiernstedt”. Om flickor för flickor / Ying Toijer-Nilsson och Boel Westin (red.) ; med artiklar av Ulf Boëthius ... (Stockholm : Rabén & Sjögren, 1994): sid. 15-43, 282 : ill., fotogr..  Libris 2064292

Externa länkar

• Atrium Förlag - Författarpresentation
• Helena Nyblom (1843-1926) hos Litteraturbanken
• Wikisource har originalverk som rör Helena Nyblom.
  Helena Nyblom
• Stenborgs artikel i Humanetten
• Nyblom, Helena i Libris
• International Music Score Library Project har fria noter av Nyblom.